Under 1996 kom 226 000 asylsökande till EU-länderna. 5 774 till Sverige.
Många läsare har ringt och frågat hur många flyktingar andra europeiska länder tar emot och avvisar.
  De vill veta om vi är ”dumma
eller snälla” i Sverige.
Svaret kanske inte bara handlar om siffror.
  Men de är knappast oviktiga i sammanhanget.
Vi har jämfört Sverige med övriga europeiska länder ur några olika perspektiv.

Aftonbladets Jan Helin inbjöds till en konferens i Genève för att berätta om arbetet med artikelserien. 70 olika människorättsorganisationer deltog i diskussioner om rimligheten i att låsa in asylsökande. Övriga på bilden: Jean Luc Martin, franska reformerta kyrkan och George Joseph, Caritas.

GENÈVE. Asylsökande låses in utan rättegång och utan tidsbegränsning.
  Alla europeiska länder – utom fyra – har byggt särskilda ”flyktingfängelser”.
  Fängelser för människor som inte begått brott.
  Flera människorättsorganisationer kritiserar EU för att bli alltmer likt ett fort.
  I dag finns ingen gemensam flyktingpolitik inom EU.
  Alla länder har skrivit under Genèvekonventionen från 1951.
  Men den är så allmänt hållen och så gammal i sina formuleringar att verkligheten helt och hållet handlar om tolkningar av konventionen.
  Men det finns i dag en tydlig trend i samtliga EU-länder:
  En allt restriktivare syn på flyktingmottagning.
  Under senare delen av 90-talet har flyktingströmmarna in i Europa minskat kraftigt.
  Helt färska siffror från EU:s statistikorgan Eurostat visar att det 1996 kom 226 000 människor till EU för att söka asyl.
  Det är 46 000 färre än 1995.

Färre efter Jugoslavien
  Också till Sverige kommer i dag betydligt färre asylsökande än under början av 90-talet.
  Huvudförklaringen är att flyktingvågorna ur Jugoslavien upphört.
  Rekordåret 1992 kom 84 000 aylsökande till Sveriges gräns.
  De senaste åren har mellan 6 000 och 10 000 människor sökt asyl i Sverige varje år.
  Det kan sägas vara en normalnivå.
  Sett över tioårsperioden 1987–1996 är Sverige det land i Europa som tagit emot överlägset flest flyktingar.
  Det är siffrorna i tabellen till höger flyktingminister Pierre Schori syftar på när han brukar säga att Sverige tagit ett stort ansvar för flyktingvågorna i Europa på 90-talet.
  De sjunkande siffrorna har inte helt lugnat politikerna i Europas huvudstäder.
  Då och då bryter rena flyktingparanoian ut på högsta EU-nivå ändå.
  Ett tydligt exempel var i somras när ett par fartyg fullastade med flyende kurder kom till Italien.
  Kurderna släpptes in i Italien och tilläts utan kontroll resa vidare in i EU.
  Det betyder i praktiken ofta till Tyskland, Holland eller Sverige där majoriteten av dem söker asyl.

Utseendet avgör
  Vid sådana tillfällen får diskussionen om en gemensam europeisk flyktingpolitik ny hetta.
  Sveriges EU-kommissionär Anita Gradin säger:
  – När vi nu skapar ett enat Europa, med slopade gränskontroller mellan medlemsländerna, då måste vi ju istället ha gemensamma regler för vad som ska gälla vid EU:s yttre gränser.
Tror du att det någonsin blir verklighet?
  – Ja, men det sker inte över en natt, säger Anita Gradin.
  Sverige godkände för två veckor sedan Schengenavtalet.
  Alla EU-länder, utom Irland och Storbritannien är, eller kommer att bli, medlemmar i Schengen. Norge och Island är också på väg att bli medlemmar.
  Schengen innebär fri rörlighet för Schengenmedborgare mellan medlemsstaterna.
  För asylsökande innebär det en hårdare kontroll och sannolikt blir inlåsning i väntan på asylbesked vanligare. För den som väl är inne i Schengen kommer att kunna röra sig mellan länderna utan några gränskontroller alls.
  Enorma databaser byggs därför upp för en inre kontroll med foton och fingeravtryck.
  Denna kontroll kommer, såvitt det går att förstå av det snåriga byråkratspråket kring Schengenavtalet, nästan enbart att drabba människor med icke-europeiskt utseende.
  Några andra kommer det inte finnas skäl att rutinmässigt kontrollera inom Schengen.
  Arlanda måste före år 2 000, då Sverige blir medlem i Schengen, byggas om för en halv miljard kronor för att klara att separera Schengen-folk och andra.
Kommer Bryssel i framtiden att bestämma vilka som ska få komma in i Sverige och inte?
  – Nej, men jag har till exempel föreslagit ett system där medlemsländerna enas om att dela på ansvaret om det kommer stora grupper av människor på en gång. Så som när Jugoslavien bröt samman, säger Anita Gradin.
  – Vi behöver också ha någorlunda lika regler för hur skyddssökande människor behandlas i de olika medlemsländerna.

Sverige tar emot flest flyktingar

Beviljade permanenta asyltillstånd 1987–1996
Sverige toppar listan över flyktingmottagandet i Europa.
1 Sverige 191 310
2 Tyskland 144 310
3 England 96 905
4 Frankrike 91 305
5 Holland 88 250
6 Danmark 50 325
7 Schweiz 49 015
8 Norge 48 410
9 Österrike 15 015
10 Belgien 11 860
11 Finland 10 250
12 Spanien 5 685
13 Italien 3 555
14 Grekland 1 360
15 Portugal 250
16 Irland 70

Mottagna flyktingar per 100 000 invånare
1 Sverige 2 199
2 Norge 1 126
3 Danmark 968
4 Schweiz 710
5 Holland 581
6 Finland 205
7 Österrike 190
8 Tyskland 180
9 England 168
10 Frankrike 159
11 Belgien 119
12 Spanien 15
13 Grekland 13
14 Italien 6
15 Portugal 3
16 Irland 2