Onsdag 29 april 1998
  ”Jag skulle ha prästkappan på när vi älskade”
Ma Oftedal berättar om lösa förbindelser, såpoperor och snus
Ma Oftedal SKÄRGÅRDSPRÄSTEN ”Jag skulle vilja skriva en egen såpopera”, säger Ma Oftedal. Ett lämpligt namn kunde vara ”Skärgårdsprästen” – en sådan vill hon nämligen bli, nu när hon fått tillbaka sin prästtitel.
Foto: KAI REHN


Namn: Ma Oftedal.
Ålder: Fyller 44 år på fredag.
Bostad: En fyra på Söder i Stockholm.
Familj: Frånskild, bor med Linnea, 15, och Oliver, 10.
Inkomst: 209 000 kronor 1996.
Aktuell: Fråntogs sitt prästerskap i maj 1997, men har nu återfått det.
BORÅS. Denna kväll sitter jag i en bil mellan Borås och Göteborg och längtar efter en pris snus. Men det passar sig inte, jag får nog vänta, ty bredvid mig sitter det en kvinnlig präst och rotar efter nåt i handväskan.
  – Var sjutton gjorde jag av snusdosan, säger hon.
  Det är mycket som varken kyrkans besvärsnämnd, domkapitlet, biskoparna eller Stanley Sjöberg har en aning om.
  Till exempel vad Ma Oftedal, 44 år på första maj, berättar för mig om kinky sex.
  Men först till själva huvudsaken:
  Ma Oftedal har alltså fått tillbaka sin rätt att verka som präst och nu haglar beskyllningar om lögner, falska vittnesmål och felaktiga dopceremonier, ord står mot ord, och vi vanliga dödliga begriper ingenting – är man präst eller frikyrkopastor narras man ju inte. Trodde vi.
Ma, förklara varför man får döpa sig en gång och inte två. Vad spelar det för roll?
  – Man måste ställa sig lojal till den kyrkliga traditionen. Om jag skulle ha gjort ett omdop, ett vuxendop, så hade det varit fel, en frikyrklighetens grej. Som om jag hade jobbat på Macintosh och sålt en pc.
Men nu har du inte gjort det, säger du.
  – Nej, Stanley Sjöberg som utförde den akten i Centrumkyrkan vet också att det inte var ett regelrätt omdop.
  – Min advokat har både videoband och kassett där Sjöberg medger att det bara var en dopbekräftelse.
Då ljuger han nu då?
  – Stanley vänder kappan efter vinden. Han vill väl ligga bra till hos biskopen.
Hur mår du nu?
  – Jag är så fruktansvärt trött. Det har varit jobbiga dagar nu. I går stod det fyra tv-bussar utanför huset och i morse började cirkusen om igen, jag tänkte att ”okej, jag ställer väl upp på allting nu så lugnar det ned sig”, men snart får det räcka. Jag vill ta igen mig. Jag är ganska bräcklig fysiskt av migrän och stressjukdomar, jag behöver vila, skriva och vara med familjen.
Ska det behöva vara så här i prästbranschen – som en såpopera?
  – Säg inget ont om såpoperor. Dom har nog räddat mitt liv.
Hur då?
  – När jag var som mest nere, när allt var svart, jag var sjukskriven, utbränd, stressad och dränerad på all energi, blev tv:s såpaserier min räddning. Jag såg allt – Dallas, Dynastin, Sjukhuset, Hem till gården ... Det handlade om vanliga människor och kärlek och allt det där som jag själv stängt ute. Jag såg plötsligt vad jag gick miste om. Det har verkligen hjälpt mig, och jag älskar fortfarande dom där programmen.
Kanske dags att göra en såpaserie om Ma Oftedal.
  – Visst! Jag skulle vilja skriva en egen.
Döp den till ”Skärgårdsprästen”, då. Du vill ju bli en sån.
  – Utmärkt idé. Skärgårdsprästen möter skärgårdsdoktorn. Det skulle bli en ny Hemsöborna.
Jag blev lite småchockad när du lade in en pris snus nyss.
  – Det är väl inget jag stoltserar med. Men jag rökte förr och det var sämre. Det värsta är att det är så svårt att sluta med snus. Vilka abstinenser, oj, oj.
Du sitter inte på Café Opera och dricker vin längre, i alla fall.
  – Nä, jag känner mig för gammal där. Men jag tar gärna ett glas på mitt stamställe. Där har jag min familj, känns det som. Jag måste få leva så, vad ska vi säga ... ytligt. Annars dör jag.
Män?
  – Jag har inte haft ett fast förhållande på nio år, men min ensamhet har varit av ett annat slag än den fysiska. Fast jag har inte levt i celibat, absolut inte. Jag är väl bara rädd att binda mig igen ... tror jag. Även om jag längtar efter den tryggheten ibland.
En kvinnlig präst med tillfälliga partners, alltså.
  – Nja, jag har ju träffat på ett par figurer under åren som velat ha lite kinky sex och så där. Såna som vill att man ska ha prästkappan på sig när man älskar. Men det har inte varit min grej.
Du ser tecken i allting – i stenar, i träd, i ord och i handlingar. Du tolkar allt som bud från en högre makt.
  – Ja, det finns ingenting som sker av slumpen. Allt har en mening.
Peter Wennman När en gammal sportreporter som jag skickas ut på mitt första allmänna uppdrag får jag träffa en kvinnlig präst, till råga på allt i nykterhetens lokaler, och som pricken över i heter denna IOGT-lokal Globen. Det var alltså inte nyhetschefen som skickade ut mig. Det måste ha varit Gud.
  – Så skulle nog jag tolka det ja, ha ha.


Fem frågor om...
Feminism: Det kan vara allt från Lesbisk Front till min dotters tröstande vänskap med en kamrat.
Ulf Lundell: Bra poet. Vår gamla uppgörelse tog mig mycket hårdare än honom, det kan du vara säker på.
Sex: Guds gåva till mänskligheten.
Ufon: En trend nu, det går igen i filmer och allting. Jag har haft ett par egna, starka upplevelser. Jag har sett ufon.
Inrikespolitik: Tråkig, tråkig, tråkig ... men nödvändig att följa ibland.

Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: