|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
Neurologin betraktades en gång i tiden som en disciplin , som bara ställde diagnoser men inte kunde bota någonting. Så är det inte idag?Både ja och nej, det är ju få sjukdomar som vi verkligen botar. Men vi har de senaste tjugo åren blivit duktiga på att behandla symptomen och göra livet drägligt för många av våra patienter. Det har också lett till ett stort intresse för neurologiska sjukdomar. Behandlingsresultaten för Parkinsons sjukdom, MS, epilepsi och migrän är nu mycket goda. Vi har också fått en betydligt aktivare inställning till behandlingen vid stroke, både vad det gäller läkemedel och rehabilitering.
Stroke eller slaganfall, som den äldre beteckningen är, drabbar årligen drygt 30 000 personer i Sverige. Det är den vanligaste orsaken till invaliditet hos vuxna. Vad är stroke?Ordet stroke betyder slag. Det var den gamla, svenska benämningen, man talade förr om att man fick ”slaget” – närmast något ödesbestämt . Men på den tiden skilde man inte på ”hjärnslag” och ”hjärtslag”. Det som händer i hjärnan vid stroke är att nervcellerna och nervbanor skadas och dör. I åttio procent av fallen är orsaken en propp i hjärnans blodkärl, som leder till syrebrist i hjärnan. Hjärnvävnad dör och man får en hjärninfarkt. Den andra mekanismen, som svarar för tjugo procent av fallen, är att ett kärl brister och vi får en blödning in i eller omkring hjärnan, som skadar nervcellerna. Det här är alltså två förlopp, som är varandras motsats. Det är därför det är så viktigt, att ta reda på vilken typ av stroke det handlar om, innan man kan gå vidare med akutbehandlingen. Tyvärr används fortfarande beteckningen ”hjärnblödning” för alla stroke-fall, trots att det bara är två av tio stroke-fall, som egentligen beror på en blödning. (Se vidare faktarutan här intill.)
För att starta akutbehandlingen måste man ju veta om det rör sig om blödning eller en propp i kärlen. Går det att avgöra enbart utifrån patientens symptom eller sjukhistoria?Även om man statistiskt sett kan gissa sig till om det rör sig om en blödning eller en propp, så räcker inte det. I det enskilda fallet krävs en röntgenundersökning, en datortomografi (skiktröntgen), för att utesluta en blödning, om man vill gå vidare med en aktiv akutbehandling. Datortomografi finns i idag på så gott som alla sjukhus.
När man konstaterat en blodpropp med åtföljande hjärninfarkt – hur ser då akutbehandlingen ut?Den första akuta åtgärden är att göra en röntgenundersökning av hjärnan med en datortomograf för att utesluta blödning. Många akutmottagningar byggs nu om, så att de kan utrustas med en datortomograf. Har man väl uteslutit en blödning, talar det indirekt för att det rör sig om en propp och en hjärninfarkt. Om insjuknandet ligger högst tre timmar bakåt i tiden, övervägs då en proppupplösande behandling. Man tillför under en timme s k trombolytika, som aktivt löser upp proppen. Idag är det bara en liten grupp av patienter som får den här typen av aktiv behandling, huvudsakligen beroende på att de flesta kommer in till sjukhusen för sent. I de fall av hjärninfarkt, där man inte kan ge trombolytika, ges i stället läkemedel, som förhindrar en vidare påbyggnad av proppen, t ex heparin och acetylsalicylsyra (aspirin, magnecyl). Man skall inte heller glömma det stora värdet av god omvårdnad och tidig aktivering.
Och om det rör sig om en hjärnblödning – vad görs då akut?Den enda behandling som står till buds är att tömma ut blödningen genom en neurokirurgisk operation. Det görs i ungefär vart tionde fall och då rör det sig oftast om yngre patienter.
