|
|
|
|
|
Sifferbråket om våra pensioner
Riksförsäkringsverket lovar att alla blir vinnare på det nya pensionssystemet. Kritikerna hävdar att 50- och 60-talisterna blir de stora förlorarna som bara får 48–49 procent av slutlönen i pension. – Det är inte sant att 50-talister skulle få sämre pension än de som är födda på 40-talet, säger RFV:s generaldirektör Anna Hedborg. Aftonbladet kan i dag visa hur mycket du, i dagens penningvärde, får i pension om du är född på 30-, 40-, 50-, 60-, 70- och 80-talet. Sifforna bygger på Riksförsäkringsverkets RFV:s beräkningar av tillväxten. Därmed slår RFV också tillbaka mot de privatekonomer som hävdat att 50-talisterna är pensionsreformens förlorare. – Den nya pensionen blir högre för dem trots att de drabbades av två perioder med negativ reallöneutveckling i början av 80-talet och i början av 90-talet, säger Anna Hedborg. – Även om tillväxten blir sämre än två procent om året får de mer i pension än 40-talisterna. Det är bara om det blir en ekonomisk katastrof som pensionerna kan utvecklas sämre, men då är det också kris i hela samhället. 50-talister får mindre än 70-talisterna Viveka Ryrberg-Hirdman, privatekonom på SEB, gamla S-E-Banken, är inte enig med RFV. Hon har i räkneexempel visat att 50-talisterna bara skulle få 48 procent av slutlönen i pension medan 70-talisterna skulle få 55 procent. – Jag har till skillnad från RFV räknat med 40 yrkesverksamma år i stället för 43, en tillväxt på i genomsnitt 1,6 procent om året och en egenavgift på 9,25 procent, förklarar hon. – Det är viktigt att komma ihåg att den genomsnittliga pensionsåldern bara är 58 år och inte 65. Med det nya pensionssystemet måste man komma upp i 40 yrkesverksamma år medan det räckte med 30 år i det gamla ATP-systemet, säger Viveka Ryrberg-Hirdman. Lägre pension med nya systemet Med det gamla ATP-systemet skulle enligt SEB 50-, 60- och 70-talisterna få 60–65 procent av slutlönen i pension. Med det nya systemet blir det väsentligt mindre. – Men ingen har facit i hand på hur det blir. Både mina och RFV:s siffror är bara beräkningar, säger Viveka Ryrberg-Hirdman. RFV försvarar det nya pensionssystemet med att det ger i kronor räknat högre pension än vad tidigare generationer fått. – Om tillväxten ökar med två procent om året och om min son, född 1974, nöjer sig med lika många kronor i pension som dagens pensionärer skulle han kunna gå i pension nio år tidigare, säger Anna Hedborg. RFV har inte tagit med avtals- och premiepensionen i sina beräkningar. Avtalspension har hittills privatanställda LO-medlemmar och privattjänstemän tecknat. Andra yrkesgrupper står i tur. Premiepension är den åttondel av pensionskapitalet som alla om ett år själva ska placera. Det handlar om 2,5 procent av lönen (400 kronor i månaden vid en lön på 16 500 kronor). – Om man har hela sitt yrkesverksamma liv framför sig och lyckas placera pengar rätt kan det motsvara två årslöner, säger Anna Hedborg. Fotnot: Alla som är födda 1954 eller senare får hela sin pension enligt det nya pensionssystemet. Men alla som är födda efter 1938 berörs. De första utbetalningarna sker 2001. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|||||||||
|
