Även husmödrarna får betala för herrtidningar
För andra gången i svensk historia har vi nu fler än tre herrtidningar, varmed menas tidning som innehåller utvikningsbrud. Det är ett mer spännande och intressant ämne än vad jag tror ni föreställer er. Det säger något viktigt om den tid vi lever i och då menar jag inte det där om kvinnosyn och mansgriseri. Det mesta som kan sägas i just det avseeendet är självklart.
  
  Men om man jämför herrtidningar från förr och nu så finner man något häpnadsväckande, nämligen en tydlig bild av hur vi har bytt ekonomiskt system i Sverige.
  Den svenska herrtidningens höjdpunkt är Fib/Aktuellts julnummer vid årsskiftet 1966-67. Då gick upplagan för första och sista gången över 300 000 exemplar. Tidningen hade för övrigt Monica Zetterlund på omslaget (fullt påklädd) och vid den här tiden var i genomsnitt 3 procent av innehållet i en eller annan mening pornografiskt, typ ung kvinna som stiger ur badet i våt t-shirt.

Det mesta av tidningens innehåll var alltså läsning, dels läsning för män i mer eller mindre fördomsfull mening (racerbilar, bergsbestigning, djungler), dels läsning som inte var till för att läsas (den svenska tryckfrihetens historia, målet mot Strindberg och Fröding). Om detta kan jag alltså berätta, eftersom jag var där. Och i viss utsträckning skrev sådant som inte skulle läsas men som kunde dras fram i var diskussion om ”pornografi”.
  Denna affärsidé var således lysande. 300 000 exemplar är en aktningsvärd och vinstgivande upplaga. Men så fick direktörerna för sig att det ”egentligen” bara var pornografi som intresserade den korkade menigheten. Och så satsade de dumma jäklarna på en snabb pornografisering av tidningen med allt sämre, vulgärare och mer gynekologisk närbildsskildring. Till slut med ”hemliga sidor” som måste sprättas upp för att skydda ”känsliga tittare”.

Snabbt tog Åhlén & Åkerlunds direktörer sålunda död på Fib/Aktuellt. När det pornografiska innehållet stigit i andel från ursprungliga 3 procent till 30 procent måste tidningen läggas ned.

Lärdomen är lika enkel som uppfriskande. Marknaden underkände utvecklingen mot vulgärporr. Marknaden bestod nämligen vid den här tiden av tidningsköpare som vägrade köpa om de blev förolämpade. Det gick lika illa för de andra herrtidningarna, som dragits med i självmordslinjen. Sverige blev så gott som herrtidningsfritt.

Förr, på den marknadsmässiga marknadens tid, var det blott herrtidningsköparna som kunde bestämma över herrtidnings liv och död. I dag, på den manipulerade marknadens tid, får exempelvis landets samtliga husmödrar betala för herrtidningarna vare sig de vill eller inte.