Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 13 JANUARI 1999
  


Förre Volvochefen Pehr G Gyllenhammar anser att Sverige måste se över skatter och avgifter om vi ska kunna behålla storföretagen i landet – och locka nya.
Foto: PETER VAN DEN BERG

Namn: Pehr Gustaf Gyllenhammar. Ålder: 63 år. Bor: I London. Familj: Hustru och vuxna barn. Karriär: Anställd i Volvo 1970, vd och koncernchef 1971–90, styrelseordförande 1983–93. Nu bland annat ordförande i Storbritanniens näst största försäkringsbolag CGU, senior advisor i Larzard Frères i New York, styrelseledamot i Polygram. Femfaldig hedersdoktor.

Gyllenhammar: Det här är farligt för vår moral
Förre Volvochefen oroad över svenska företags utflyttning
Sverige kan inte nöja sig med att vara lika bra som andra länder. Vi måste vara ännu bättre.
  Annars fortsätter flytten av storföretag ur Sverige.
  – Man måste kompensera, säger Pehr G Gyllenhammar, tidigare Volvochef och nu bland annat ordförande i brittiska försäkringsjätten CGU.
   Efter 22 år i Volvoledningen sprack Pehr G Gyllenhammars drömaffär. Volvo skulle skaffa sig en internationell partner, gå ihop med franska Renault.
   I dag, fem år senare, umgås Volvo med nya samarbetsplaner. Men dem vill inte Pehr G Gyllenhammar kommentera.
  – Min uppfattning är väl känd.
  Däremot har han åsikter om företagsklimatet i Sverige. Ett land som i accelererande takt drabbats av besked om att storföretagen flyttar huvudkontoren till andra länder.
  – I dag är arbetslösheten i Europa så hög att varje land slåss för att locka till sig sin del av investeringarna. Och då måste man fråga sig var står vi i förhållande till Irland, till Storbritannien, till Frankrike och en rad andra europeiska länder.
  – Man måste inse att konkurrenskraften för ett land är lika viktig som en rad andra politiska frågor. Men Sverige har inte fokuserat på detta och nu är det väldigt sent.

”Något nytt måste komma istället”
   Pehr G Gyllenhammar nämner tre frågor som särskilt viktiga för utländska investeringar i Sverige: Det geografiska läget. Utbildning. Skatter och avgifter.
Sverige ligger i Europas norra utkant. Betyder det att vi måste vara mer attraktiva än andra länder?
   – Ja, precis. Man får kompensera utflyttning med nya investeringar, något nytt måste komma i stället.
  – Det är ungefär som när man ska etablera sig i Norrland. De har fördelar men de flesta frågar sig varför de ska dit upp när de kan ligga någon annanstans.
  – Detta måste man ha centralt i sitt politiska tänkande. Annars kommer man inte att orka med i konkurrensen. Då kommer man att tvingas sucka över det ena eller det andra. Och till slut påverkar det moralen.
Hos vem då?
   – Hos svensken. Det är demoraliserande att hela tiden läsa debatter och diskussioner om företag som ger sig iväg.
Tendensen är klar, när svenska storföretag går ihop med andra hamnar huvudkontoren eller den juridiska hemvisten utanför Sverige. Vad är fel?
   – Företagen kan säkert motivera varför det inte blir Sverige. Om Sverige hade mycket stor attraktionskraft kunde säkert vissa funktioner hamna där. Men om man sitter med en tabell och prickar av för och emot och de flesta punkter hamnar på minussidan är chansen väldigt liten.
Tycker du att regeringen vaknat sent?
   – Ja, många regeringar. Det batteri av lagstiftning som vi hade i Sverige under 1970-talet slog förmodligen alla andra demokratiska länder. Det har tagit en stor del av 1980-talet att jämna vägen något.
  – Men fortfarande är vi ett land som försämrar sin service och sina förmåner till medborgarna samtidigt som skattetrycket är extremt högt. Det är ingen bra kombination.
Du tycker att skatten ska sänkas?
   – Om människor ska bära mer av bördan själva och få en sämre levnadsstandard så ska de ha något i andra änden. ”Nu ger vi er mindre för pengarna”, det är i stort sett det man säger nu.

”Vi har väldigt duktigt folk”
Bra utbildning och lägre skatter, vilket är viktigast?
   – Det finns många länder nu som har välutbildade människor. Man konkurrerar egentligen på varje punkt. Du måste ligga på toppen på en rad områden.
  – Men jag har inte hört någon klaga på svensk arbetskraft. Vi har väldigt mycket duktigt folk. Vi har arbetsledning med hög kompetens, bra produktivitet och lönerna är inte särskilt höga internationellt sett. Det är kostnadsnivån som är för hög.
Du tycker att Sveriges konkurrenskraft ska stå överst på den politiska dagordningen?
   – Den borde göra det men den har sällan gjort det. Under hela efterkrigsperioden fram till slutet av 1960-talet hade de socialdemokratiska regeringarna en enorm känsla för att det var industrin och näringslivet som skapade välstånd. Om inte villkoren för dem var riktiga så gick inte resten. Det är den prioriteringen man måste göra enligt min uppfattning.
Är det för sent?
   – Det är aldrig för sent. Vi har fortfarande en väldigt fin företagssektor. Men det gäller att passa den, det är en juvel som slipats fram under decennier.

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
telefon: 08-725 2000
fax: 08-600 01 77


   
 FLER NYHETER