MUSIK Håkan Steen skriver om pop
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
ONSDAG 3/6 1998
  Sverige  Världen  Sport  Sportresultat
Ett telegram i taget (frames)    Nyhetsbevakaren

Sverige ONSDAG 3/6. Senaste telegram kl 23:19
Butiksanställd skadad vid rån i Farsta
Skattemyndigheterna kan få rätt till eget underrättelseregister
Journalisten Gunnar Lindstedt fick advokatpris
Säkra jobb på regeringkansliet
Stones till Sverige trots revbensbrott
Somaliske generalen ännu i Sverige
Tyska musikbåten Stubnitz får stanna
Regeringen satsar på lärarnas IT-kunskaper
Datorisering ska underlätta polisarbete
Uppåt på Europas börser
Byggbranschen nära avtal som ska minska arbetslösheten
Astra konkurreras ut av importörer
Skogsaktier i fokus på Stockholmsbörsen
Misshandlad MC Sweden-medlem vittnade i rätten
En ”folkets” kungagåva mindre än väntat
Forskarprotest avvisas av Carl Tham
Miljöpengar vållar politisk strid
160 000 barnfamiljer klarar inte ekonomin
Sänkta räntor under första kvartalet
Nya uppgifter från Thomas Quick i Johan-fallet
Läkare åtalad för sex med patient
”HSB:s kris mer organisatorisk än ekonomisk”
Äganderätt stridsfråga inför miljöbalksbeslut
Avancerad skatteplanering ska göra Ikea evigt
Regeringen täpper till skatteflykt
Det finns öar av normalt samhälle i Somalia, säger antropolog
”Leg författare” blir ny Strindberg?
Sociala skillnader avgör dödlighet
Volvo på uppköpsjakt i Asien
Bro av kultur slås över Öresund
S-E-banken: Allt ljusare för svensk ekonomi
Nakenbilderna på museet inte barnporr, enligt åklagaren
Näthandel hot mot stormarknaden
Fälld för dråp vill dömas för mord
Svenskarna positivt inställda till vindkraft
Allt fler klagomål till EU-ombudsman
Folkomröstning om Polen-kabel planeras i Karlshamn
Inget uppsving för regeringens generationsväxling
Unik bronsåldersväg funnen vid motorvägsbygge
Plötslig spädbarnsdöd minskar kraftigt
JO prövar inte anmälan från Ian Wachtmeister
Kommunerna okunniga om e-posthantering
Forskare rasar mot indragning av anslag
Första domen för barnporr på internet
Arlandaflyget kan stoppas
Sydafrikanska bluffbrev skickas till företagare
Polisnej till nazistdemonstration på nationaldagen
”Övergrepp på kvinnoprästmotståndarna”, anser biskop


Publicerat kl 23:18

Butiksanställd skadad vid rån i Farsta
STOCKHOLM (TT). En ICA-affär på Boforsgatan i Farsta utanför Stockholm rånades vid 19-tiden på onsdagskvällen.
   En manlig butiksanställd skadades och fick föras till sjukhus med ett jack i huvudet. Han blev dock inte allvarligt skadad.
   Enligt polisen hade inga skott avlossats och det var oklart om vapen använts vid rånet.
   Polisen upprättade snabbt vägspärrar runt Farsta-området och genomsökte bilarna i ett försök att ringa in rånaren och få honom att ge sig till känna genom att agera oöverlagt. Men ingen rånare kunde gripas.
   Den butiksanställde, som var ensam i affären vid rånet, blev troligen så chockad att han ännu vid 22-tiden på kvällen inte kunnat ge en redogörelse för hur rånet gick till, enligt vakthavande befäl på Söderortspolisen.
   - Vi vet egentligen ingenting. Om det var en eller flera rånare, vad som stals, hur rånet gick till eller hur mannen fick sin skada, uppgav Söderortspolisen, som då fortfarande höll på sin tekniska undersökning på rånplatsen.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 23:18

Skattemyndigheterna kan få rätt till eget underrättelseregister
STOCKHOLM. Skattemyndigheterna ska få rätt att upprätta register för att utreda grova ekonomiska brott.
   De ska bland annat få föra ett eget underrättelseregister med uppgifter om personer, utan att ens förundersökning har inletts.
   Detta föreslår regeringen inom kort, erfar SVT:s Rapport.
   Förslaget är kontroversiellt eftersom det kan anses integritetskränkande.
   Vid årsskiftet inrättades särskilda skattekriminaler - skattebrottsenheter - för att avslöja och utreda grova ekonomiska brott i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten väntas dra igång i full skala till hösten och enheter ska succesivt inrättas även på andra orter.
   Men för att de ska bli effektiva måste skattebrottsenheterna få använda olika register, menar regeringen i ett förslag som inom kort överlämnas till lagrådet, enligt Rapport.
   Skattebrottsenheterna föreslås även få rätt att föra egna underrättelseregister om personer som misstänks ha begått, eller förbereder grova ekonomiska brott där straffet är minst sex månaders fängelse, utan att förundersökning har inletts.
  
Tillgång till polisregister
   Skattebrottsenheterna ska också få rätt till uppgifter ur det centrala skatteregister där alla uppgifter finns om alla personers och företags inkomster och skatter, dock endast från papperskopior eller disketter under uppbyggnadsarbetet.
   De föreslås även få tillgång till polisens belastnings- och misstankeregister med uppgifter om alla personer som är dömda eller misstänkta för olika brott, samt få tillgång till tullens brottsregister om uppgifterna har betydelse för att utreda skattebrott.
   Skattebrottsenheterna har tullkriminalen som förebild och ska hjälpa åklagare vid förundersökningar av skattebrott. De har dock ingen befogenhet att göra husrannsakan eller beslag.
  
Per Jarl/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 23:18

Journalisten Gunnar Lindstedt fick advokatpris
STOCKHOLM (TT). Frilansjournalisten Gunnar Lindstedt har tilldelats Advokatsamfundets journalistpris. Priset delas sedan 1987 ut till en journalist som sakligt, engagerat och skickligt behandlat förhållanden inom rättslivet och rättssäkerhetens område.
   Gunnar Lindstedt, som är verksam i Stockholm, ägnar sig åt att undersöka ”affärer” inom det svenska näringslivet där ekonomisk brottslighet kan ha förekommit. Han är den journalist som förra året avslöjade Trustor-affären i Svenska Dagbladet.
   Enligt Advokatsamfundets motivering hanterade han det svåra materialet utmärkt vad gäller såväl lättillgänglighet, beskrivning av händelseförloppet och analysen av den juridiska bakgrunden i svensk och utländsk rätt. Just det syfte Advokatsamfundet vill främja med sitt journalistpris.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 21:17

Säkra jobb på regeringkansliet
STOCKHOLM (TT). Samtidigt som regeringens nedskärningar lett till att tusentals jobb försvunnit i statliga verk och myndigheter har regeringens egen personal ökat enligt en sammanställning SVT:s Rapport gjort.
   Enligt Rapport försvann 10 000 jobb i statliga verk och myndigheter mellan september 1994 och september 1997. Men i regeringskansliet ökade samtidigt de anställda i departement och kommittéer med 573 personer från april 1994 under den borgerliga regeringen till april i år - en ökning med 16 procent.
   Enligt regeringskansliets förvaltningschef Gunilla Olofsson finns det dock inget motsägelsefullt i detta. Eftersom det är ett omfattande arbete att krympa den offentliga sektorn på ett bra sätt, krävs det att man är rustad centralt med kunskap och analyskapacitet, sade hon till Rapport.
   Mest ökade UD med 102 fler anställda, trots att de utlandsanställda minskat. Andra som kraftigt expanderat är inrikesdepartementet med 63, näringsdepartementet med 53, utbildningsdepartementet med 50 och jordbruksdepartementet med 47 nya anställda. Till viss del anses personalökningen bero på arbetet med EU. Ett 30-tal informatörer har även anställts för Information Rosenbad.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 20:50

Stones till Sverige trots revbensbrott
GÖTEBORG (TT). Trots att Rolling Stones tvingats skjuta fram sin europeiska turnépremiär så rubbas inte datumet för deras framträdande på Ullevi i Göteborg. Konserten hålls som planerat den 31 juli.
   Premiären blir i Nürnberg den 13 juni. Egentligen skulle turnén ha startat i Berlin redan den 22 maj, men planerna fick ändras sedan gitarristen Keith Richards ramlat i sitt hem och brutit flera revben.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 20:50

Somaliske generalen ännu i Sverige
STOCKHOLM. Den somaliske generalen Gabio lyckades även på onsdagen hålla sig undan svenska myndigheter.
   Enligt en överenskommelse skulle han ha infunnit sig på Invandrarverkets tillståndsenhet i Solna för att ta emot beskedet att hans visum är indraget och att han måste lämna Sverige.
   - Så har inte skett, säger Carl Ingels på Invandrarverket till TT.
   Verket tänker inte vidta några rättsliga åtgärder ännu, utan avvaktar till söndag om Gabio då ännu befinner sig i Sverige.
   Han hade ursprungligen tillstånd att stanna till lördag, innan Invandrarverket gjorde ett lappkast och drog in Gabios visum i fredags efter den kritik hans närvaro förorsakat. Han var ursprungligen inbjuden av Somaliska flyktingföreningen för att övertala sina landsmän att återvända hem. Istället möttes han av demonstrationer från andra somaliska föreningar och jagades i fredags bort från Rinkeby med stenar. Därefter följde ytterligare bråk vid hans besök i Göteborg och Malmö.
  
Krav på att få stanna
   På onsdagen krävde runt 150 demonstranter utanför riksdagshuset att de 1 100 somalier som riskerar utvisning till Somalia i höst då deras upphållstillstånd går ut själva ska få avgöra när de kan återvända. Ett upprop med kravet överlämnades till biståndsminister Pierre Schori och till andra svenska politiker från Somaliska nätverket och ett 20-tal stödföreningar.
   Invandrarverket har inte för avsikt att förnya deras uppehållstillstånd, utan anser att det finns områden som är tillräckligt lugna att återvända till, trots att landet för tillfället saknar styre. Olika krigsherrar kämpar om makten men vissa områden anses ändå just nu säkra för flyktingarna att återvända till enligt Invandrarverket.
  
Manade till besinning
   Flera politiker slöt upp vid demonstrationen och lät sig utfrågas om sin inställning. Vänsterns Ulla Hoffmann ansåg att somalier som varit här längre än två år skall få permanent uppehållstillstånd. Miljöpartiets språkrör Marianne Samuelsson höll med medan tveksamheten var större hos centerns, folkpartiets och moderaternas representanter. De ville inte gå med på att ge permanent uppehållstillstånd till somalierna som grupp och manade till besinning.
  
Per Jarl/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:16

Tyska musikbåten Stubnitz får stanna
STOCKHOLM (TT). Den tyska musikbåten Stubnitz får stanna i Stockholm och delta i Kulturhuvudstadsårets firande trots att tullen hittat narkotika och vapen på båten.
   Det beslutade Kulturhuvudstadsårets VD Carin Fischer på onsdagen efter att ha samtalat med myndigheterna.
   - Den konstnärliga verksamheten på M/S Stubnitz har en så hög klass och konstnärligt värde för en ung publik att de inbjudna artisterna är välkomna att ge konserter på fartyget, säger Carin Fischer.
   Genom en arrangörsmiss hade den före detta östtyska trålaren Stubnitz ankomst till Stockholm i söndags inte anmälts till tullen, vilket måste göras 48 timmar innan ankomst.
   Dagen efter anlände Tullkriminalen och genomsökte båten under två dagar med hundar. Den fann 5 gram hasch, ett par karatepinnar, en burk tårgasspray, en butterflykniv och en elpistol. De beslagtog även fem flaskor ”hampa-öl”, 3,3 gram svamp samt te för provtagning. Ölflaskorna visade sig inte inneh ålla narkotika och de övriga provtagningarna är inte klara. Enligt tullen var narkotikan troligen avsedd för personligt bruk. Granskningen från tullens sida av Stubnitz betraktades som avslutad på onsdagen.
   Trots att narkotikafynden kom mycket olämpligt för Kulturhuvudstadsåret anser man alltså inte att de är av den digniteten att engagemanget av musikbåten bör ställas in. I stället har ravekommissionen kontaktats för ett samarbete runt Stubnitz musikarrangemang under juni och juli.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:16

Regeringen satsar på lärarnas IT-kunskaper
STOCKHOLM. Skolvärlden ska bli en del av informationssamhället. Regeringen satsar 1,5 miljarder på att IT-utbilda och förse 60 000 lärare med dator.
   Samtidigt varnar Lärarförbundet för att datorerna i skolan kommer kosta kommunerna dryga två miljarder kronor om året i fasta driftskostnader.
  
FAKTA: IT I SKOLAN
   1997 delade 13 elever på en dator i grundskolan.
   I gymnasieskolan var eleverna sex på varje dator, jämfört med sju på Komvux.
   I grundskolan delade samma år sex lärare på en dator. I gymnasieskolan var tillgången bättre, två lärare per dator.
   14 procent av grundskolorna hade fast anslutning till internet, liksom 71 procent av landets gymnasier.
  

   Lärarförbundet hänvisar till siffror från chefen för datasatsningen i Stockholm, Arne Ågren. Han uppskattar driftskostnaderna till 15 000 kronor per dator och år. För de 154 000 datorer i svenska skolan kommer det alltså att handla om dryga två miljarder kronor.
   Är driftskostnaderna för lärarnas 60 000 moderna mulitmediadatorer lika höga, tillkommer ytterligare 900 miljoner kronor i kostnad.
  