Det finns ett synnerligen viktigt symptom, som kallas TIA. Märkligt nog verkar det vara så gott som okänt bland allmänheten, trots att kunskapen om TIA kan rädda liv. Vad är TIA och varför är det så viktigt att känna till?Det är riktigt, att TIA är alldeles för dåligt känt bland allmänheten. TIA kan grovt översättas med ”övergående cirkulationsrubbning”. I Sverige har man försökt introducera benämningen ”hjärnattack”. Den tillfälligt sviktande cirkulationen i hjärnan vid TIA leder till neurologiska symptom, som enligt definitionen går över av sig själva inom 24 timmar och därför lätt negligeras. Det kan röra sig om övergående blindhet, förlamning, känselnedsättning eller talsvårigheter. Nästan alla patienter med propp i hjärnan har tidigare haft en TIA. Det viktiga är att förstå, att TIA kan vara ett förebud till en hjärninfarkt och att man omedelbart skall uppsöka akutmottagningen på sitt sjukhus för utredning och behandling. Proppen, som stoppar upp blodcirkulationen, kan antingen ha bildats lokalt i hjärnans kärl eller vandrat till hjärnan från förträngda halskärl eller ett hjärta med rytmrubbning eller klaffel.
Är riskfaktorerna för stroke desamma som för hjärtinfarkt?Åldern är den viktigaste enskilda riskfaktorn för stroke, ju äldre man blir desto större är risken. Högt blodtryck och diabetes, som båda skadar blodkärlens insidor, ökar risken för infarkt såväl i hjärta som i hjärna. Däremot tycks det som om rökning och förhöjda blodfetter har mindre betydelse för utveckling av stroke. Det har mycket övertygande visats, att en bra blodtryckskontroll, framför allt hos yngre, minskar risken för stroke. Det glöms tyvärr bort ibland i diskussionen, då man talar om överbehandling av högt blodtryck. Ett intressant kuriosum i sammanhanget är att vårt sätt att bevara livsmedel förmodligen påverkat antalet strokepatienter. Vi har ersatt gamla tiders nedsaltning med modern nedkylning och därigenom kraftigt minskat den totala saltkonsumtionen. I slutändan leder det till lägre blodtryck och färre antal stroke i befolkningen.
Varför drabbas då vissa av hjärt- och vissa av hjärninfarkt?De flesta som drabbas av stroke har redan en hjärtsjukdom och det är en viktig riskfaktor för stroke. Debuten av hjärtsjukdomen brukar föregå stroke med omkring tio år. En tredjedel av strokepatienterna har den typ av rytmrubbning i hjärtat, som kallas förmaksflimmer. Den här rytmrubbningen har en benägenhet att skicka ut vandrande blodproppar, så kallade embolier, som slutligen hamnar i hjärnans kärl och leder till en hjärninfarkt. Vi borde mer aktivt behandla dessa patienter, som lider av förmaksflimmer, med blodförtunnande medel för att förebygga att blodproppar bildas.
Transplantation av nervvävnad, som redan idag prövas vid Parkinsons sjukdom – kommer det att fylla en plats i framtidens stroke-behandling?Det är tänkbart, att vi i en mycket avlägsen framtid kan ersätta skadad nervvävnad med transplanterad nervvävnad. Problemet kommer att bli att få tag på tillräckligt med lämplig vävnad – det kan handla om vävnad från foster, djur eller eventuellt klonad vävnad. Vi måste också inse, att skadorna vid en hjärninfarkt är betydligt mer omfattande och destruktiva än vid Parkinsons sjukdom. Tillväxtstimulerande ämnen, som påskyndar nervcellernas tillväxt och som vi redan idag känner till, kan också bli viktiga i framtidens strokebehandling.
Låt oss gå över till en annan stor neurologisk sjukdomsgrupp – demenserna. Vad krävs egentligen för diagnosen demens? Alla glömska och lätt förvirrade åldringar är väl inte dementa?Nej, det är riktigt. För diagnosen demens krävs, att man lider av en påtaglig minnesstörning, som åtminstone pågått under ett halvår. Patienten skall dessutom uppvisa personlighetsförändringar och nedsatt förmåga till abstrakt tänkande eller praktiskt handlande. Det är normalt att minnet försämras på äldre dagar, men det är inte detsamma som demens.
