”Karl XII föll för svensk kula”

Sverige

Världen

Sport

Sportresultat

Alla på en sida (no-frames) Nyhetsbevakaren

Världen 2 JULI.

Visa alla rubriker

Publicerat kl 07:45

”Karl XII föll för svensk kula”
KÖPENHAMN (TT-RB). Den 30 november år 1718 stupade Karl XII vid nuvarande Halden i Norge.
   Två danska experter anser sig nu - med 280 års fördröjning - slutgiltigt ha klarat upp dödsfallet: Krigarkungen föll för en svensk kula.
   Alltsedan kungens hädanfärd har man spekulerat över om det var en krigstrött svensk som sköt honom eller om han verkligen sköts av fienden. Skottet föll i samband med belägring av Fredriksstens fästning vid Fredsrikshald, nuvarande Halden, i södra Norge.
   Fyra gånger har liket tagits upp för undersökningar.
   På grundval av de resultaten har nu två danska forskare kommit fram till att det måste ha varit en svensk som tog kungen av daga. Hans Petter Hougen vid danska Rättsmedicinska institutet och Ole Munck från Medicinhistoriska museet i Köpenhamn publicerar sina slutsatser i tidskriften Nordisk Rettsmedisin.

Olika teorier
   Den första undersökningen i efterhand av den döde gjordes 1746. Ingen av dem som deltog då var läkare. 1799 företog kung Gustav IV Adolf en hemlig undersökning och man höll fast vid teorin om att kungen träffats från höger av en kula som gått igenom huvudet.
   Nästa granskning gjordes 1859. Då kom bland andra en anatomiprofessor och en kirurg fram till att kungen skjutits från vänster, sannolikt med en musköt, men man antog att skottet avlossats på långt avstånd.
   Den mest omfattande undersökningen av liket gjordes 1917 i samband med att kungens sarkofag i Riddarholmskyrkan restaurerades. Denna gång kunde man röntgenfotografera kraniet.

Större kula
   Danskarna bekräftar de medicinska iakttagelser som gjordes 1917. Däremot går de på tvärs mot senare tids ballistiska analyser, som avvisar lönnmordsteorin.
   Skotthålet i Karl XII:s kranium stämmer enligt danskarna med den kaliber som användes i svenska musköter (19-20 mm), medan norska musköter laddades med mindre kulor (16-17 mm).
   När kungen träffades stod han i en skyttegrav 225 meter från no rska ställningar. På det avståndet borde en norsk musköt inte ha åstadkommit den skada som kraniet uppvisar, påstår Hougen och Munck.
   Ryktet har envist hävdat att kungen sköts med en silverknapp. Det behöver inte ligga så långt ifrån sanningen: Danskarna antar att kulan var av silver, mässing eller brons. Så små kulor av järn användes inte, hävdar Hougen och Munck. Eftersom det inte fanns några fragment av projektilen i kungens huvudet utesluter de också bly.

Många myter
   Konspirationsteorierna har haft flera anhängare även på senare år. En misstänkt som pekats ut är kungens svåger Fredrik av Hessen. Om denne lät röja Karl XII ur vägen så ska det ha skett därför att han ville komma åt tronen.
   Till de övriga myterna om Karl XII:s död hör också berättelsen om soldaten som ska ha tagit rätt på kulan som dödade kungen och grävt ned den i Öxnevalla söder om Kinna i Västergötland. I ett lass grus som levererades därifrån ska man 1924 ha hittat en rund mässingsknapp, invändigt fylld med bly. Knappen hade en diameter på 19,5 mm.