IT-körkort ger dator
   Varken från regeringshåll eller på Kommunförbundet vill man kommentera siffran.
   - Men det finns ingen väg runt IT, påpekar skolminister Ylva Johansson.
   Datakunskapen bland landets lärare är inte vad den borde vara. 80 procent anser att deras kunskaper är otillräckliga. Nu får dock 60 000 av landets 100 000 lärare möjlighet att under en treårsperiod skaffa ett ”IT-certifikat” och som belöning få tillgång till en egen dator.
   - Skolan kommer att äga datorn, men läraren kan använda den i hemmet, säger Ylva Johansson.
   Dessutom satsar regeringen på att varje klassrum ska vara uppkopplat till Internet och att varje elev ska ha en egen e-postadress.
  
Ersätter boken?
   Ylva Johansson är på det klara med att det kommer att innebära en omprioritering av skolans resurser.
   - Datorn kommer dock inte att ersätta läroboken, hävdar Ylva Johansson.
   Det tror däremot Ulla Riis, professor i pedagogik vid Uppsala universitet. Hon förordar ändå satsningen.
   - Skolan befinner sig inte i ett socialt vakuum, utan speglar det övriga samhället. Datortillgången är en legitimitetsfråga, menar hon.
   Ulla Riis har i bland från kommunhåll stött på spekulationer om att datorerna skulle kunna minska lärarnas timmar, och i det långa loppet vara en besparing. Det tror inte professor Riis.
   Men att det är svårt att rekrytera lärare är ett faktum. Skolminister Ylva Johansson tillsätter en kommitté att se över hur man lättare ska rekrytera lärare. Hon funderar i termer av mindre klasser och mer stödpersonal i skolorna.
  
Ulla Danné/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:16

Datorisering ska underlätta polisarbete
STOCKHOLM (TT). - Ska den svenska polisen på 2000-talet vara hänvisad till block och penna när den kämpar mot brottslingar som har sofistikerad datorteknik?
   Justitieminister Laila Freivalds ställde denna fråga inför riksdagens beslut på onsdagen om nya polisregister.
   Hon vände sig främst till vänsterpartiet och miljöpartiet som var mycket kritiska bland annat till automatiserad behandling av personuppgifter i den nya polisdatalagen.
   Beslutet innebär att flera av dagens register med anknytning till polisen slopas och återuppstår i delvis ändrad form.
   Så blir till exempel dagens person- och belastningsregister två skilda register. I ett belastningsregister noteras domar på grund av brott som har lett till allvarligare påföljd än böter. I ett misstankeregister finns uppgifter om personer som är skäligen misstänkta för brott och där förundersökning kan bli aktuell. Uppgifter av detta slag är redan nu datoriserade.
   Ett tredje register kallas persondatalag. Där ska det finnas regler om bland annat Säpo-registret och registret med fingeravtryck och signalement. En nyhet i registret blir uppgifter om DNA-analyser för att identifiera brottslingar.
  
Mindre sekretess
   Persondatalagen ger polisen rätt att använda datorteknik för att samla, bearbeta och analysera information för att förebygga brott eller få fram bevis för att starta en förundersökning. Också uppgifter om icke misstänkta personer, till exempel vittnen och brottsoffer, ska få förekomma.
   Den absoluta sekretessen avskaffas för alla polisregister utom belastningsregisret. Den enskilde ska alltid kunna få ut uppgifter om sig själv ”om det kan ske utan skada för polisens verksamhet”.
   - Den hemliga säpoförordningen ersätts med öppna regler om vad säkerhetspolisen får, respektive inte får registrera, förklarade Laila Freivalds.
   Samtidigt öppnas en möjlighet för enskilda personer att få reda på vad som har registrerats om dem själva i säpos register.
   I riksdagsbeslutet anges inte när den nya polisdatalagen ska träda i kraft. Det beslutar regeringen senare.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:16

Uppåt på Europas börser
STOCKHOLM (TT). Kurserna steg över lag på de viktigaste Europabörserna på onsdagen. New Yorkbörsen öppnade däremot trevande under eftermiddagen.
   På Londonbörsen steg kurserna markant. FTSE 100 index gick upp med 1,0 procent till 5 898,4. Aktiviteten var fortsatt låg.
   På Frankfurtbörsen steg DAX-index med 0,55 procent till 5 613,8. Biljätten Volkswagen steg med 25:50 mark till 1 500:50 mark. Deutsche Telekom gick upp med 80 pfennig till 49:30 mark.
   På Parisbörsen steg kurserna till ny rekordnivå. CAC-40 index gick upp med 1,5 procent och stannade på 4 149,4. Dagens bästa branscher var läkemedelföretag, biltillverkare och handelsföretag. Alcatel Alsthom steg med 2,5 procent till 1 302 franc.
   På Zürichbörsen var uppgången blygsammare. SPI generalindex gick upp med 0,3 procent till 4 836,0. CS Group var mest omsatta aktie och steg med 9:50 franc till 334 franc.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:16

Byggbranschen nära avtal som ska minska arbetslösheten
STOCKHOLM. Jobb till var femte arbetslös byggnadsarbetare. Det blir i bästa fall effekten av en överenskommelse som facket, arbetsgivarna, de största byggföretagen och AMS är nära att träffa.
   Projektet, döpt till Stjärnhimlen, går ut på att få ut mer av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder och syssels ättningssatsningar som finns. Byggnads, Byggentreprenörerna, Skanska, NCC, Peab och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är i princip eniga om hur den förbättrade användningen av resurserna skall se ut.
   Det handlar bland annat om en sorts byggbranschens egna utbildningsvikariat. Byggföretagen erbjuder sina anställda fortbildning med ordinarie lön i upp till ett år. Under tiden erbjuds en arbetslös byggnadsarbetare jobbet till ordinarie lön.
  
Mer byggt för pengarna
   Byggföretagen ska också inventera möjligheterna att använda den så kallade generationsväxlingen i större utsträckning, så att äldre byggnadsarbetare kan ersättas av en yngre arbetslös.
   Myndigheter och organisationer, till exempel Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan, som fått resurser för byggnadsarbeten ska samordna sig bättre så att man får mer byggt och fler byggjobb för pengarna.
   Byggföretagen ska också arbeta aktivt för att luckor i leden som uppstår när anställda får utlandsjobb fylls med arbetslösa byggnadsarbetare.
  
Insatser efter sommaren
   Sammantaget kan åtgärderna på sikt generera sysselsättning för närmare 5 000 arbetslösa byggnadsarbetare, enligt försiktiga bedömningar från både Byggnads och Byggentreprenörerna. Det motsvarar ungefär var femte arbetslös byggnadsarbetare.
   Projektet ska presenteras i nästa vecka, dagen innan Byggnads startar sin kongress. Går alla planer i lås kan insatserna sättas igång efter sommaren. Troligen då med start i de län som hittills visat störst intresse; Dalarna, Jämtland, Västernorrland och Västra Götalands län.
  
Mats Olsson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl :

Astra konkurreras ut av importörer
STOCKHOLM. Astra har i år tappat 60 procent av Losec-försäljningen i Sverige till importföretag som kör hit medicinen från billigare länder, skriver Dagens Medicin.
   Totalt förlorar Astra en halv miljard kronor per år på detta.
   ”Idiotiskt” tycker läkemedelsjätten, som vill att EU ska ingripa.
  
IMPORTÖRERNAS ANDEL ÖKAR SNABBT
   Losecförsäljning i Sverige:
   1 maj 1997 till 31 april 1998: 758 miljoner kronor. Importerad Losec stod för 45 procent.
   1 januari 1998 till 31 april 1998: 273 miljoner kronor. Importen steg till 60 procent.
   1 april till 31 april: 61 miljoner kronor. Importen steg till 66 procent.
   Losec är det läkemedel där parallellimporten till Sverige är störst, men även Imdur, Pulmicort Turbuhaler, Zantac och en rad andra mediciner körs hit från lågprisländer.
   Parallellimporterade läkemedel står för 5,1 procent av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige.
   Källa: Läkemedelsindustriföreningen


  
EU-KOMMISSIONEN AVVAKTAR
   De europeiska läkemedelstillverkarna utövar hård press för att få EU-kommissionen att begränsa parallellimport genom att föreslå gemensam EU-lagstiftning. Hittills har EU-kommissionen valt att avvakta.
   Den tyske EU-kommissionären Martin Bangemann, som ansvarar för industripolitik, har aviserat att EU kan ingripa om importen hotar läkemedelstillverkarnas satsningar på forskning och utveckling av nya preparat.
   Men eftersom de flesta EU-länder medvetet uppmuntrar parallellimport för att sänka läkemedelskostnader inom sjukvården, är det politiska stödet i medlemsländerna begränsat. Dessutom har EU-domstolen i flera domar gett klartecken för parallellimport på EU:s inre marknad.
  


   Långtradare fullastade med magsårsmedicinen Losec rullar från Astras fabrik i Sverige till länder som Grekland, Italien och Spanien. Där är medicinen billig och köps därför upp av svenska företag som sedan transporterar tillbaks den till Sverige.
   Åtta företag har i dag läkemedelsverkets tillstånd att importera Losec till Sverige. Deras priser är 10-15 procent lägre än Astras egna. Siffror från Läkemedelsindustriföreningen visar att importörerna hittills i år stått för mer än 60 procent av Losecförsäljningen.
   I varje land förhandlas läkemedelspriserna fram av företaget och myndigheterna, i Sverige Riksförsäkringsverket. Det ger prisskillnader mellan olika länder. Effekterna kan sedan förstärkas av valutakursförändringar.
  
Vill ha Europapris
   - Det är ett idiotiskt system att ha en gemensam europeisk marknad, men olika priser. Vi vill ha ett Europapris, säger John Ahlmark på Astras informationsavdelning.
   Med ett sådant Europapris skulle den så kallade parallellimporten bli meningslös. Astra och andra läkemedelsföretag försöker få med EU-kommissionen i Bryssel på detta.
   Men Freddie Norberg, VD på Cross Pharma, Sveriges ledande importör av Losec, känner sig inte hotad.
   - Jag tror inte alls på att länder i Sydeuropa, som ju har ekonomiska problem, ska tvingas höja sina läkemedelspriser kraftigt, säger han.
   Uppstickarna behöver inte heller befara att Astra startar ett priskkrig.
   - Vi skulle förlora mycket mer på det än vad vi gör i dag, säger John Ahlmark på Astra.
  
Säljer billig variant
   Helt still sitter dock inte Astra. I de två länder där problemet med parallellimport är som störst - Sverige och Storbritannien - har man lanserat Losec Mups, som är tabletter i stället för de vanliga kapslarna. Priset är lägre än för vanliga Losec.
   - Självklart är detta ett vapen i kampen mot oss, säger Freddie Norberg på Cross Pharma.
   Losec Mups finns nämligen inte i lågsprisländerna i Sydeuropa och kan därför inte importeras till Sverige.
   Freddie Norberg tror att parallellimporten försvinner så småningom. I takt med att Astra och andra tillverkare lanserar nya produkter ser de till att sätta ett minimipris för Europa.
   - Men så länge Losec och andra av dagens läkemedel finns kvar fortsätter parallellimporten, säger han.
   Vinnare är importföretagen och landstingen, som kan sänka sina läkemedelskostnader. Även patienterna vinner något, dock inte så mycket eftersom en stor del av deras kostnader ofta täcks av pengar från socialförsäkringssystemet.
   Vinnare är också Astras försäljningsbolag i Italien och andra lågprisländer, medan Astras svenska säljbolag är den stora förloraren.
  
Mats Samuelsson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Skogsaktier i fokus på Stockholmsbörsen
STOCKHOLM (TT). Kurserna på Stockholmsbörsen sjönk något på onsdagen. Intresset riktades främst mot skogssektorn efter tisdagens nyheten om ett samgående mellan Stora och Enso.
   OMX-index sjönk med 0,3 procent till 759,05. Omsättningen var 6,2 miljarder kronor.
   Det mesta av intresset riktades mot Storas aktier efter tisdagens besked om ett samgående mellan Stora och finländska Enso. Skogsindustriindex gick upp med 3,15 procent. Storas aktier steg kraftigt efter tisdagens handelsstopp. Stora B gick upp med 14:50 kronor till 142:50 kronor. Aktien var också dagens mest omsatta. Övriga skogsaktier hade en mer modest kursutveckling. Modo B steg med 50 öre till 263 kronor.
   Bland övriga aktier sjönk börsjätten Ericsson B med 1 krona till 219 kronor. Börsens andra tungviktare, Astra A, föll med 3 kronor till 153:50 kronor.
   Dagens sämsta bransch var kemi och läkemedel, vars index föll med 1,5 procent. Bank- och försäkringssektorns index sjönk med 0,5 procent. Handelsbanken A backade med 5:50 kronor till 322 kronor.
   Kinnevik tillhörde dagens förlorare. B-aktien föll med 12 kronor till 238 kronor.
   De långa marknadsräntorna steg marginellt. Handeln var till största delen utlandsstyrd. Den femåriga obligationsräntan stod i 4,75 procent. De korta räntorna sjönk något. Halvårsväxeln slutade på 4,31 procent.
   Kronan var stabil mot D-marken och stärktes mot dollarn. En D-mark kostade 4:38 kronor och en dollar kostade 7:75 kronor. Riksbankens handelsvägda TCW-index stod i 119,04.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Misshandlad MC Sweden-medlem vittnade i rätten
GÖTEBORG. - Jag kunde ha gått i döden för de här gubbarna. Nu har de förstört precis allt i mitt liv. De har tagit mina vänner, företagskontakter, barnens grejor - rubb och stubb.
   Den storvuxne före detta medlemmen i MC Sweden är bitter när han talar inför Göteborgs tingsrätt.
   Elva av hans gamla kamrater är åtalade för att grovt ha misshandlat honom med en slipmaskin. De har också lagt beslag på både hans affärsrörelse, flera bilar och en motorcykel om man ska tro honom själv och åklagaren. De före detta vännerna förnekar brott.
   Såret på armen har läkt bra. Det var där såret nu sitter som ledaren för mc-klubben tog bort hans tatuering med en slipmaskin, en lördag i mars i klubbens festlokal i Angered.
   - Det är ju mera psykiskt, säger den före detta medlemmen när han på onsdagen vittnar i Göteborgs polishus där rättegången hålls.
   Mannen är 37 år och trebarnspappa. Han har varit sjöman i hela sitt liv, men i år förverkligade han drömmen att bli egen företagare.
   1995 blev han så kallad hang-aroundmedlem i Gamlestadens MC, nuvarande MC Sweden. Klubben hoppas bli fullvärdig medlem i Hells Angels.
   - Hells Angels var en pojkdröm för mig, säger han.
  
