|
|
|
Attentatsplan mot Schyman
Förrymde nazistledaren
vägrade utföra dådet och
överlämnade sig till polisen
Den utpekade nazistledaren Niclas Löfdahl, 24, gav upp efter sex dagar på rymmen.
Under flykten hade han kontakt med nazister och fick uppdraget att genomföra ett attentat.
– De sa där och där bor Gudrun Schyman, de ville jag skulle åka dit.
Niclas Löfdahl, som flydde förra onsdagen från sina vårdare när han poströstade i Örebro, tog sig snabbt mot Stockholm. Först satte han sig i en taxi till Arboga, sen ringde han sina gamla kompisar i naziströrelsen.
– Det var de enda telefonnumren jag hade, jag ringde dem och sen kom de och hämtade mig, säger han.
Männen redogjorde för attentatsplanerna mot vänsterpartiets ledare Gudrun Schyman.
– De tänkte att det var ett bra tillfälle nu i samband med valet. De hade adressen och tänkte göra något. Jag skulle vara med.
– De ville att jag skulle skjuta henne.
”En invandrarkille
kom och hjälpte mig”
Niclas Löfdahl ville absolut inte genomföra dådet.
– Jag ringde en invandrarkille jag känner som kom och hjälpte mig, säger han.
Han gömde sig sen under fem dygn hos olika invandrarfamiljer i Tensta och Rinkeby.
Niclas Löfdahl uppger att han i dag är helt omvänd.
– Jag har pratat med de här invandrarna både dag och natt. Jag har gråtit när de berättat om hur de har det.
– De har lagat mat till mig. På ett ställe fick jag något med köttfärs, vitlök och kryddor, det var någons mormor som lagade det.
– De har gett mig mobiltelefon och till och med köpt kläder åt mig.
– Jag är rörd, jag har aldrig umgåtts med invandrare på det här sättet förut.
– De har hjälpt mig fast de inte har haft någon anledning att göra det.
”Jag skäms för nazistorganisationen”
Niclas Löfdahl säger att han i dag tar avstånd från naziströrelsen, även den organisation han själv ledde.
– Jag skäms för Ariska brödraskapet, jag skäms enormt.
Han redogör för hur han under tiden på flykt har rört sig mellan olika adresser i Stockholms norra förorter.
– Jag har suttit på ställen där jag har erbjudits stora påsar kokain, horor och saker man kan göra illa folk med.
– Jag har haft tillgång till vapen jag inte trodde existerade.
Han uppger att några under flykten tog bilder av honom när han poserade med vapen. Han menar att han hade alla chanser att begå våldsbrott om han hade velat.
– Jag blir arg när de skriver att jag är livsfarlig.
– Redan när jag satt på häktet så kom jag fram till att nu får det vara slut på våldet.
Genom terapi har han kommit till insikt om varför vissa blir nazister.
– Grunden till alltihopa är att man känner sig utanför, man får ingen kärlek.
– Invandrare känner sig utanför, det gör skinheads också.
Under tiden som ledare för ariska brödraskapet har han känt sig pressad att leva upp till alla förväntningar från olika nazister.
– Man har hög status som nazistledare. Alla unga killar ser upp till mig, det är detta som är jobbigt.
– Jag vet hur det var när jag var 15, då var det Klas Lund och Vam jag såg upp till.
Niclas Löfdahl betraktar inte längre sina kumpaner inom naziströrelsen som vänner.
– De vill stressa upp situationen och att jag ska göra något dumt.
Han anser att vissa av de här människorna är mycket farliga.
– Det finns ledare, nazister, som säger åt 14–15-åringar att nu får du gå ut och döda någon.
– Så småningom hamnar de i fängelse. Ju mer man gör, desto mer pondus får man.
Tidigt i går eftermiddag åkte Niclas Löfdahl tillsammans med sina invandrarkompisar till advokat Thomas Martinssons kontor i Stockholm. Han hade bestämt sig för att ge upp.
Rymde för att
vården var för dålig
När vi sitter på kontoret förklarar han att han flydde från Ekens psykiatriska klinik för att vården var dålig.
– Jag ringde min advokat och sa att jag var helt knäckt. Till och med en fångvårdsanstalt som Tidaholm har tio gånger bättre vård än vad de har på det där stället.
Han förklarar att poströstningen i Örebro blev ett bra tillfälle. Men menar att han har haft en rad tidigare möjligheter att rymma.
Strax före klockan 18 i går åkte Niclas Löfdahl med sin advokat till Kronobergshäktet.
– Jag har varit vaken i fem dygn. Nu vill jag ha mediciner och sova, förklarade han.
Han kommer att
förhöras av säpo
Han inser att många nazister nu kanske vill åt honom för att han har tagit avstånd från gruppen.
– Men jag vet att de här invandrarkillarna som nu har hjälpt mig kommer att backa upp mig om det behövs.
 I samband med polisförhören om brevbomben mot Laila Freivalds så tog du också avstånd från nazisterna, men sen ändrade du dig under rättegången?
– Ja, men nu är det definitivt, säger han.
Inne hos vakten i Kronobergshäktet darrar Niclas Löfdahl. Det märks att han är rädd, men också lättad. Han förklarar att han hela tiden var orolig för att det skulle bli ett våldsamt gripande – att polisen skulle slå till med full kraft.
– Det var det jag var mest rädd för.
Niclas Löfdahl som är dömd till sluten psykiatrisk vård, bland annat för brevbomben mot justitieminister Laila Freivalds, ska nu förhöras av säpo.
 Han kommer då sannolikt få berätta i detalj om vilka kontakter han har haft och vad han har gjort under flykten.
Både Stockholmspolisen och säpo hade i natt information om hoten mot Gudrun Schyman - men kunde inte lämna några kommentarer.
Dömd för flera grova våldsbrott
Niclas Löfdahls liv är kantat av våldsbrott.
 Som 13-åring, 1987, knivhögg han en annan person.
Han började äta anabola steroider och 17 år gammal vann han ungdoms-SM i styrkelyft.
1991 anslöt han sig till nazistgruppen Vitt ariskt motstånd.
I april 1992 dömdes han till skyddstillsyn för olaga hot, stöld, bilstöld, skadegörelse och olovlig körning.
I maj 1993 för dopingbrott.
I april 1995 för misshandel, grov misshandel, vållande till kroppsskada, olaga hot, skadegörelse, olaga vapeninnehav, brott mot knivlagen och dopingbrott.
I maj 1995 greps han för anlagd mordbrand mot en vänsterpartistisk lokal.
I september 1995 dömdes han till 3 år och 9 månaders fängelse. 1996 överflyttas han till Karsuddens sjukhus.
Under vårdtiden anstiftade Niclas Löfdahl flera svåra brott. Bland annat två mordbränder mot meningsmotståndare.
Löfdahl planerade även att skjuta en person som jobbade på en nazistisk bokhandel i Göteborg och att utsätta en chefsperson inom kriminalvården för ett attentat.
I mars 1997 skickade han, under en permission, en brevbomb adresserad till Laila Freivalds. Bomben var inte apterad men i följebrevet hotades ministern att nästa bomb skulle explodera.
I april 1998 dömdes han till rättspsykiatrisk vård. |
|
|
När Niclas Löfdahl var på rymmen fick han hjälp av invandrare i Stockholms förorter. ”Jag har pratat med de här invandrarna både dag och natt. Jag har gråtit när de berättat om hur de har det”, säger han. 