|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
|
|
...men 233 kommuner har inte ens kontrollerats Bara fyra kommuner i Sverige har fått godkänt för sina skolor. 51 kommuner har underkänts. Resten – 233 kommuner – har inte ens kontrollerats. Skolverket har till uppgift att kontrollera om kommunerna följer skollagen. Men bara ett fåtal granskas varje år. Därför vet man till exempel inte om kommunerna ger extraundervisning till de elever som behöver. Så högt ställd är inte heller målsättningen. Enligt regeringens nya direktiv ska Skolverket från och med nu kontrollera cirka 40 kommuner om året. Men detta är, enligt utbildningsrådet Claes-Göran Aggebo, inte flera än vad som granskades året före regeringens direktiv. Skolverkets budget visar att granskning och kontroll inte anses som en huvuduppgift. När Skolverket startades 1993 gick cirka tre procent av budgeten till kontrollverksamhet. 1997 var siffran 10 procent. Bristen på kontroll bidrar till att Sverige håller på att få två slags skolor: en bra för de välutbildades barn och en sämre för de outbildades. Den vanligaste kritiken som Skolverket riktar i de fall där kommuner prickats är att skolan inte ger svaga elever det stöd de behöver. Ett stöd som de har rätt till. Hur ska de elever som inte har kunskaperna med sig hemifrån kunna hämta in försprånget till andra om inte i skolan? Att Skolverket inte genomfört en noggrann kontroll av skolan och därigenom tvingat kommunerna att stödja de svaga eleverna har därför ökat segregeringen i skolan. Finspångs kommun är en av de 40 kommuner som kritiserats hårdast av Skolverket. Det är paradoxalt nog något som kommunens skolchef Staffan Brisfors är glad för. – Kontrollen gjorde att det plötsligt fanns fog för att påstå att skolan bedrevs ovanligt resurssvagt här i Finspång, säger han. Jag skulle önska mig att Skolverket var mer aktivt i sin kontroll. Anslagen minskade direkt Efter att Finspångs kommun tagit över ansvaret för skolan ströps anslagen mellan 1992 och 1996 med drygt 7 000 kronor per elev, från 48 400 till 41 000 kronor.
Under vårterminen 1996 hade 17 procent av kommunens femteklassare inte nått de uppsatta målen i engelska. 9 procent av eleverna hade missat i matematik och 13 procent i svenska. Även högstadieeleverna låg under riksgenomsnittet, för pojkarnas del betydligt under, det visade de standardprov som genomförts. Resurserna saknades Trots de nedslående resultaten krävde skolornas arbetslag inte några extra pengar – enligt Skolverkets granskare därför att det stod klart för alla att det inte fanns några som helst nya resurser att fördela inför hösten. – Det skulle ha upplevts som att skriva ut recept när apoteket är stängt, som en av de av Skolverket intervjuade föräldrarna träffande uttryckte saken. – Om man krävar extra resurser för sitt barn känner man att man förstör för de andra, sa en annan förälder. Fackpolitikerna i Skolnämnden hade underrättat kommunstyrelsen med följande ord: ”De stora besparingarna hade främst berört skolans kringfunktioner, till exempel stödet till svaga elever... Detta har lett till kraftigt accelererande utarmning av grundskoleverksamheten. Gränsen för vad som är försvarbart passerades för ett par år sedan. Bristen på resurser till svaga elever och elever med särskilda behov strider mot fullmäktiges uppdrag.” Några pengar att avhjälpa bristerna med blev det ändå inte och Skolverket sammanfattade sin kritik med orden ”enligt Skolverkets bedömning uppfyller inte Finspångs kommun skollagens och grundskoleförordningens krav på stöd till elever med skolsvårigheter”. Och tillägger: ”Trots att kommunfullmäktige har haft kunskap om dessa brister har inga åtgärder vidtagits för att avhjälpa bristerna. En kontroll som inte leder till erforderliga åtgärder för att rätta bristerna är inte tillfyllest.” 44 underkändes Klart Icke Godkänt för de ledande politikerna i Finspång, alltså. – Brott mot skollagen var hårda ord, säger Staffan Brisfors, skolchef i Finspång. Men för skolan var det en bra granskning. Jag och skolan fick argument att använda mot politikerna. Året innan talade ingen om skolan trots att vi på skolkontoret påtalade de brister som fanns. Efter kontrollen blev skolfrågorna centrala. Även om resurserna nu bättre räcker åt svaga Finspångselever hann de dåliga åren sätta sina spår. I år underkändes 44 elever på högstadiet. 44 sextonåringar som efter nio år i skolan inte var behöriga till gymnasiet. Det är lätt att konstatera att när skolminister Göran Persson ryckte undan deras garantier att få gå i en lika bra skola som alla andra i Sverige gick de i årskurs två. Under de fyra år då Finspångs kommunpolitiker minskade det årliga bidraget skulle de lära sig alla de basfärdigheter som krävs för att klara fortsatta studier. Nyhemsskolans rektor Tony Andersson menar att de 44 Finspångseleverna inte stötts ut till följd av för hårda krav, att det mer handlar om skolans arbetssätt. – De flesta elever i den här gruppen saknar inte resurser rent begåvningsmässigt. Det handlar om vilket sätt vi jobbar på i skolan. Det är en resursfråga. Problemet är att Skolverket som ska övervaka att kommunerna ger skolan vettiga resurser för sin verksamhet är kraftlöst.  
DAGENS FRÅGA:
Tror du att boräntorna fortsätter att stiga?
Klicka och tyck till direkt på nätet. AFTONBLADET INNE I KATASTROFENS KINA: Jan Helin förste västjournalist som besökt katastrofområdena:. De tjänar på Kinas katastrof. ”Liu sålde 1080 värdelösa flytvästar innan han greps.” Lena Mellin om Lars Leijonborg-utfrågningen: Kvinnorna var ingen hederssak AFTONBLADET GRANSKAR SKOLAN Bara fyra kommuner får godkänt ...men 233 kommuner har inte ens kontrollerats. Listan på de 51 underkända kommunerna - och de fyra godkända. Eleverna har blivit rättslösa Margareta Norlin: Ingen kan ingripa trots att kommunen bryter mot skollagen. Skolan där var fjärde elev hoppar av Jill, 18: Lärarna har för många elever. Underkänt! Tusentals klarar inte svenskan i gymnasiet. Skulle du bli godkänd? Test!
Göran Persson i Underlandet |
|