Bandat förhör
   När 37-åringen berättar om vad som har hänt får de elva åtalade inte sitta med. Deras försvarare lyssnar och det bandinspelade förhöret ska senare spelas upp för dem.
   37-åringen är den förste någonsin som berättat så öppet ”från insidan” av mc-kulturen. Och hade han fått välja själv skulle han aldrig ha gjort det.
   - På sjukhuset vägrade jag berätta vad jag hade varit med om. Men läkaren sade att 'vi kan inte operera dig om du inte berättar vad som hänt.
   Den bild vi åhörare får av mc-kulturen är en hierarkisk värld. En värld där medlemmarna satsar det mesta av sina liv på klubben. Där kamratskapet är mycket starkt, men där den som hamnar i kylan ombeds att ”ta av sig västen”.
  
”Har offrat allt”
   - Jag har offrat precis allt för klubben: Familj, barn och jobb, säger 37-åringen.
   Den före detta medlemmen berättar hur det gick till när tatueringen slipades bort.
   - Jag såg en förlängningssladd ligga framme. Sedan startades en maskin av något slag. Det brände till i underarmen. Det tog 15 till 30 sekunder.
   Han yttrade inte ett ord under misshandeln. Nu lever 37-åringen gömd. Han kräver skadestånd, bland annat för att han måste byta identitet.
   - Men jag kommer alltid att stå för det som Hells Angels står för. Jag kommer alltid att vara ”red and white”. Det kan de aldrig krossa för mig.
  
Annika Hansson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

En ”folkets” kungagåva mindre än väntat
STOCKHOLM. Ett ”folkets rum” på Slottet - kommunernas gåva till Carl XVI Gustaf efter 25 år som regent - kan bli ett ganska spartanskt krypin.
   Endast ett 80-tal kommuner hade på onsdagen meddelat att de vill vara med. Bara 293 000 kronor har kommit in mot förmodade en miljon.
  
JA ELLER NEJ TILL KUNGAGÅVAN
   DESSA kommuner har hittills sagt ja eller nej till kungagåvan:. Ja: Högsby, Arvidsjaur, Färgelanda, Örkelljunga, Arjeplog, Töreboda, Älvkarleby, Aneby, Nybro, Säffle, Tibro, Tidaholm, Tomelilla, Höör, Fagersta, Hammarö, Höganäs, Säter, Hallsberg, Vaggeryd, Mariestad, Alingsås, Skövde, Nässjö, Piteå, Sundsvall, Vilhelmina, Vansbro, Herrljunga, Grästorp, Burlöv, Gällivare, Södertälje, Ljusdal, Ludvika, Värmdö, Upplands Väsby, Falun, Botkyrka, Munkedal, Ulricehamn, Forshaga, Essunga, Vaxholm, Nacka, Kungsör, Ystad, Hjo, Lidingö, Ånge, Götene, Norsjö, Hallstahammar, Haninge, Vänersborg, Ockelbo, Habo, Jokkmokk, Umeå, Vimmerby, Oxelösund, Vadstena, Timrå, Solna, Lycksele, Vetlanda, Danderyd, Motala, Orust, Tranemo, Nynäshamn, Landskrona, Solna, Vaxholm, Hedemora, Kungälv, Vellinge, Trelleborg, Gagnef, Heby, Flen, Tierp, Järfälla.
   Nej: Surahammar, Storfors, Krokom, Leksand, Kumla, Katrineholm, Bromölla, Halmstad, Ronneby, Lessebo, Härryda, Rättvik, Nordmaling, Mellerud, Hagfors, Mölndal, Lindesberg, Karlskoga, Hylte, Lysekil, Borås, Gnesta, Malå, Gullspång, Nordanstig, Lerum.
  

   Idén att inreda ett särskilt rum på Slottet som en folkets gåva när kungen den 6 juni firar 25 år som regent kommer gemensamt från regeringen, riksdagen och Stockholms stad. Preliminärt har det sagts att riksdagen och kommunerna ska bidra med var sin miljon.
   Stockholm beslöt att skänka 15 000 kronor och skickade samtidigt ett brev till landets 288 kommuner med en begäran att frivilligt följa det beslutet. Insamlingen administreras av Stockholm och leds av kommunfullmäktiges ordförande Ingemar Ingevik. Man hade hoppats på ett snabbt svar före 1 juni.
  
”Spetsfundigheter”
   Många kommuner blev rådvilla, som lilla Härryda utanför Göteborg. Får man ge bort kommunens pengar på detta sätt? frågade Härryda Kommunförbundet. Svaret blev att det nog inte var så lämpligt. Kommuner får inte ge gåvor hur som helst och ger man bort pengar ska de gå till ändamål som är tillgängliga för kommunens invånare, enligt den så kallade lokaliseringsprincipen.
   Ingevik tycker att Kommunförbundet sysslar med kommunaljuridiska spetsfundigheter.
   - Det är egendomligt att man hårddrar detta. Tanken är ju att det här ska ersätta en gåva som annars varje kommun skulle stå för. Det är blygsamma belopp det handlar om, säger Ingemar Ingevik till TT.
   Mellan 2 000 och 15 000 kronor är det tänkt att kommunerna ska skänka beroende av sin storlek.
  
Ny förfrågan
   - Vi menar att gåvan står till svenska folkets förfogande eftersom det blir ett rum på Slottet där kungen ska kunna ta emot delegationer från kommunerna, säger Ingevik.
   Kommer pengarna att räcka till att inreda ett rum?
   - Det vill jag diskutera med hovet. Jag utgår fortfarande ifrån att det blir det. Vi får göra något av de pengar vi förfogar över, sedan blir det väl en tolkningsfråga hur mycket av rummet som kan betraktas utgöra den här gåvan.
   Tanken är att det ska stå klart i oktober. Möjligen frågar man kommunerna ännu en gång.
  
Bertil Åkesson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Forskarprotest avvisas av Carl Tham
STOCKHOLM. Obefogad, anser utbildningsminister Carl Tham om kritiken från ett 90-tal professorer om besparingar på 150 miljoner kronor inom den naturvetenskapliga forskningen.
   - Det viktiga nu är att få forskarnas syn på vad som skall prioriteras.
   Forskarsamhället har försatts i något av ett chocktillstånd, enligt de 93 professorer i naturvetenskapliga ämnen som står bakom onsdagens debattartikel i Dagens Nyheter.
   De vänder sig mot regeringens förslag i den senaste budgetpropositionen om fördelningen av besparingar på 150 miljoner kronor. Den grundläggande naturvetenskaplig forskningen skulle drabbas hårt, i synnerhet europeisk forskningssamverkan, anser de.
   Vilket främst är liktydigt med om Sverige skall fortsätta att satsa på partikelfysikforskning vid Cern i Schweiz, enligt Tham.
  
Vad är viktigast?
   Besparingen aviserades redan i 1996/97 års budgetproposition.
   - Därför är det obegripligt att man säger att den kommer plötsligt. Den har diskuterats i flera år, säger Tham till TT.
   En utredning om prioritering inom forskningen kom förra våren. Men den var för oklar, tyckte utbildningsministern. Nu har Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) i uppdrag att föreslå var tyngdpunkten skall läggas när det gäller internationella kontra nationella behov.
   - Vilket är viktigast att göra? Jag vill ha vetenskapssamhällets syn på vad som är prioriterad forskning inom en given ram, säger Tham.
   Först när NFR lämnat ett sådant förslag tar regeringen ställning.
  
Vädjan om anslag
   De 93 professorerna vädjar om att statens forskningsanslag skall räknas upp med en procent. Detta, säger de, bör sättas i relation till att dessa anslag minskat med 22 procent mellan 1995 och 1998.
   En uppgift fullkomligt gripen ur luften, enligt utbildningsministern.
   - Siffran torde snarare hamna under fem procent. Och då har man inte räknat med att det tillkommer nya medel genom forskningsstiftelserna. Totalt kommer volymen statliga och halvstatliga forskningsmedel att öka.
   TT: Har forskarna alltså inte insett detta?
   - Man kanske tittar på lite olika siffror. Det är helt rätt att det gjorts besparingar inom forskningens område men det handlar ju inte om 22 procent.
   Professorerna är inte de första forskare som kritiserat regeringens politik och prioriteringar inom det naturvetenskapliga området. Senast har det gällt de befarade följderna av att Naturvårdsverkets anslag för miljöforskning drogs in och ansvaret för finanseringen i stället överfördes på en särskild stiftelse.
  
Thomas Lindroth/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Miljöpengar vållar politisk strid
STOCKHOLM. Trots att samtliga partier i jordbruksutskottet ville satsa 100 miljoner kronor mer på miljön varje år, föll förslaget i finansutskottet.
   Centerns fel, anser oppositionen.
   - Groteskt påstående, svarar Per-Ola Eriksson (c).
   Oppositionspartierna - från moderaterna till vänsterpartiet - hade i motioner krävt mer pengar än regeringen till bland annat till miljöforskning, miljöövervakning, inköp av mark för naturskyddsändamål och kalkning.
   Inför ett hotande nederlag i jordbruksutskottet, där centerns partiledarkandidat Lennart Daléus är ordförande, gick socialdemokraterna oppositionen till mötes och ställde sig bakom årliga påslag på 100 miljoner.
   Yttrandet i jordbruksutskottet gick vidare till finansutskottet, som i budgetfrågor fungerar som ett överutskott. Centerns man där är partiets gruppledare Per-Ola Eriksson.
   Där sitter också moderaternas ekonomiske talesman Bo Lundgren.
   Lundgren berättar att han frågade om det fanns en majoritet att genomföra jordbruksutskottets förslag, men han fick nej från Per-Ola Eriksson.
   Svaret löd enligt Lundgren:
   - Ja det tyckte man i jordbruksutskottet, men nu sitter vi i finansutskottet.
   Eftersom det inte längre fanns någon majoritet föll frågan.
  
”Hade kunnat enas”
   Lundgren tror att det skulle ha gått att nå enighet om finansiering:
   - Men det testades aldrig.
   Han anser inte att den nya budgettekniken lägger hinder i vägen.
   - Det är majoriteten som äger frågan. Vi kan bryta ut just den och låta allt annat ligga som det ligger, säger Lundgren och hänvisar till att just så löste man fastighetsskatten.
   Vänsterpartiets Johan Lönnroth håller med Lundgren om att det var centern som satte stopp för höjningen.
   Eriksson ger en helt annan beskrivning. Han är irriterad över att utpekas som den som har räddat regeringen från ett nederlag i finansutskottet. Ansvaret är socialdemokraternas, anser han.
  
Vädjade till (s)
   Han hänvisar till den budgetprocess som riksdagen har godkänt.
   Enligt den processen fattas besluten om ekonomiska riktlinjer i ett svep - inte område för område. Om övriga partier vill få igenom ett gemensamt krav måste de frångå alla sina andra yrkanden.
   Så kan man bara inte göra, enligt Eriksson.
   I riksdagsdebatten om ny miljöbalk på onsdagen, vädjade Lennart Daléus till socialdemokraterna att tänka om.
   - Nyckeln ligger hos socialdemokraterna, sade han och uppmanade dem att komma med en korrigering när frågan tas upp i kammaren i nästa vecka. De extra 100 miljonerna kan tas från de 5,4 miljarder som har anslagits till de lokala investeringsprogrammen.
   Beslutet nu gäller bara riktlinjer för höstens budget. I den riktiga budgeten i höst hamnar frågan åter på riksdagsledamöternas bord.
  
Lillemor Idling/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

160 000 barnfamiljer klarar inte ekonomin
STOCKHOLM. Barnfamiljer med låga inkomster har haft det svårast att klara ekonomin under 90-talet. De saknar ungefär 1 000 kronor i månaden för att komma upp i en skälig levnadsnivå, enligt Konsumentverkets beräkningar.
   Konsumentverket har bland annat undersökt hur olika slags hushåll påverkats av politikernas beslut under 90-talet. Den visar att skattereformen medförde att alla hushåll först fick det bättre.
   Men egenavgifterna, som infördes 1993 och som sedan ökat varje år, har lett till att hushållen i dag betalar mer av sin inkomst i skatter och egenavgifter än före reformen. I år försvinner 6,95 kronor av varje intjänad hundralapp till egenavgifter.
  
