| MUSIK Håkan Steen skriver om pop |
|
|
|
|
Ny operation botar diabetes
I höst görs de första transplantationerna på svenska patienter För första gången har ett europeiskt läkarlag botat diabetessjuka genom celltransplantation. Hittills har tre diabetiker lagt sina sprutor på hyllan för gott. I höst ska vi testa transplantion av celler på svenskar, avslöjar professor Arne Andersson i Uppsala. I nästa vecka tar han emot den belgiske projektledaren professor Daniel Pipeleer som kommer till Uppsala universitet för att bli hedersdoktor och hålla i de fortsatta försöken. Det här är sensationellt en kick för alla diabetiker och deras anhöriga. Det är ju en behandlingsmetod som faktiskt fungerar, säger Arne Andersson. Han ingår i det europiska nätverk som i nio år försökt hitta en metod att få i gång diabetikernas egen insulinproduktion.
Svårt få kroppen acceptera cellerna Liksom läkarlag över hela världen har man försökt transplantera insulinproducerande celler. Problemet var, precis som för övriga grupper, att få kroppen att acceptera de främmande cellerna. Av de sammanlagt 270 patienter som under årens lopp fått nya celler runt om i världen har knappt ett 20-tal blivit insulinfria. Tyvärr har friheten varit kortvarig. Ingen har sluppit sina sprutor helt och hållet förrän nu, berättar han. Första serien försök startade 1995 och omfattade sju svårt sjuka diabetiker som tidigare tvingats operera in en ny njure. Samtliga fick nya cellöar från en organbank i Bryssel där man samlat donerade bukspottkörtlar. Operationen är tämligen enkel och går ut på att de nya cellerna sprutas in i levern, förklarar Arne Andersson. Till skillnad från tidigare försök beslutade man att inte ge patienterna någon extra avstötningsmedicin som annars alltid används vid transplantationer. Snart visade det sig att operationerna vid det belgiska universitetssjukhuset i Gent lyckades till fullo till skillnad från övriga sjukhus. Slutade med sprutor efter 20 veckor De tre belgiska patienterna fortsatte injicera insulin ett par månader för att hjälpa de nya cellerna att komma i gång men kunde gradvis trappa ner dosen. Efter 2025 veckor var de helt fria från sprutorna. Vid närmare granskning upptäckte man att belgarna använt sig av avstötningsmedicinen ATG, när patienterna gjorde sin njurtransplantation. Medicinen verkar påverka immunförsvarets minne, så att det vid nästa transplantation hindrar det egna försvaret att ge sig på de nya främmande cellerna, säger Arne Andersson och tror att det är dags att omvärdera medicinen. I Sverige och flera andra länder ersattes ATG med ny medicin för ett antal år sedan på grund av dess biverkningar. De senaste åren har hypotesen testats på ytterligare två patienter. Studien är inte avslutad, men hittills är resultaten mycket goda, varför höstens försök går ett steg längre.
Då testar vi metoden på diabetiker som inte är fullt så sjuka utan har sin egen njure kvar, säger Arne Andersson.Annika, 12: Vore jättebra att slippa sprutorna Annika Frankel, 12, tar fem sprutor och två blodprov varje dag. Det är livsviktigt för henne att planera sin dag, annars tuppar hon av. Åh, det vore jättebra att få slippa sprutorna, säger hon. Annika har barn- och ungdomsdiabetes, av samma typ som de tre i Belgien. Genom celltransplantationer slipper de sprutorna. Hon fick diabetes när hon var sex år. Det var värmebölja och föräldrarna Kia och Stefan trodde att hon drack mycket på grund av värmen. Genom urinprov konstaterades diabetes. Annika tar fem insulinsprutor om dagen samt blodprov två gånger per dygn för att kolla sockerhalten. Fyra sprutor tar jag i magen, det är inte så farligt, säger hon. Sprutan till natten tar jag i benet, den känns mer, säger hon. Ulla-Lene Österholm De blev fria från sin diabetes Fick diabetes som treåring. Transplanterade insulinproducerande celler när hon var 38 år och kunde lägga sprutorna på hyllan efter 25 veckor. Resultat: Är i dag helt fri från sin diabetes. Fick diabetes som sjuåring. Transplanterade insulinproducerande celler när han var 38 år och slutade med sprutor efter cirka 20 veckor. Resultat: Är i dag helt fri från sin diabetes. Fick diabetes när han var 19 år och transplanterade in insulinproducerande celler när han var 52. Operationen lyckades och han började trappa ner sitt insulin. Resultat: Dog av en cancersjukdom han bar på sedan tidigare. Fotnot: Patienternas läkare, professor Daniel Pipeleer vid Fria universitetet i Bryssel, vill skydda identiteten på alla som varit med i försöken med tanke på det enorma intresset från massmedia. Då världens första transplantation av insulinproducerande celler gjordes i USA 1994 blev trycket på patienten så stort att han så småningom tog livet av sig. En kvarts miljon svenskar lider av diabetes Den förra är allvarligare och kräver daglig tillförsel av insulin, utöver kostbehandling och motion. Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: AFTONBLADET I INDONESIEN: FASTIGHETSSKATTEN SÄNKS |
|
|
|