|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
|
Varje år flyttar en hel norrländsk stad in till Stockholm.I valrörelsen förklarade rikspolitiker som Per Unckel att alla särskilda stöd till glesbygdsföretag och landsändar borde avskaffas, så att man kunde sänka arbetsgivaravgiften för alla. Unckel var inte karl nog för sin hatt att säga rakt ut vad han tänkte: Slå igen Norrland, Värmland, Blekinge, småländska höglandet, Bergslagen och norra Bohuslän. Låt Sverige som vi känner det avfolkas och förbuskas. Låt oss bli ett skogslän i Europa. Den totalitära liberalismen lär att allt som sker spontant i ekonomin är till det bästa. Dess duktiga vetenskapsmän och ekonomer filosoferar med linjalen. De drar ut trender. Den sortens retorik och rivningsarbete försiggår vanligtvis i tre steg. Det första består i att hitta på några starkt överdrivna, helst omöjliga mål. Till exempel att regionalpolitiken syftar till att avskaffa skillnaden mellan stad och land. Det andra steget blir sedan att konstatera att målet inte har uppnåtts, vilket är en självklarhet. Slutligen, det tredje och viktigaste steget: dra slutsatsen att det bästa vore om ingenting alls gjordes. Det är länge sedan regionalpolitik bara handlade om bidragstagande. I dag satsar kommuner på att mobilisera företagarföreningar, byalag och myndigheter till bygdens försvar, beslutskraft trycks ned i pyramiden och det lokala näringslivet sätts i fokus. En räddningsinsats i elfte timmen. Problemet är att den förhärskande synen fortfarande är att regionalpolitik bara rör landsbygden. I Stockholm och inom mediaindustrin är frågan därtill försedd med en klart skinande Åsa-Nisse-stämpel. Några förnuftiga skäl för dagens avfolkning finns inte, mer än i den perversa mening att de inflyttande landsortsborna skall tjänstgöra som arbetslösa inflationspressare i storstaden. Några jobb blir det inte. På femtio- och sextiotalet flyttade vi till jobb, därtill högproduktiva, men i dag är sannolikheten att få anställning för den arbetslöse lägre i Stockholm än hemma. Att genom djärva satsningar vända befolkningstrenden, är ett allmänintresse, alltså något som gynnar oss alla. Bland de bästa och mest lönsamma framtidssatsningar Sverige kan göra, är att på detta sätt investera bort framtidens sociala problem. En levande landsbygd och fungerande landsortsstäder, är en angelägenhet för hela Sverige särskilt för de tre storstäderna.
|
|
|