Förlorarna
   De stora förlorarna är barnfamiljer med låga inkomster. De har fått mindre i plånboken samtidigt som utgifterna ökat. Efter 1994 förlorade de i stort sett hela sitt bostadsbidrag, samtidigt som höjda hyror och egenavgifter tagit allt större del av inkomsterna.
   Till den hushållstypen räknas sammanboende med två barn, där föräldrarna tillsammans tjänar mindre än 280 000 kronor per år. Totalt sett finns det i år omkring 160 000 barnfamiljer i den situationen. Trots en viss höjning av barnbidragen i år saknar de varje månad 960 kronor för att de ska nå upp till en skälig levnadsnivå, enligt Konsumentverket.
  
Säljer bilen
   Hur klarar sig då en familj som varje månad år efter år har en tusenlapp mindre att röra sig med än man skulle behöva?
   - I verkligheten försöker säkert många leva under den nivå vi anser skälig. Man drar ner på mat, man kanske säljer sin bil. Till viss del går det att snåla men blir det för låg inkomst, går det ju inte, säger Ann-Mari Rydell vid Konsumentverket.
   Jämfört med den lågavlönade barnfamiljer har en ensamstående mamma med ett barn som jobbar heltid och har jämförbar inkomst klarat sig bättre. Hon har haft ett par hundralappar kvar i plånboken när det nödvändigaste är betalt varje månad under hela perioden. Om samma mamma jobbar deltid har hon å andra sidan mycket svårt att få sin ekonomi att gå ihop.
  
Större klyftor
   90-talet har generellt sett betytt att klyftorna mellan höginkomsttagare och dem med lägre inkomster vidgats. Det visar denna undersökning,i likhet med alla andra mätningar av hushållens standard. Höginkomsthushållen vann mest på skattereformen, de har fått mer kvar i plånboken av löneökningarna och deras ekonomi påverkas inte alls av att bidragen skurits ned.
   En välavlönad tvåbarnsfamilj som 1990 hade drygt 4 000 kronor mer kvar i plånboken jämfört med familjen de lägsta inkomsterna har i år 6 000 kronor mer att spendera när basutgifterna betalts.
   Den här undersökningen visar att hushållens sammansättning betyder oerhört mycket för ekonomin även om inkomsten är den samma. Ett sammanboende par utan barn får åtskilliga tusenlappar över i månaden till skillnad från tvåbarnsfamiljen, som går back även om familjerna tjänar lika mycket och betalar samma hyra.
  
Rolf Sundblad/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Sänkta räntor under första kvartalet
STOCKHOLM (TT). Bankerna minskade sin räntemarginal, skillnaden mellan in- och utlåningsräntorna, något under det första kvartalet i år visar uppgifter från Riksbanken. Den genomsnittliga utlåningsräntan hos bankerna minskade med 0,1 procentenheter till 6,9 procent medan den genomsnittliga inlåningsräntan låg kvar på 2,5 procent. Främst var det räntan på lån till företag som sänktes.
   Den genomsnittliga räntemarginalen i bankerna låg därmed på 4,4 procent vid utgången av första kvartalet.
   Bostadsinstituten sänkte sin genomsnittliga utlåningsränta på den totala stocken av bostadslån med 0,2 procentenheter till 7,7 procent. Under den senaste tvåårsperioden har den genomsnittliga boräntan sänkts med 2,9 procent. Den genomsnittliga bindningstiden för bostadslån är fem år. Det tar därför flera år innan det lägre ränteläget får fullt genomslag på räntan på stocken av bolån.
   Den rörliga räntan hos bostadsinstituten låg kvar på 5,3 oförändrade procent under det första kvartalet. Att den är lägre än bankernas utlåningsränta beror främst på att bankernas ränta inkluderar ränta på checkräkningskrediter samt att bostadsinstituten i högre grad än bankerna har fastigheter som säkerhet för utlåningen.
   Den senaste tolvmånadersperioden har allmänhetens genomsnittliga räntekostnad minskat med 1,0 procentenhet. Riksbankens undersökning av räntorna i banker och bostadsinstitut täcker drygt 80 procent av de lån svenska folket tagit.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Nya uppgifter från Thomas Quick i Johan-fallet
SUNDSVALL. Fem år efter erkännandet är nu Thomas Quick beredd att avslöja sanningen om mordet på elvaårige Johan Asplund. Sedan Quick 1993 erkände att han låg bakom pojkens försvinnande och död har han dömts för fem andra mord, senast norska nioåriga Therese Johannessen.
   Quick har själv deklarerat att han nu är mogen att gå vidare med Johanutredningen, säger överåklagare Christer van der Kwast till TT.
   Under hela onsdagen hördes Quick av poliser på Säter. Enligt van der Kwast har han berättat att det finns gömställen med kroppsliga rester av offer, också från Johan Asplund.
   Han försvann spårlöst från bostadsområdet Bosvedjan norr om Sundsvall 7 november 1980. Polisens spaningar förblev resultatlösa. Hans gåtfulla försvinnande såg ut att förbli olöst fram till mars 1993. Då erkände Quick, som sedan ett par år vårdats vid Säters rättspsykiatriska klinik, att han mördat pojken. Bekännelsen var oväntad och sensationell. Quicks namn hade aldrig tidigare förekommit i utredningen.
  
Enskilt åtal
   Pojkens föräldrar misstänkte på ett tidigt stadium att en Sundsvallsbo fört bort sonen. Åklagaren ansåg att den då 41-årige mannen inte kunde bindas vid brottet. Då beslöt föräldrarna att väcka enskilt åtal med advokat Pelle Svensson i åklagarrollen. Mannen åtalades för människorov men dömdes av Sundsvalls tingsrätt för olaga frihetsberövande till två års fängelse i april 1985. Ett år senare frikändes han av Hovrätten för nedre Norrland. Föräldrarna dömdes att betala rättegångskostnaderna på 600 000 kronor men fick senare nåd av regeringen.
   Två månadslånga uppslitande rättegångar klarlade inte elvaåringens öde. Quicks erkännande sju år senare ansågs sensationellt. Vid tiden för Johans försvinnande var Quick redan dömd för sexuella övergrepp mot pojkar men hade aldrig kontrollerats i utredningen om Johan. Under våren 1993 gjordes flera vallningar med Quick i Sundsvallsområdet som dock inte resulterade i några fynd.
  
Fjortonårig mördare
   Utredningen om elvaåringen stannade av då Quick i fortsatta förhör erkände andra mord. Bland annat att han som 14-åring sommaren 1964 mördat jämnårige Tomas Blomgren i Växjö. Tre år senare föll trettonårige Alvar Larsson från Sirkön i Småland offer för den då 17-årige Quick. Sedan följde en rad erkännanden om mord bland annat på två andra unga pojkar från Sundsvall, Reine Svensson, 1971 och Olle Högbom 1983.
   Fallen Blomgren, Larsson och Svensson är preskriberade. Utredningarna är komplicerade. Under svår ångest skildrar Quick morden, styckningar av kropparna och hur han sedan gömt delar av offren.
   Under fem år har utredningen om Johan löpt parallellt vid sidan av de övriga utredningarna. Nu är seriemördaren Thomas Quick beredd att berätta om novembermorgonen 1980 när han mötte Johan som var på väg till skolan.
  
Ann Kristin Bladh/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

Läkare åtalad för sex med patient
STOCKHOLM. En 53-årig läkare från norra Storstockholm åtalades på onsdagen för att ha utnyttjat en psykiskt sjuk kvinna sexuellt.
   Kvinnan, som är i 40-årsåldern, var mannens patient. Enligt åtalet hade läkaren från våren 1991 och fram till början av 1997 läkaren samlag och annat sexuellt umgänge med kvinnan genom att otillbörligt utnyttja att hon led av en psykisk störning.
   Chefsåklagare Agneta Isborn-Lind rubricerar brottet som grovt sexuellt utnyttjande. Det motiveras med att läkaren visat särskild hänsynslöshet genom att under lång tid utnyttja sin ställning som kvinnans behandlande läkare. Han utnyttjade också att kvinnan var beroende av honom och förmådde henne, enligt åtalet, att medverka i kränkande sexuella aktiviteter.
   Läkaren åtalas också för misshandel då han vid två tillfällen skurit kvinnan i låret med en skalpell.
  
Ewa Tures/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 19:00

”HSB:s kris mer organisatorisk än ekonomisk”
STOCKHOLM. HSB:s likviditet är ansträngd men det är inte detsamma som att hela ekonomin är i gungning. Det menar HSB:s ordförande Gun-Britt Mårtensson sedan ett internt arbetsmaterial om HSB läckt ut i media.
   HSB:s ordförande Gun-Britt Mårtensson avvisar uppgifter om att förbundet står inför en akut likviditetskris som skulle hota HSB centralt. Hon liknar likviditetsproblemet vid den tillfälliga brist i portmonnän vi alla kan drabbas av även om vi i grunden har en god ekonomi.
   Vad som nu pågår inom HSB-rörelsen är en uppstädning av gamla surdegar och ett arbete för att få bättre ordning mellan rörelsens olika delar. Men detta betyder inte att ekonomin är i fara och att HSB inte skulle kunna leva upp till sina utfästelser gentemot bostadsrättsföreningar och bosparare.
   - Nej, budskapet i arbetsmaterialet är i själva verket att nu har vi ordning och reda i det här, säger Mårtensson.
   Redan vid extrastämman i början av maj aviserade hon att ansvarsfördelningen mellan HSB Riksförbund och HSB Sverige skulle redas ut.
   När HSB Sverige skapades, främst för att göra det möjligt att sjösätta bankprojektet HSB Bank, blev roll- och ansvarsfördelning mellan Riksförbundet och HSB Sverige oklar. Sedan dess har detta varit en tvistefråga och Gun-Britt Mårtensson skulle helst se att HSB återigen blev en organisation.
   Men det låter sig inte göras så lätt. Nu är man ändå överens om att verksamhetsplanering och övergripande strategi- och policybeslut skall hanteras av HSB Riksförbund medan HSB Sverige står för den rena affärsverksamheten.
   Det har också tvistats om hur mycket pengar som skall finnas i de olika verksamhetsgrenarna. Idag ägs HSB Sverige till 52 procent av HSB Riksförbund medan resterande 48 procent ägs av HSB:s 45 föreningar. I de interna diskussionerna finns nu ett förslag att HSB Riksförbund gör sig av med sin andel till föreningarna som då till 100 procent skulle stå som ägare till HSB Sverige. Men vad det skulle inneböra för Riksförbundets inflytande och roll i HSB Sverige är oklart.
  
Maria Victorin/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Äganderätt stridsfråga inför miljöbalksbeslut
STOCKHOLM. Mer än 3 000 personer ska få grundlig utbildning i miljörätt i samband med att Sverige vid kommande årsskifte får en samlad miljöbalk.
   Det lovade miljöminister Anna Lindh under riksdagens debatt om miljöbalken.
  
FAKTA: MILJÖBALK
   Regler i 15 miljö- och resurslagar samlas i en gemensam miljöbalk som träder i kraft 1 januari 1999.
   Balken ska främja en hållbar utveckling.
   Ideella miljöorganisationer som har funnits i minst tre år och har minst 2 000 medlemmar ges rätt att överklaga domar och beslut enligt miljöbalken.
   Regionala miljödomstolar ersätter Koncessionsnämnden för miljöskydd och vattendomstolarna.
   En miljööverdomstol knyts till Svea hovrätt.
   Miljösanktionsavgifter på lägst 5 000 kronor och högst en miljon kronor kan utdömas i flera omgångar mot den som skadat miljön.
   Grundläggande internationella miljöprinciper och hänsynsregler görs rättsligt bindande.
  

   Bakom miljöbalken står förutom socialdemokraterna även miljöpartiet och vänsterpartiet.
   Miljöbalken blir den tionde och kanske sista balken i svensk lag. Orsaken är att en balk anses kräva minst ett decenniums lagstiftningsarbete - något som det numera sällan finns tid till.
  
Äganderätten
   - Vi lägger nu en grund för 2000-talets miljöarbete, sade miljöministern. Det blir en skärpt och samordnad lagstiftning.
   Minst nöjd med resultatet var moderaternas Göte Jonsson som såg hot mot äganderätten genom oklara regler om ersättning vid intrång.
   Också Lennart Daléus (c) såg brister i ersättningsreglerna vid förbud av miljöskäl mot verksamheter inom till exempel jord- och skogsbruk. Han såg det som en motsättning mellan grundlagen och miljöbalken.
   - Det är orimligt att överlåta åt domstolarna att slita kommande tvister och tolka grundlagen, sade Daléus.
   Men Ingemar Josefsson (s) fann det klarlagt att grundlagsfädernas avsikt inte varit att genomföra en helt ny princip för att skydda äganderätten. Det vore orimligt att till exempel betala en markägare för att han eller hon förbjuds att använda vissa gifter.
   Anna Lindh varnade för tolkningar som bryter mot principen att det är den som förorenar som ska betala.
  
