TORSDAG 12 NOVEMBER 1998

”DE ANVÄNDER NOG LÅTEN FÖR ATT DET ÄR LITE CORNY” Björn Skifs gillar Ally McBeal och den dansande babyn. Leksaksvarianten är han inte lika förtjust i. Babyns ”Ooga-chaka” låter helt enkelt öken, tycker Skifs. Foto: BJÖRN ELGSTRAND Skifs egna baby-betyg Utseende: Babyn liknar vår turnéledare i USA, Piffen. Eftersom jag tycker att han är jättesnygg så får den fyra plus. Hanterbarhet: Ljudet skulle varit inbyggt i skallen och man borde trycka på magen. Att den står på en platta gör att det är svårt att få den med sig. Ljud: Det är ju inte vår version, det går för fort och låter fjolligt. Antagligen kostar det för mycket att använda vår version. Ooga-chaka-effekt: Låter öken. Som vuxenleksak: Kanske en man kan ge den till en kvinna han vill ha barn med. Som barnleksak: Den verkar kul, tycker Björn Skifs son Jonathan, 7 år, som fick sätta den poängen. Nytta: Man kanske kan skicka signaler med den. Chefen kan ha den på sitt flotta kontor. Om någon begär löneförhöjning och chefen sätter igång babyn så betyder det ja. Pris: 260 kronor (20 pund) är dyrt för en bit plast. Koreografi: Den riktiga cyberbabyn får fem plus, dansen är så fel till den kroppen. Men den här varianten är förenklad. Mer om den dansande dockan Björn Skifs testar leksaken som sjunger hans gamla hit ”Hooked on a feeling” sålde 1,5 miljoner skivor i USA.   Ska dansande babyn bli lika stor?   Det tror inte Björn Skifs:   – Fast den är otroligt snygg, säger han och skrattar.   Alla som sett Ally McBeal, tv-serien om den charmiga men lätt neurotiska advokaten i Boston, känner igen den dansande babyn.   Plötsligt shakade blöjgrabben loss till Björn Skifs gamla monsterhit ”Hooked on a feeling” framför babylängtande Allys ögon.   Nu har hjärnspöket materialiserats och säljs, komplett med musik och dans, i USA och Storbritannien.   Aftonbladet lät Björn Skifs utföra sitt livs första produkttest på dockan som hotar att bli årets julklapp.   Fast inte i Sverige, de stora leksakskedjorna har inga planer på att sälja den dansande babyn i Sverige.   När ”ooga-chaka-ooga-chaka” drar i gång säger Skifs direkt:   – Det är inte vår version av låten. Fast babyn är otroligt snygg. Den liknar vår turnéledare i USA, Per-Fredrik ”Piffen” Thunberg. Men utan mustasch och med mindre hår.   1973 spelade Björn & Blåblus in amerikanen Mark James låt och året efter blev den en hit i USA. En dåligt organiserad turné för bandet, nu under namnet Blue Swede, blev en flopp. ”Jag måste sjunga låten fortfarande”   – Men jag har haft mycket glädje av den låten. Den gav oss ett genombrott i Sverige och vi reste runt i Europa.   – Jag måste fortfarande sjunga den på alla gig. Den fastnar hos folk, helt enkelt.   Björn Skifs gillade dansande babyn i Ally McBeal:   – Showen är väldigt bra och det var ett bra sammanhang. Fast de använder nog låten för att det är lite corny.   – Då och då får den här låten nytt liv, som för några år sedan i en Tarantino-filmen ”De hänsynslösa”. Och ibland får jag vykort från svenskar som berättar att den är en hit i Nicaragua eller Nya Zeeland, säger Björn Skifs. Joachim Kerpner