Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 7 DECEMBER 1998
  

Barnen blir bortglömda
Bo Edvardsson, docent på socialhögskolan i Örebro, dömer ut den första vårdnadsutredningen om Katarina – och de flesta andra utredningar.
  – Många är helt vanvettiga, säger han.
   Varje år görs cirka tvåtusen vårdnadsutredningar. Bo Edvardsson, som forskar i källkritiska problem, anlitas som sakkunnig och får ofta underkänna hela vårdnadsutredningar.
  – Det handlar om jäv, osaklighet, intyg från BUP som håller bottennivå, klatschiga slutsatser baserade på personskvaller, räknar han upp.
  – Framförallt råder total brist på källkritik. Man kan inte bara skriva ner uppgifter och rena åsikter på ett papper. Jag har läst intyg om barnets förhållande till pappa som baserats på vad mamma sagt och utan att man ens sökt pappan per telefon.
  – Vansinnesfel helt enkelt.
  Bo Edvardsson har, på mammans begäran, granskat den första utredningen kring Katarina. Han tar inte ställning i vårdnadsfrågan, men förkastar utredningen som sådan för partiskhet och bristande saklighet. Särskilt allvarligt anser han är att utredarna på 15 sidor text inte tagit upp barnens uppfattning.
  ”En synnerligen grov underlåtenhet”, skriver han i sitt utlåtande.
  Enligt lagen ska vårdnadsutredningar fokusera på barnet. Barnets vilja ska efterfrågas.

Koncentreras på föräldrarna
   – Även om det är problematiskt, säger Bo Edvardsson. Barn anpassar sig ju efter vad de tror att de vuxna helst vill höra.
  Det vanligaste felet med vårdnadsutredningar är att de koncentreras kring smutskastningen mellan föräldrarna. Att en mamma eller pappa beter sig illa i en kris säger inte så mycket om hur hon eller han normalt är som förälder. Ändå redogörs för lögner och beskyllningar utan relevans.
  Anders Dahl och Christer Filipsson studerade 1995 20 vårdnadsutredningar för en C-uppsats.
Bara två utredningar hade barnet i fokus
Det vanligaste var att bara 20 procent av texten handlade om barnet, resten handlade om föräldrarna och deras konflikt
I hälften framgick det inte om föräldrarna fått yttra sig över vad den andre sagt
Utredarna skrev också ner ostyrkta påståenden om den ena föräldern, av typen ”känner sig hotad” och ” ville inte skiljas”
   Uppsatsskrivarnas undrar varför utredaren helt enkelt inte vägrar att beskriva smutskastningen, som ju enbart är uttryck för de vuxnas kris, och inte rör barnet.
  Deras förslag är att socialtjänsten istället utbildas i att ta ansvar för att hjälpa föräldrarna bearbeta sin konflikt.
  För barnens skull. Ty barnens önskan är att föräldrarna är sams.


   
 FLER NYHETER