Förlorade år
   Regeringen uppmanas nu att se till att grundlagens paragraf om äganderätten ses över, så att ordalydelse och avsikt stämmer överens.
   Kritisk var också Dan Ericsson (kd) som talade om tre förlorade år för miljölagstiftningen. Vid regeringsskiftet 1994 drog nämligen den nya s-regeringen tillbaka den gamla regeringens förslag till miljöbalk.
   - Det där låter mest som surt sa räven, tyckte Gudrun Lindvall (mp), som var särskilt nöjd med miljöbalkens hänsynsregler. De innebär att tillsynsmyndigheter mycket effektivare kan ingripa mot miljöstörande verksamhet.
   Maggi Mikaelsson (v) noterade att folkpartiet är mer positivt än övriga borgerliga till miljöbalken.
   - Men hur skulle dessa partier kunna regera ihop med så olika synpunkter på miljöfrågorna? undrade hon.
   Eva Eriksson (fp) fann att detta var att dramatisera. I replikskifte med Anna Lindh pläderade hon särskilt för bättre skydd för outbyggda älvar.
  
Lillemor Melsted/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Avancerad skatteplanering ska göra Ikea evigt
STOCKHOLM. Ingvar Kamprad, Ikeas grundare, gillar skatteparadis. Genom en komplex struktur med bolag i Holland, Luxemburg, Irland och Curacao sparar Kampradsfären hundratals miljoner kronor i skatt varje år.
   Det går att läsa i en ny bok om Ikea och Kamprad, skriven av frilansande ekonomijournalisten Stellan Björk som i många år följt Ikeas utveckling.
   Stellan Björk konstaterar i sin bok att Kampradsfären, som är mycket mer än Ikea, utnyttjar de flesta av Europas mera kända skatteparadis. Via ägarbolag i Holland öppnar sig också stora möjligheter till skatteplanering via den holländska besittningen Curacao.
   Det är sedan tidigare känt att Kamprad har ett bolag på Curacao, Inter Ikea Holding S A, som han själv betecknat som ett livförsäkringsbolag för Ikea. Pengarna som slussats dit kan inte ärvas eller på annat sätt komma familjen till del. Men dessutom finns Inter Ikea Holding N V, också på Curacao, dit det slussats uppskattningsvis mellan 5 och 10 miljarder kronor.
   Också de tre sönerna Kamprads Ikanokoncern har via holdingbolag i Holland ett bolag på Curacao.
   - Kamprad har inte lagt alla ägg i samma korg, eller alla miljarder i samma paradis, konstaterar Björk.
  
Ikea för evigt
   Skälet till den komplicerade och i vissa delar svårgenomträngliga konstruktionen av Kampradsfärens bolag och deras förhållanden till varandra är, enligt Björk, att Ingvar Kamprad vill att hans livsverk skall leva för evigt.
   Pengarna har låsts in i en stiftelse i Holland som gör fientliga övertaganden omöjliga. På samma sätt blir arvstvister som kan splittra bolaget omöjliga, men ändå är det möjligt att tappa av pengar till de bolag som mer direkt kontrolleras av familjen.
   - Men jag tror personligen inte att Kamprad skatteplanerar för att vada i miljarder, utan för att ge koncernen finansiella muskler och stabilitet, säger Stellan Björk som överraskades av den avancerade skatteplaneringen med tanke på Kamprads sociala image.
  
Värde 100 miljarder
   Sammanlagt består Kampradsfären av uppemot 200 juridiska enheter, enligt Björk. Om Kampradsfären vore börsnoterad uppskattas börsvärdet till minst 100 miljarder kronor. Bara fyra svenska företag, Ericsson, Astra, ABB och Volvo, har högre börsvärde.
   Ikea är dessutom en vinstmaskin med en vinst efter skatt på över 8 procent av omsättningen. Den vinsten nås efter det att Ikea betalar omkring 3 procent av omsättningen, närmare 1,5 miljarder kronor, i royalty till systerkoncernen Inter Ikea - också den kontrollerad av familjen Kamprad. Därifrån slussas en stor del av vinsten vidare till bolag i Luxemburg och Curacao.
   Sammanlagt finns i sfären minst 35 miljarder kronor i eget kapital, en summa som gör Kampradsfären till en ekonomisk gigant.
   På drygt 50 år har Ingvar Kamprad alltså skapat ett lönsamt, rikt och vittförgrenat imperium.
   - Det visar på ett oerhört kraftfullt ledarskap.
   Och vill någon upprepa bedriften så finns i slutet av boken i punktform tio goda råd, baserade på hur Kamprad och hans medarbetare har burit sig åt.
  
Maria Victorin/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Regeringen täpper till skatteflykt
STOCKHOLM (TT). Regeringen täpper nu definitivt till en möjlighet till skatteflykt som flera storföretag utnyttjat. Det skall inte längre vara möjligt att med försäljningar inom en och samma koncern minska reavinsten på aktieförsäljningar.
   Förslagen från regeringen handlar om den så kallade koncernregeln och aviserades redan i januari i år. De kommer därför att gälla affärer som gjorts efter den 20 januari i år, förutsatt att riksdagen tar regeringens förslag.
   Koncernreglen innebär att aktier och andra andelar kan överlåtas mellan företag inom en koncern utan att det blir skatt på reavinsten. Vinsten beskattas först när det köpande företaget säljer aktierna. Till dess finns alltså en latent skatteskuld hos det köpande företaget.
   I praktiken har regeln utnyttjats för att minska reavinsten när koncerner säljer dotterbolag. Regeln görs nu om så att ett så kallat uppskovsbelopp skall fastställas för varje överlåtelse inom en koncern. Beloppet skall tas upp till beskattning när aktierna eller andelarna säljs externt, det vill säga till någon utanför koncernen.
  
Förslag från januari
   Förslagen om koncernregeln ingår i en lagrådsremiss om beskattningen vid omstruktureringar av företag. Den bygger på förslag från Företagsskatteutredningen i början av året, och utgår enligt finansdepartementet från att omstruktureringar som regel skall kunna genomföras utan några omedelbara skattekonsekvenser.
   Det blir med regeringens förslag också lättare att lösa upp investmentbolag. Enligt dagens regler skall ett investmentbolag, som inte längre uppfyller de skattemässiga villkoren för att få vara ett sådant, ta upp en intäkt motsvarande 40 procent av värdet på aktieportföljen till beskattning. I lagrådsremissen föreslås bland annat att det procenttalet sänks till 16 procent.
  
Mjukare Lex Asea
   Regeringen mjukar också upp den så kallade Lex Asea. Med hjälp av den lagen kan ett moderföretag dela ut aktier i ett dotterbolag till sina ägare utan att dessa behöver betala någon skatt. Kravet på att moderbolaget skall vara börsnoterat ersätts med ett krav att andelarna skall vara marknadsnoterade. Dotterbolaget behöver i fortsättningen inte ha en viss storlek utan det skall räcka med att det huvudsakligen bedriver rörelse, och det får då inte vara att inneha kontanta medel eller att förvalta värdepapper.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Det finns öar av normalt samhälle i Somalia, säger antropolog
STOCKHOLM. För omvärlden ser Somalia ut som ett hav av lidande: anarki, politiska mord, översvämningar och svält.
   Betraktat på närmare håll är landet inte så farligt, säger en svensk antropolog som har bott länge i Somalia.
   - Det finns öar av rätt normalt samhällsliv, där polis och domstolsväsende fungerar. I Somaliland i norr och i nordost förflyter livet utan katastrofer. Det som saknas är en stark centralmakt i Mogadishu. Det längtar både grannländerna och många somalier efter. Men en sådan stat går knappast att upprätta igen, säger Bernhard Helander, Uppsalaantropolog som har bott flera år i Somalia.
   Siad Barre-diktaturen, som tog slut 1991, var en sorts storhetstid för Somalia. USA och Sovjetunionen flirtade med regimen och såg till att dess krigsmakt var en av de största i Afrika. Regimen i Mogadishu gjorde upp planer på att erövra områden i grannländerna där somalier bor: Djibouti, Etiopien.
  
Klanerna
   Varje handbok berättar att Somalia styrs av sex stora klaner med ett hundratal underavdelningar. Det har varit lätt att tro att de senaste sju årens våldsutbrott har ställt klan mot klan.
   - Det egendomliga är att dessa strider har stått inom klanerna, säger Helander.
   Ett litet antal personer - traditionella klanledare, militärfigurer som general Gabio och andra - slåss nu om att bli landets president i tron att de därmed får samma makt som Siad Barre hade.
   - Men i själva verket fungerar landet genom aktiviteter underifrån, i de små enheter som kallas ”dia”. De omfattar kanske 1 500 personer vilka hålls samman av släktband och ett gemensamt liv. De styrs rätt demokratiskt genom möten som kan vara i flera dagar och där de vuxna, även kvinnor, kan ge sina synpunkter. De utser representanter till högre kretsar och står till slut också under en klanledare: men det är fel att tro att klanledningen styr hela pyramiden. Landet organiseras inte uppifrån och nedåt genom någon sorts ordergivning, utan underifrån, säger Bernhard Helander.
  
Rädda i Sverige
   De så kallade politiska partiernas ledare har hållit oändliga diskussioner om en ny författning under de senaste åren med stöd av grannländer och internationella organisationer. Troligen blir de aldrig klara, gissar Helander.
   Översvämningarna i vissa områden har plågat delar av landet men inte förstört tillgången på mat i det stora hela, tror han.
   I Sverige finns närmare 20 000 somalier. Somliga lär sig svenska långsamt och illa.
   - Det är synd att Sverige inte kan lära somalierna något som kan vara av nytta i hemlandet och sedan hjälpa dem att återvända dit. Krisen kring general Gabios besök skrämmer upp många så att de känner sig hotade av tvångsavvisning, tror Helander.
   De somaliska kvinnorna blir lätt rädda för det svenska samhället. De hör i radio om våld och pedofiler och bestämmer sig för att skydda sin familj. Därför skyndar de snabbt genom centrum i Rinkeby eller Hammarkullen med slöjan tätt intill ansiktet och barnen vid sidan. I somalisk miljö kände de sig tryggare än i det okända Sverige, gissar Helander.
   Många kvinnor som aldrig bar slöja i Somalia har antagit den här i Sverige. Efter statsmaktens sönderfall 1991 söker många somalier nya tecken på sin identitet: ibland har det blivit en mer intensiv islamisk tro, säger antropologen Bernhard Helander.
  
Stefan Hjertén/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

”Leg författare” blir ny Strindberg?
GÖTEBORG. Ett enstaka alster kanske - eller några hyllmeter på biblioteket. Ingen vet vad som döljs borta vid horisonten för den första kull som nu har gått ut den tvååriga författarutbildningen vid universitetet i Göteborg.
   Cirka 400 sökte och tolv antogs till kursen.
   Författarens vedermödor är inte ett helt oskrivet blad för kursdeltagarna - utbildningen är inte avsedd för riktiga nybörjare.
   - Den vänder sig till både dem som står i begrepp att debutera - och sådana som redan har gjort det. Att skriva en andra bok är ett svårt steg. Situationen efter en debut är lite speciell. Ofta har författaren skrivit i många år på vägen dit. Till sist har det blivit ett manus som blivit antaget och utgivet - och när det är gjort står man plötsligt inför kravet att relativt fort skriva en andra bok, säger Staffan Söderblom, adjungerad professor och kursansvarig.
   - Detta kan vara frustrerande för många.
   Anna Ehn, en av kursdeltagarna, debuterade 1995 med romanen Vårfrost. Den har följts av en reportagebok.
   - Framför allt har jag blivit en bättre läsare. Jag har lärt mig att se nyanser i andras och egna texter som jag inte riktigt förmådde göra innan, säger hon om utbildningen.
   - Eftersom jag är en utpräglad prosaist är det mycket inom lyriken som jag inte funderat så mycket på, men som jag tvingats göra nu.
  
Litteratursamtal
   - Tidigare har man väl trott att när man har kommit långt i ett blivande författarskap så behöver man inte prata om litteratur och skrivakten mera. Men erfarenheten från kursen visar att det är tvärtom, säger Staffan Söderblom.
   Vad vill studenterna lära sig?
   - Dels somliga saker som har med konkreta genrer att göra, till exempel dramatik. Men framför allt tror jag att de vill komma in i ett sammanhang där ett kontinuerligt, allvarligt samtal om litteratur i vid mening förs. Det samtalet har nog tystnat på många håll i vårt land.
   Förväntar ni er att hitta en ny Strindberg?
   - Litterära genier kommer att dyka upp oavsett om det finns kurser eller annat, konstaterar Staffan Söderblom.
   En ny kurs startar i höst. Utbildningen är även öppen för norska deltagare.
   De som nu gått ut är Malin Backström, Mathias Boström, Anna Ehn, Torbjörn Flygt, Pär Hansson, Ninni Holmqvist, Mats Kempe, Marie Norin, Fredrik Nyberg, Mirja Unge, Silje Vethal och Anders Weidar.
  
Bengt Nordin/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Sociala skillnader avgör dödlighet
STOCKHOLM. Svenskarna blir allt friskare men de sociala skillnaderna är fortfarande avgörande för risken att dö i olika sjukdomar.
   Den minskande dödligheten märks mest bland barnen. Plötslig spädbarnsdöd har mer än halverats, enligt en ny studie.
   Dödligheten i olika sjukdomar har minskat i alla åldergrupper mellan 1990 och 1996. Det är bland spädbarnen minskningen märks tydligast. Men det finns fortfarande stora skillnader socialt och mellan kvinnor och män.
   Lågutbildade ensamma män löper störst risk att dö i olika sjukdomar enligt rapporten från Epidemiologiska enheten inom Stockholms läns landsting. 1996 var dödligheten i Stockholms län tre-fyra gånger så stor bland lågutbildade mellan 20 och 34 år som jämfört med högutbildade i samma ålder.
   Gifta håller sig friskare än ogifta. Kvinnor som förlorar sin livspartner klarar sig bättre än män som blir änklingar, enligt studien.
  