Över hälften av demenserna orsakas av Alzheimers sjukdom (se faktaruta). Hur konstaterar man att det rör sig om just den typen av demens?Den grundläggande undersökningen kan göras av en distriktsläkare. Sjukhistoria, sedvanliga blodprover och enkla minnestester är ofta tillräckligt för att ställa diagnosen Alzheimer. Ofta går man vidare med en röntgenundersökning av hjärnan, en datortomografi, för att bekräfta diagnosen och utesluta andra orsaker till demensen. Alzheimer och blodkärlsdemens, som beror på upprepade små hjärninfarkter, är de två vanligaste orsakerna till demens. Typiskt för Alzheimer är en långsam och successiv försämring, medan blodkärlsdemensen utmärks av stegvisa försämringar, som inträffar vid varje ny infarkt. Ibland görs också psykologiska tester för att utesluta exempelvis en depression som orsak till symptomen.
I dag finns ordet Alzheimer på allas läppar. För tjugo år sedan var det få som kände till ordet, trots att sjukdomen fick sitt namn redan 1907. Vad är det som hänt?Sjukdomen är på inget sätt ny. De flesta av de dementa åldringar, som vi förr i tiden kallade för ”åderförkalkade”, led säkert av Alzheimer. Sjukdomen har blivit mer uppmärksammad genom att kända människor gått ut och givit Alzheimer ett ansikte. I samband med att Ronald Reagan gjorde det i USA utnämndes nittio-talet till ”hjärndecenniet”. Målet är att intensifiera kampen mot hjärnsjukdomarna. Intresset från läkemedelsindustrin att utveckla nya mediciner mot Alzheimer och den allt tyngre vårdinsats som demens-sjuka kräver i en allt äldre befolkning bidrar också till det ökande intresset.
Vad vet manom orsaken till sjukdome n? Vilken roll spelar ärftlighet och miljöfaktorer? En period pekades aluminium ut och folk slängde sina kastruller?Demensen beror på att hjärnceller dör. Men precis som vid Parkinson vet vi inte varför cellerna dör vid Alzheimer. Hos de patienter som insjuknar före 65 års ålder kan man hitta en ärftlig belastning. Det är en mindre grupp som tidigare kallades ”presenil demens”. Vi vet ännu inte tillräckligt för att kunna peka ut några enskilda miljöfaktorer. Varningen för aluminium som orsak var nog ett falskt alarm, även om det går att hitta små mängder aluminium i den förstörda hjärnvävnaden. Det verkar inte heller som om man kan skydda sig mot en framtida Alzheimer genom att vara aktiv mentalt och intellektuellt.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se telefon: 08-725 2000 fax: 08-600 01 77 |
|
 Artikelserien om våra sjukdomar. I dag: Professorn ger svar om stroke.
 Sexhandeln på nätet ökar dramatiskt. Forskare: Kundgruppen kommer att växa. Politiker: Ring mig, tjejer. Prostituerade Jenny möter kvinnan bakom sexköpslagen. Två kvinnor angreps i t-banan i natt. 30-åring försökte våldta en 50-årig kvinna - avbröts när tåget kom. Småbarnsmor dömd för mord. Sextrakasserades på fest - slog ihjäl man med flaska. Fuskpäls startade bilbrand på mack. Kvinna gned armen mot tanklocket som frusit fast - plötsligt började det brinna. Spelgalne Svensson. Vi satsar allt mer på spel - i fjol för drygt 28 miljarder. Monica Lewinsky talar ut - på norska. Norrmännen satsar hårt på hennes nya bok. Debatt kan fälla Gradin. I dag börjar maratondebatten som kan fälla kommissionärerna - i direktsänd tv. 200 ungdomar i slagsmål - om en pingisboll. Polisen: Stämningen var hätsk. Var inte medlem i Svenska kyrkan - miste städjobb. ”Nu är jag arbetslös igen.” Rebellsoldat sköt två journalister. Den ena dödades, den andra är allvarligt skadad. Här är bussen gratis - för alla. I Kristinehamn har resandet gått upp med 160 procent. Dyrt, skitigt - och för farligt. SL döms ut av resenärerna - och allra värst är pendeltågen. Hur känns det, Ines Uusmann - som i dag blir generaldirektör på Boverket i Karlskrona? ”Jag hade abstinensbesvär när jag lämnade politiken.”. Jan Guillou, kolumnist: Även husmödrarna får betala för herrtidningar. |
Att få stroke och komma tillbaka, Mildred Åsen, Förlagshuset Gothia AB.