Anmärkningsvärda skillnader
   Att utbildningsnivå och familjesituation är avgörande var inte helt oväntat, konstaterar docent Finn Rasmussen som är en av dem som sammanställt rapporten.
   - Det är ändå anmärkningsvärt att skillnaderna är så stora i dagens Sverige, säger han.
   Utbildningsnivån speglar bakomliggande orsaker som är viktiga för hälsan; livsstil, kost och motion. Oroande tecken i studien är att antalet kvinnor i Sverige som drabbas av lungcancer har blivit fler. Bland män har lungcancerfallen minskat. Orsaken är att männen lyssnat mer på antirökkampanjerna, enligt Finn Rasmussen.
  
Spädbarnsdöd minskar
   Plötslig spädbarnsdöd har blivit allt ovanligare de senaste åren. År 1990 dog 146 barn i plötslig spädbarnsdöd i Sverige, 1996 hade antalet minskat till 33. Finn Rasmussen vill inte ge något tvärsäker förklaring till den glädjande utvecklingen.
   - Men det är klart att råd om rökning, amning och hur barn ska sova har haft betydelse för minskningen.
   Även dödsfallen bland små barn har blivit färre. År 1996 dog sammanlagt 410 barn under 19 år i Sverige, sex år tidigare, 1990, dog 763.
   Missbildningar och sjukdomar är de vanligaste orsakerna till att barn som ännu inte fyllt ett år dör. Cancer är ofta dödsorsaken när barn mellan 1 och 9 år avlider. Från tioårsåldern är skador och förgiftningar de vanligaste orsakerna.
  
Birgitta Nilsson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Volvo på uppköpsjakt i Asien
GÖTEBORG. Volvos finansiella styrka gör det möjligt att köpa upp fler företag framöver, deklarerade Volvochefen Leif Johansson vid en kapitalmarknadsdag i Göteborg på onsdagen.
   Övertagandet av Samsungs anläggningsmaskiner för närmare 4 miljarder kronor nyligen, blir inte det enda företagsköpet i år.
   - Som det nu ser ut har möjligheterna att göra affärer ökat ordentligt i Asien. Möjligheten att göra affärer i Europa och USA finns också, men där är de faktiskt lite svåra att räkna hem, säger Leif Johansson till TT.
   Framför allt är nya företagsköp aktuella på den kommersiella fordonssidan. Det gäller lastbilar, bussar och anläggningsmaskiner. Eventuellt också inom den marina sektorn och flyget.
   Volvos nettotillgångar uppgår till runt 20 miljarder kronor.
   På frågan om ytterligare företagsköp kommer att genomföras det närmaste halvåret svarar Leif Johansson:
   - De bästa förvärven är de som man aldrig kommenterar innan man har gjort dem.
   För att förekomma frågor från analytikerna om fusionen mellan Daimler-Benz och Chrysler försvårar tillvaron för Volvo, sade Leif Johansson att historiskt sett finns det inget samband mellan storlek och lönsamhet.
  
Kapacitetsproblem
   Totalt sett har Volvo kapacitet att bygga 530 000 bilar vid sekelskiftet, men redan i dag finns det kapacitetsproblem i holländska Born, där mellanklassbilen S/V40 byggs.
   - Vi behöver få fram kapacitet dels genom att öka produktiviteten i våra nuvarande fabriker och dels genom att ha monteringskapacitet både i Asien och södra Afrika.
   Det kan också bli aktuellt att bygga mellanklassbilar i fabriken i Gent, Belgien.
   När det gäller USA hävdar Volvo fortsatt att en förutsättning för att bygga en fabrik där är att det rör sig om en ny modell och att den också kan exporteras till andra länder.
   Då ligger väl nästa mellanklassbil (som också den tas fram i samarbete med Mitsubishi) närmast till hands?
   - Vi uttalar oss aldrig om framtida modeller, men...
  
Fyrhjulsdrift i USA
   Personvagnschefen Tuve Johannesson räknar med att kunna sälja drygt 120 000 bilar i Nordamerika nästa år.
   - Det blir omkring 40 000 av nya S 80. En nyhet är också att vi redan i september i år kommer att introducera fyrhjulsdrivna versioner av S70 i USA. Tidigare har vi bara haft fyrhjulsdrift på V70-modellerna.
   Johannesson har som mål att nå en rörelsemarginal på mellan fem och sju procent de närmaste åren. Den var 3,6 procent under första kvartalet.
   - Vi räknar med att minska distributionskostnaderna med en procent om året och att sänka produktionskostnaderna med fyra-fem procent årligen. Dessutom måste produktiviteten öka med fem procent för att vi inte ska tappa mark.
   Den relativa andelen sedanmodeller kommer att öka från 35 till 50 procent i samband med att Volvo tar upp kampen med Mercedes, Audi och BMW.
  
Benny Öinert/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

Bro av kultur slås över Öresund
HUMLEBAEK. Bygget av Öresundsbron är i full gång. Nu startar arbetet med att också bygga en kulturbro över Öresund.
   Med hjälp av 100 färska miljoner kronor ska kulturlivet förmås att blomstra på båda sidor av sundet. Mentala barriärer mellan svenskar och danskar ska rivas.
   Målet är högt ställt. Arrangemangen ska få genomslag långt utanför Skåne och Själland.
   Den kulturella bron står färdig ungefär samtidigt som bron av stål och betong. Kulturbrons första biennal invigs 15 september 2000. Den ska bli en mönstring av det bästa som kulturinstitutionerna i regionen förmår att åstadkomma.
   - Biennalen ska vara ett vartannat år återkommande kulturarrangemang som ska ge dem som bor i regionen tillgång till kultur i absoluta världsklass, berättade Lars Nittve, ordförande för Fonden kulturbro 2000, när han på onsdagen presenterade projektet på en presskonferens på konstmuseet Louisiana i Humlebaek.
   Nittve, tillträdande chef för Tate museum of modern art i London, talade visionärt om regionen.
   - Vi lever i ett Europa som håller på att förändras. Nationalstaten kanske ger vika för andra centra, andra knutpunkter.
  
Många visioner
   Visionerna var också många när de olika cheferna för konsthallar och andra institutioner fick tillfälle att presentera sina ideéer. Temat för biennalen är det svävande På gränsen. Tonvikten är lagd på bildkonst, design, teater, dans och musik. Styrelsen för Kulturbro 2000, som håller i pengarna, kommer att premiera gränsöverskridande projekt, till exempel mellan Danmark och Sverige. Men pengar ges bara som ett extra bidrag för att genomföra projekt som institutionerna själva startat. Tanken är att institutionerna ska kunna genomföra ett drömprojekt, något de länge velat göra.
   En del är redan bestämt. Men vilken institution som helst, minsta fria teatergrupp, ska kunna vara med.
  
. . . och eftermiddagsdans
   Bera Nordal, chef för Malmö konsthall, berättade att den brittiske regissören Peter Greenaway i september 2000 ska ha omvandlat hela Malmö konsthall både invändigt och utvändigt. Hon utlovade en lika omtumlande upplevelse som Greenaways filmer kan vara.
   Pengarna till Kulturbro 2000 kommer från svenska och danska staten, regionen och näringslivet. Merparten av finansieringen är redan klar, men efter en ny runda till sponsorerna hoppas man till slut få ihop 100 miljoner kronor.
   Allt är inte finkultur. På rådhusen i Malmö och Köpenhamn blir det hösten år 2000 eftermiddagsdans till levande musik.
  
Ulf Mårtensson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 18:41

S-E-banken: Allt ljusare för svensk ekonomi
STOCKHOLM (TT). S-E-Bankens ekonomer spår snabb BNP-tillväxt de närmaste åren. Det talar för höjda räntor på sikt.
   Ändå räknar ekonomerna med att Riksbanken ska sänka styrräntan, kanske redan på torsdagen.
   - Men vi ser inte behovet av sänkta räntor, säger Krister Andersson, ekonom på S-E-Banken.
   S-E-Banken spår i sin nya prognos att BNP växer med omkring 3 procent om året ända fram till 2001. Det är hög tillväxt, i synnerhet som inflationen spås bli låg.
   Men när konjunkturen är god och tillväxten är hög ökar risken för att ekonomin överhettas. Därför kommer Riksbanken på sikt bli tvungen att höja sin styrränta, tror ekonomerna. S-E-Banken räknar med att reporäntan ska ligga på 5,60 procent i juni 2000, jämfört med 4,35 procent i dag.
   Mot den bakgrunden kan det verka märkligt att Riksbanken den senaste veckan antytt att en sänkning av reporäntan kan vara nära.
   - Signalerna har varit tydliga och vi räknar med en mindre sänkning, kanske i nästa vecka eller möjligen redan på torsdagen, säger Krister Andersson.
   Men S-E-Bankens ekonomer tycker att Riksbanken sänder ut fel signaler med en räntesänkning när en högkonjunktur står för dörren och en nedkylning med höjda räntor snart kan behövas.
  
”Äventyrligt att sänka”
   - Vi tycker att Riksbanken borde sitta stilla i båten och vi har svårt att se behovet av en räntesänkning som kan bli äventyrlig, anser Krister Andersson.
   S-E-Banken har höjt sin prognos för BNP-tillväxten med en halv procentenhet jämfört med sin marsprognos. Ett av skälen är att banken nu bedömer att Asienkrisens effekter är mer sammansatta än man tidigare räknat med.
   Det är klart att Asienkrisen innebär minskad svensk export till länderna i östra Asien, men krisen innebär också en lägre internationell räntenivå som även slår igenom i Sverige. Den lägre räntan innebär att efterfrågan i Sverige blir högre än den annars skulle ha blivit, vilket kan leda till att BNP stiger lite snabbare.
   Tillväxten resulterar också i att arbetslösheten minskar. Den öppna arbetslösheten hamnar på 6,5 procent i år. 1999 beräknas den falla till 5,8 procent och 2000 blir den 5,0 procent.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Nakenbilderna på museet inte barnporr, enligt åklagaren
STOCKHOLM. Fotografierna av nakna pojkar på Historiska museet i Stockholm kan inte betraktas som barnporr. Det anser kammaråklagare Stefan Lind, som på onsdagen beslutade att inte inleda någon förundersökning om barnpornografibrott.
   Efter ett besök på museet på onsdagen finner åklagaren att pojkarna på bilderna är för gamla för att det ska kunna röra sig om brott mot barnpornografiförbudet.
   - Enligt min bedömning är de här grabbarna mellan 13 och 17 år och därmed är flera av dem för gamla för att vara barn i barnpornografimeningen, säger Stefan Lind till TT.
   Någon åldersgräns anges inte i lagen, barn i definieras i stället som personer vars könsmognad inte är avslutad. Att pojkarna uppträder ensamma på bilderna, det vill säga inte är inbegripna i några sexualhandlingar, har också haft betydelse för åklagarens bedömning att bilderna är lagliga.
   Stefan Lind har också tagit hänsyn till att bilderna visas som konst på en utställning. Lagen gör undantag från förbudet om det kan anses vara försvarligt att i vissa sammanhang visa bilder som enligt lagen är barnporr.
   - Med försvarligt menas om bilderna ingår i allvarligt syftande nyhetsförmedling, i vissa vetenskapliga arbeten eller i konstnärliga sammanhang, förklarar Lind.
   Att fotografen som tagit bilderna, Donald Mader, gör anspråk på att vara konstnär talar alltså till hans fördel. Där har ju de ansvariga för Kulturhuvudstadsåret delvis givit honom rätt genom att låta honom ställa ut bilderna på museet.
   Att åklagaren beslutat att inte utreda om bilderna bryter mot lagen betyder troligen att de får hänga kvar tills utställningen stängs 12 juli. Kulturhuvudstadsårets ledning har tidigare sagt att en rättslig prövning skulle få avgöra om de skulle tas ner. Åklagarens beslut kan överklagas till överåklagare, dock bara av personer som kan anses ha berättigade skäl att få saken prövad en gång till.
  
Rolf Sundblad/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Näthandel hot mot stormarknaden
STOCKHOLM. Näthandeln kommer att bli ett hot mot stormarknaderna. För den gamla närbutiken ökar snarare möjligheten att överleva, enligt en ny rapport.
   Tvättmedel, mjölk och glödlampor. För att inte tala om den tunga backen med läsk. Internethandelns framtid ligger till stor del i de småtrista vardagsinköpen vi i dag tar bilen till stormarknaden för att göra. Med lägre lager- och personalkostnader kan näthandlarna konkurrera med låga priser trots den kostnad som tillkommer för hemleveranser.
   Men inte heller i framtiden kommer alla livsmedel att köpas via nätet. Tvärtom innebär nätbutiken en möjlighet för den gamla närbutiken.
   - Eftersom man inte kan planera för alla inköp så kommer det att finnas ett stort behov av närbutiker även i framtiden, säger Lennart Forsebäck, författare till Teldoks och Kommunikationsforskningsberedningens nya rapport om elektronisk handel.
  
Böcker och skivor
   Men trots att det redan i dag finns möjligheter att handla billigare på Internet är näthandel, enligt rapporten, främst något som de köpstarka hushållen sysslar med. Tillsammans med de erfarna surfarna.
   Men vad köper de då? Vanliga varor på nätet är idag, förutom livsmedel, standardiserade varor som böcker, cd-skivor och datatillbehör, men också olika sorters finansiella tjänster. Även resebranschen ligger långt fram med näthandeln och många svenskar har börjat utnyttja möjligheten att köpa billigare biljetter direkt från flygbolagen på nätet.
   - Jag tror inte det kommer att dröja länge innan resebyråerna kommer att sluta förmedla enkla flygresor, säger Lennart Forsebäck.
   Men även om Internethandeln innebär att vissa mellanhänder försvinner så anser Lennart Forsebäck att det kommer att skapas nya. Det kan vara teleoperatörer, tillverkare av webbsidor eller de många distributörer som kommer att behövas för att frakta varorna hem till kunden. Trots det anser rapporten att konsumenterna är en av Internethandelns stora vinnare.
  
Magnus Persson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Fälld för dråp vill dömas för mord
MALMÖ (TT). Mannen dömdes för dråp i tingsrätten.
   Nu tycker han att domen var fel och vill att hovrätten dömer honom för mord.
   Hovrätten tar i sommar upp den tragiska kärlekshistorien som slutade med att en 27-årig amerikansk kvinna i början av mars ströps med ett skärp på ett hotell i Malmö. Både åklagaren och den 32-årige man som i tingsrätten dömdes för dråp har överklagat och vill ha en morddom.
   I sitt överklagande till hovrätten skriver 32-åringen själv att han anser att tingsrättens dom var fel. Straffet, åtta års fängelse, är inte passande med tanke på det brott han begick, anser han. Han trodde att tingsrätten skulle döma honom hårdare.
   - Vad jag hoppas att hovrätten ska göra är att döma mig för det mord jag har begått, skriver han.
   Kvinnan och mannen planerade att de skulle dö gemensamt. Han ströp henne men vågade sedan inte ta sitt eget liv.
   Kvinnan var från Salt Lake City och arbetade som telefonist på en nummerbyrå. Per telefon blev de båda förälskade och kvinnan kom till Sverige i februari med avsikt att stanna. Paret bodde på olika hotell.
   I början av mars hittades hon död på ett hotell i centrala Malmö. Fästmannen anmälde sig själv till polisen.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Svenskarna positivt inställda till vindkraft
MALMÖ. Den som får ett vindkraftverk som granne till sin sommarstuga blir inte glad.
   Permanentboende är däremot förvånansvärt ofta positiva.
   Det konstateras i en ny rapport, Vindkraft i harmoni. Den har gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och presenterades på lantbruksuniversitetet i Alnarp på onsdagen.
   Det som avgör inställningen till vindkraftverket är inte utseendet, utan vad man ser för mening med det. Bonden, som villigt upplåter mark, ser det kanske som en möjlighet att hålla landsbygden levande, menar kulturgeograf Karin Hammarlund.
   Sommargästen, däremot, har ofta sökt sig till en viss plats för att den upplevs som orörd. Därför ser sommargästen vindkraftverket som något negativt.
  
Positiva till vindkraft
   Karin Hammarlund har undersökt människors attityder till vindkraft ända sedan 1987. Hon har kommit fram till att majoriteten ser vindkraftverken som ett positivt inslag i landskapet.
   - De flesta betonar funktionen och nyttan. Om man inte förstår vad satsningen på vindkraft ska vara bra för, så är det svårt att acceptera vindkraftverken i landskapet, säger Karin Hammarlund.
   Hon råder projektörerna att lägga ner stor möda på information till allmänheten inför ett vindkraftbygge. Det räcker inte med traditionella samrådsmöten, utan dessa bör kompletteras med omfattande skriftlig information och bra bilder.
  
Placeringen viktig
   Hur vindkraftverken placeras har också stor betydelse. Landskapsarkitekt Ann Bergsjö undersökte hur tre olika slags konstellationer av vindkraftverk upplevdes på slätten sydväst om Laholm i Halland. De tre alternativen gav lika mycket energi, men såg olika ut.
   Sämst tyckte hallänningarna om alternativet med fyra jätteaggregat.
   - Jag fick revidera min uppfattning. Folk ser det inte som bättre med färre och större aggregat, säger Ann Bergsjö.
   Högst betyg fick alternativet med nio aggregat som stod i tre avgränsade grupper. Aggregaten var inte så höga och smälte därför väl in i landskapet. Vid utplaceringen hade man tagit hänsyn till de naturliga linjerna i landskapet: kusten, den höga Hallandsåsen i fonden och åarnas sträckning.
   Just så måste projektörerna resonera i varje enskilt fall, framhåller landskapsarkitekterna i rapporten. Men det går inte att komma med några enkla recept.
   - Man måste se hur man på ett förutsättningslöst sätt kan dra nytta av den struktur och de linjer som finns i naturen och ta till vara de möjligheter som landskapet ger, säger Stefan Jakélius från Energimyndigheten.
  
Cecilia Klintö/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Allt fler klagomål till EU-ombudsman
STOCKHOLM. Att klaga på svärmor hos EU:s ombudsman lönar sig inte, ej heller att anmäla grannens hund.
   Men om EU-kommissionen schabblar med bidrag, eller vägrar lämna ut dokument kan man vända sig till EU-ombudsman Jacob Söderman.
   EU har haft en ombudsman i drygt två år och Jacob Söderman, tidigare JO i Finland, har haft posten hela tiden. På onsdagen var han hos riksdagens EU-nämnd för att berätta om sin verksamhet.
   1997 behandlade ombudsmannen och hans 16 anställda 1 412 ärenden - de flesta från enskilda EU-medborgare. Hittills i år har antalet anmälningar stigit med 40 procent och ombudsmannen har begärt förstärkning. Spanjorer, irländare och finnar är bra på att använda institutionen medan den i Sverige fortfarande är ganska okänd.
   - Jo, vi har fått in klagomål på en svärmor, och också på en grannhund som skällde för mycket, säger Jacob Söderman på sitt lugna sätt.
   I de fallen var det inte mycket ombudsmannen kunde uträtta, och faktum är att 70 procent av anmälningarna egentligen inte har hos EU-ombudsmannen att göra. Men om det är berättigade klagomål försöker han slussa ärendena vidare till rätt instans.
  
Bristande insyn
   De vanligaste klagomålen rör bristande insyn, och dokument som inte lämnas ut från EU:s institutioner. Brist på öppenhet är EU:s största fel, tycker Söderman.
   Svenska klagomål har handlat om EU-tjänstemännens höga löner och EU-tjänstemäns rätt att yttra sig. När Magnus Lemmel, svensk biträdande generaldirektör i kommissionen, fick bannor för att han uttalat sig kritiskt mot kommissionen anmäldes det genast till ombudsmannen. Nu är nya riktlinjer för tjänstemännen på väg.
   EU-ombudsmannens sätt att arbeta skiljer sig från finska och svenska JO:s metoder, menar Söderman. Det liknar mer det franska systemet där ombudsmannen söker en förlikning även om inte myndigheterna gjort något formellt fel.
   - Om situationen för medborgaren är helt ohemul och hopplös kan man ändå hitta en lösning han kan bli nöjd med.
   Att klaga hos EU-ombudsmannen är inte svårt. Det går bra med ett brev till kontoret i Strasbourg. Klagomålsformulär kan också beställas via e-post.
  
Anna Helsén/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Folkomröstning om Polen-kabel planeras i Karlshamn
KARLSHAMN (TT). En folkomröstning om likströmskabeln mellan Karlshamn och Polen planeras på valdagen 20 september i Karlshamn.
   Men då måste remisstiden för kommunens yttrande förlängas. Sker inte det blir det nej till kabeln från politikerna.
   Den 23 mil långa kabeln kostar omkring 2,5 miljarder kronor och har väckt starka protester. Swepol Link har tvingats presentera en ny teknisk lösning som ökar kostnaderna med 100-150 miljoner, men som enligt företaget skulle ge mindre påverkan på miljön. Denna nya tekniska lösning, som bland annat innebär två kablar istället för en, är ute på remiss.
   I tisdags sade kommunstyrelsen i Karlshamn i ett remissyttrande till näringsdepartemetet nej även till denna nya ansökan. Den anser att det finns nyare, bättre teknik och att konsekvenserna för miljön inte är tillräckligt utredda.
   - Vi kräver en helt annan studie kring vandringsfiskens möjligheter att ta sig förbi, säger Tosten Magnusson (s), kommunstyrelsens ordförande, som tycker att miljökonsekvenserna beskrivits alldeles för vagt.
  
Förlängd remisstid
   Fullmäktige skall nästa måndag behandla remissyttrandet. Yttrandet skall vara inlämnat före 22 juni.
   Kommunstyrelsen vill nu ha en förlängning av remisstiden till utgången av oktober. Om man får detta lämnas inte yttrandet in. Fullmäktiges majoritet kommer, enligt Torsten Magnusson, att bifalla en motion om en folkomröstning om kabeln.
   Folkomröstningen genomförs om kommunen får förlängd remisstid. Sedan skrivs en ny remiss med ledning av resultatet av omröstningen.
   - Om man inte får förlängd remisstid gäller det yttrande som kommunstyrelsen nu tagit och som behandlas av fullmäktige på måndag, säger Torsten Magnussson.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 17:08

Inget uppsving för regeringens generationsväxling
STOCKHOLM. De ändrade reglerna för regeringens generationsväxling tycks inte kunna tvätta bort fiaskostämpeln.
   I slutet av maj hade bara 80 äldre lämnat sina arbeten till förmån för unga arbetslösa.
   Regeringen hade stora förhoppningar om generationsväxlingen när den infördes vid årsskiftet. Arbetsmarknadsminister Margareta Winberg antog att upp till 10 000 äldre skulle kunna beröras av åtgärden. Över en miljard kronor reserverades för kostnader 1998.
   För en knapp vecka sedan, 29 maj, hade bara 80 beslut om växling tagits, enligt Riksförsäkringsverket (RFV). Det faktum att reglerna ändrades 15 maj tycks inte öka antalet i någon nämnvärd omfattning. Enligt Arbetsmarknadsstyrelsens och RFV:s uppskattningar väntar några tiotal ärenden på avgörande de närmaste veckorna.
   Växlingen gör det möjligt för personer över 63 år att sluta arbeta i förtid, om arbetsgivaren tar in en långtidsarbetslös person under 35 år i stället. Den som slutar får ersättning från staten, dock högst 14 400 kronor i månaden, fram till 65-årsdagen. Av det ska arbetsgivaren betala en fjärdedel, 25 procent.
   Efter regeländringarna krävs det inte längre att den arbetslöse som får ett arbete ska ha fast anställning. Den arbetslöse ska inte heller diskvalificeras från växlingen på grund av att han eller hon deltagit i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. För unga under 25 år räcker det med att ha varit arbetslös i 90 dagar.
   Regeringen har också förlängt ansökningstiden till hela 1998.
  
Lars Larsson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl :

Unik bronsåldersväg funnen vid motorvägsbygge
MALMÖ. Där den framtida motorvägen till Öresundsbron ska dras fram har arkeologerna i elfte timmen gjort ett unikt fynd - en stenlagd bronsåldersväg med hjulspår.
   Vägen är som yngst runt 3000 år gammal men kan vara äldre. Hittills har ingen motsvarighet hittats någon annanstans i Skandinavien.
   - Nej, inte vad jag vet. En så välbevarad stensättning där man i stort sett kan mäta hjulaxelns bredd finns inte på något annat håll, säger biträdande stadsantikvarien i Malmö, Ingmar Billberg, ansvarig för utgrävningarna vid bygget av yttre ringvägen och anslutningarna till Öresundsbron.
   Den stenlagda vägen upptäcktes i fredags under en kulle i Kvarnby golfbana utanför Malmö, där yttre ringvägen ska dras fram. Arkeologerna har hamnat i tidsnöd - utgrävningarna skulle redan ha varit klara - men de har fått ytterligare några dagar på sig. Under dessa ska de försöka ta upp en del av vägen och forsla den till museet i Malmö.
  
90 cm mellan hjulen
   Bronsåldersvägen är ungefär 1,5 meter bred och går tvärs över schaktet på 60-70 meters bredd som tagits upp för vägbygget. Den fortsätter sedan in under matjorden. Hur långt och vart den leder vet ingen.
   - Om det har varit en allmän väg eller om den leder till något speciellt ställe vet vi inte, säger Billberg.
   Hur brett var det då mellan hjulen på bronsåldersvagnarna? 85-90 centimeter, att döma av hjulspåren. Det är samma bredd som hjulaxlarna hade under järnåldern.
   På golfbanan har arkeologerna också funnit bronsåldershus. Vid Sunnanå norr om Malmö, där det också pågår vägarbeten, har arkeologerna hittat några vikingatida hus och omkring 3 000 stolphål, som kan ha varit en palissad längs Segeån. I jorden fanns också en 10-15 centimeter stor lerfigur som föreställer en visent eller en bock med horn.
   - Den bör dateras till äldre järnåldern. Vi letar efter paralleller till den.
   Utgrävningarna i samband med de stora vägarbetena kring Malmö fortsätter på olika platser under sommaren. Ingmar Billberg väntar sig fler fynd.
  
Helena Andersson/TT

Visa alla rubriker



Publicerat kl 14:19

Plötslig spädbarnsdöd minskar kraftigt
STOCKHOLM. Plötslig spädbarnsdöd har blivit allt ovanligare de senaste åren. Råd om rökning, amning och hur barn ska sova har bidragit till att antalet spädbarn som dör oväntat mer än halverats i Sverige mellan 1990 och 1996.
   Även antalet dödsfall bland små barn har blivit färre. Det framgår av en rapport som har gjorts av Epidemiolgiska enheten inom Stockholms läns landsting.
   Dödligheten i olika sjukdomar har minskat i alla åldersgrupper men det är bland barnen som minskningen märks tydligast. År 1996 dog sammanlagt 410 barn under 19 år i Sverige, sex år tidigare, 1990, dog 763.
   Missbildningar och sjukdomar är de vanligaste orsakerna till att barn under ett år gamla dör. Cancer är ofta dödsorsaken när barn mellan 1 och 9 år avlider. Från tioårsåldern är skador och förgiftningar den vanligaste orsaken. (TT)
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl :

JO prövar inte anmälan från Ian Wachtmeister
STOCKHOLM. Det nya partiets ledare Ian Wachtmeister får inget gehör hos justitieombudsmannen (JO) för sin anmälan mot Datainspektionen. Han var missnöjd med hur inspektionen agerat mot honom i en tvist om Det Nya Partiets symbol, ett ”snabel-d”.
   - Jag kommer inte att utreda er anmälan, skriver JO Rune Lavin.
   Sedan flera år har nämligen Datainspektionen en snarlik symbol, vilket inspektionens chef Anitha Bondestam påpekat i ett ampert brev till Wachtmeister. Enligt Datainspektionen skulle Det Nya Partiets användning av detta snabel-d utgöra ett varumärkesintrång. Inspektionen skrev också att användningen skulle stå partiet dyrt.
   Wachtmeister fann Datainspektionens agerande märkligt och bad JO granska det. JO konstaterar dock att man först måste ta ställning till om det över huvud taget förekommit något varumärkesintrång. Den frågan prövas inte av JO, utan av domstol, får Wachtmeister veta.
   På Datainspektionen har man också hotat med att stämma Det nya partiet, men ännu har inget beslut fattats om det. (TT)
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 09:35

Kommunerna okunniga om e-posthantering
STOCKHOLM. Många kommuner slarvar med offentlighetsprincipen när allmänna handlingar kommer via e-post.
   Det visar en undersökning som gjorts av två mediestudenter vid Kalmar Högskola, skriver Dagens IT.
   Bara en tredjedel av de 48 kommuner som tillfrågades hade utarbetat en policy för hur den elektroniska posten ska hanteras. De som inte har någon policy har skapat egna regler för hur e-posten ska hanteras. Många skriver ut på papper som ett vanligt brev.
   Bristen på regler gör att allmänna handlingar som kommer via e-post hanteras godtyckligt av enskilda tjänstemän, enligt studenterna. Ingen av kommunerna hade någon av de programvaror som finns för automatiskt registrering av e-post.
   Testbrevet som skickades ut av studenterna registrerades i postlistan hos knappt hälften av kommunerna. Bara 6 procent av dem diarieförde brevet.
   Mediestudenterna anser att deras undersökning visar att de behövs ordentliga regler för att säkerställa att allmänheten kan se offentliga handlingar även när de kommit via e-post. (TT)
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 05:34

Forskare rasar mot indragning av anslag
STOCKHOLM (TT). Regeringens besparingar på 150 miljoner kronor inom svensk forskning drabbar hårt grundläggande naturvetenskap. Det skriver 93 svenska professorer i ett debattinlägg på onsdagen. Vetenskapsmännen säger att det svenska forskarsamhället försatts i något liknande chocktillstånd. Utländska kolleger undrar vad som pågår i Sverige.
   - Vi vädjar till regeringen att tänka om, skriver professorerna som samtliga leder någon naturvetenskaplig institution.
   Den naturvetenskapliga forskningen behöver en procents uppräkning av sina anslag, fortsätter de i sitt debattinlägg i Dagens Nyheter.
   Av besparingen enligt budgepropositionen 1997/1998 gäller 77 miljoner kronor internationella organisationer. 52 av dessa 77 miljoner gäller Naturvetenskapliga forskningsrådet och huvuddelen av de återstående 25 miljonerna drabbar Rymdstyrelsen. 68 miljoner av besparingarna avser dyr vetenskaplig utrustning och fem miljoner forskarutbyte med utlandet.
   Ursprunget till besparingarna finns i 1996/97 års proposition:
   - Förslagen enligt 1996/97 års proposition innebär en halvering av bidragen för europeisk forskningssamverkan, skriver professorerna. Det här har försatt delar av det svenska forskarsamhället i något som kan liknas vid ett chocktillstånd.
   Professorerna anser att förslaget kommit plötsligt, att det drabbar ett i förväg utpekat strategiskt område och att besparingen inte samordnats med andra europeiska bidragsgivare till europeiska forskningsorganisationer.
   De framhåller att kunskap inom forskning är knuten till personer och att det tar tid att överföra kunskapen till andra:
   - Om nyckelpersoner försvinner tappar man också kunskap som det kan ha tagit flera forskargenerationer att bygga upp, skriver professorerna.
   - Det kan däremot gå mycket snabbt att rasera en etablerad forskningsmiljö.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 05:34

Första domen för barnporr på internet
STOCKHOLM (TT). Den första domen för spridning av barnpornografi via Internet avkunnades vid Sollentuna tingsrätt på tisdagen.
   Rätten dömde en 22-årig man till villkorlig dom och böter för att han från sin hemsida spritt pornografin ut på nätet, skriver Svenska Dagbladet. Mannens hemsida hade två avdelningar: en öppen och en hemlig.
   På den öppna avdelningen visade mannen bilder som gränsade till barnporr. På den hemliga avdelningen fanns hundra bilder, varav ett 30-tal klassades som barnporr.
   Den hemliga avdelningen hade ett lösenord, som mannen delade ut till dem som kunde erbjuda andra porrbilder i stället.
   Kammaråklagare Zilla Hirsch sade i åtalet att mannen spritt de olagliga bilderna under sex veckor förra sommaren och hans hemsida, som var lätt att finna, blev mycket populär. Tidvis lästes den av 2 000 besökare varje timme. Hon yrkade på fängelsestraff.
   Men rätten tyckte att åklagaren bara kunde styrka att mannen sp ritt 24 barnpornografiska bilder via E-post. Hon kunde inte heller bevisa att bilderna funnits på nätet så länge som sex veckor - mannen själv hävdade att de var tillgängliga två dygn i juli i fjol. Han sade också att han bara gett lösenordet till tio personer. Därför nöjde sig rätten med böterna och den villkorliga domen.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 04:53

Arlandaflyget kan stoppas
NORRKÖPING (TT). Totalstopp hotar flygtrafiken på Arlanda i slutet av året. Anledningen är risken för att koncessionsnämnden för miljöskydd inte godkänner ökat antal starter och landningar på Sveriges största flygplats.
   Det är Luftfartsverkets generaldirektör Ingemar Skogö som varnar för vad som händer om inte flygplatsen tillåts fler årliga starter och landningar än vad som beviljats. Trycket på Arlanda är nu mycket högt. Enbart 13 maj, då cupvinnarcupens final mellan Chelsea och Stuttgart spelades, gjordes 999 starter och landningar. Det är rekord för ett dygn.
   Koncessionsnämnden har tillåtit 275 000 starter och landningar per år, men Luftfartsverket räknar med att nå gränsen på senhösten och har därför ansökt om höjning till 315 000, skriver Östgöta Correspondenten.
   - Beviljar inte koncessionsnämnden den ansökan så får vi sätta stopp för all trafik på Arlanda, skriver Skogö i verkets nyhetsbrev Insikt.
   Samtidigt tycker Skogö ”som samhällsmedborgare” att det inte är realistiskt att stoppa all trafik på Arlanda, navet i det svenska flyget.
   - Samtidigt kommer man i ett läge där frågan ställs på sin spets i och med de regler som man har villkorat flygplatsen med, säger han.
   Skogö utesluter inte alternativet att bromsa antalet starter och landningar för att hålla sig under gränsen, men han hävdar att det inte är möjligt redan i år. Det skulle vara komplicerat bland annat på grund av att tidtabeller fastställs ett halvår i förväg. Verket skulle alltså i stället välja att tillfälligt stoppa flygtrafiken på Arlanda, för att inte riskera att ställas till ansvar inför domstol.
   Generaldirektören är också kritisk mot att koncessionsnämnden begränsar antalet starter och landningar. Han föredrar gränser för utsläpp och buller i stället, säger han.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 04:53

Sydafrikanska bluffbrev skickas till företagare
MALMÖ (TT). En ny variant av de så kallade Nigeriabreven, som lurat svenska företagare på miljoner, sprids nu i södra Sverige.
   Bakom breven uppges en organisation som kallas UFRDSA (United Fund Raising for Disadvantage Southern Africa) och sägs ha sitt huvudkontor i Kapstaden.
   Organisationen, som kallar sig ideell eftersom den verkar ”för underprivilegierade svarta”, ber om hjälp att föra ut pengar ur Sydafrika mot god provision. Nyligen erbjöds en företagare i Ystad en miljon dollar (cirka 8 miljoner svenska kronor) om han ställde upp. Företagaren hade emellertid hört talas om Nigeriabreven och gick därför inte på bluffen, skriver Sydsvenska Dagbladet.
   Den svenska rikskriminalen har kontaktat den sydafrikanska polisen och begärt hjälp med att kontrollera två adresser i Kapstaden och Johannesburg liksom de telefonnummer som anges i breven.
   Bedragarnas syfte är först bara att få mottagaren att nappa och ställa upp med ett bankkonto. Gör han det kommer det så småningom förfalskade brev från olika ”myndigheter”, där det står att han måste betala in avgifter och skatter för att transaktionen ska kunna genomföras.
   Nigeriabreven har dykt upp i Sverige sedan 1995. Rikskriminalen har fyrtio dokumenterade fall där svenskar blivit lurade på sammanlagt 40 miljoner kronor. Misstankar finns dock om att det finns åtskilliga fler som lurats men som inte anmält det till polisen.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 02:30

Polisnej till nazistdemonstration på nationaldagen
KLIPPAN (TT). Mellan 200 och 300 nazister planerar att demonstrera i Klippan på Sveriges nationaldag på lördag. En ansökan om tillstånd för demonstrationen har lämnats in till polisen, som dock säger nej.
   - Med hänsyn till allmän ordning och säkerhet kommer vi att säga nej, säger polischefen i nordvästra Skåne, Knut Dreyer, till Helsingborgs Dagblad.
   - Vi kommer att vara mycket beslutsamma på den punkten.
   Bakom ansökan står en grupp som kallar sig Gula Korset, en grupp som tidigare förekommit i samband med nazistbråk, bland annat i Trollhättan i augusti 1996.
   Ansökan har gjorts av en 21-årig stockholmare, som säger sig representera Gula Korset Fånghjälp, skriver Nordvästra Skånes Tidningar.
   ”Vi ämnar hålla opinionsmöte mot den felaktiga behandling en 23-åring fått av det svenska rättsväsendet. Rättsväsendet har gjort sig skyldigt till justitiemord” står det i ansökan.
   I maj i år dömdes en 23-åring i Klippan till flerårigt fängelsestraff för dråpförsök med rasistiska förtecken på en 21-årig invandrare i Klippan.
   - Jag tror inte Klippanborna i gemen har något intresse av att bli förknippade med rasism, säger polischef Knut Dreyer.
   Om demonstranterna inte accepterar avslaget har polisen lagt upp en särskild kommendering för att sätta stopp för alla eventuella planer på en nazistisk demonstration.
  
Visa alla rubriker



Publicerat kl 02:30

”Övergrepp på kvinnoprästmotståndarna”, anser biskop
VÄXJÖ (TT). Biskopen i Växjö stift, Anders Wejryd, reagerar i sitt herdebrev på tisdagen mot inställningen till de präster som är kvinnoprästmotståndare. Han skriver att de utsätts för samma slag av övergrepp som kvinnliga präster råkade ut för tidigare.
   - Nu tycker många att de som har åsikten att kvinnor inte bör vara präster ej borde inneha prästtjänst. Det anser jag vara samma övergrepp från majoriteten som motståndet mot kvinnliga präster var förut, skriver biskop Wejryd i herdebrevet.
   - Svenska kyrkan tjänar Gud bäst om hon ger utrymme för mångfald.
   Till Smålandsposten säger Anders Wejryd att han känner oro över att man kränker människors integritet.
   - Åsikten att det är fel med kvinnliga präster kan inte vara förbjuden.
   När flertalet av de 275 prästerna i Växjö stift på tisdagen samlats till stiftskonventet, under ledning av biskop Anders Wejryd, genomförde kontraktsprost Dag Sandahl, känd kvinnopr ästmotståndare, en snabbenkät bland de församlade prästerna. Dag Sandahl ville veta hur många som stödjer kvinnoprästmotståndaren Peter Bexell, som vägrat att följa den från årsskiftet nya förordningen att skriftligen avlägga löfte att tjänstgöra även med kvinnliga präster.
   - Hur många som anser att kompetensen ska gå först vet vi inte förrän ni ställt er upp och applåderat Peter Bexell, sade Dag Sandahl.
   Enligt Smålandsposten reste sig praktiskt taget alla de församlade prästerna från Växjö stift och applåderade.
  
Visa alla rubriker




Gårdagens telegram Sverige Upp på sidan

Sverige  Världen  Sport  Sportresultat