Måndag 20 april 1998
 
AFTONBLADET GRANSKAR FLYKTINGHANTERINGEN

Håkan Sandesjö skrev orden som förändrat Sveriges syn på asylsökande.
Han avgör vem som får stanna
En person skriver, dömer och tolkar lagen

Här är mannen som på regeringens uppdrag förändrat Sveriges flyktingpolitik.
  Håkan Sandesjö är chefsideologen som i det tysta vänt på Sveriges syn på asylsökande.
  Han har skrivit lagen, dömer efter den och talar om hur lagen ska tolkas.

  Sverige får då och då en ”ny” flyktinglag.
  Men egentligen skrevs utlänningslagen 1989. Därefter har den ändrats mer än 20 gånger.
  Kritikerna menar att alla ändringarna haft ett enda syfte:
  Att strama åt Sveriges flyktingmottagande.
  Invandrarministrarna på 90-talet har alla sagt samma sak:
  ”Sverige har fortfarande en human och generös flyktingpolitik.”
  Hur går det här ihop?
  Den som vill förstå förändringen i den svenska hållningen mot flyktingar på 90-talet kan glömma lagtexter och politisk retorik.
  För tillämpningen av lagen har aldrig blivit entydig.

På tre stolar samtidigt
  Trots stora ord från invandrarministrar är godtycket i hanteringen av asylansökningar fortsatt stort.
  Det senaste uppmärksammade exemplet är syskonen Brian, 10 och Sharon, 11 från Uganda. De drog först en nitlott, men räddades undan avvisning av media.
  Det är i den flyktingjuridiska röran av politik, lag och tolkningar som Håkan Sandesjö kommer in.
  Hans roll i den svenska hanteringen av asylsökande är unik.
  Normalt står rättsstaten Sverige på tre ben: Riksdagen stiftar lagar, oberoende domstolar dömer och professorer och andra oberoende skriver kommentarer om hur lagen tolkas.
  I flyktingjuridiken sitter Sandesjö på alla tre stolar samtidigt.
  Som expeditionschef på arbetsmarknadsdepartementet var det han som skrev propositionen med förslaget till den utlänningslag som riksdagen antog 1989.
  I dag är han dömande i sin roll som ställföreträdande generaldirektör på Utlänningsnämnden.
  Och han skriver de kommentarer som anger hur lagen ska tolkas.
  Det är i dessa kommentarer som Sandesjö skriver det som flera ledande flyktingjurister anser har vänt på Sveriges asylpolitik.
  Det handlar om tolkningen av ett centralt flyktingjuridiskt begrepp: ”Välgrundad fruktan” för att bli förföljd i sitt hemland.
  Vem ska anses ha verkliga skäl att få skydd i Sverige?
  I kommentaren till flyktinglagen 1990 skrev Håkan Sandesjö:
  ”Välgrundad fruktan. (...) tyngdpunkten ligger på det subjektiva, det vill säga på den fruktan för förföljelse som den asylsökande känner.”

Tolkningen ändrades
  I klarspråk: Om flyktingen känner sig förföljd ska han också anses som förföljd.
  Denna tolkning ledde till en internationellt sett mycket generös asylpolitik.
  Det var lätt att få asyl i Sverige.
  De stora flyktingströmmarna från Jugoslavien i början av 90-talet skulle ändra den öppna svenska attityden till asylsökande.
  Akut infördes visumtvång för flyktingar från Bosnien.
  Mer långtgående blev enligt flera flyktingadvokater de ord som Håkan Sandesjö och hans medförfattare Gerhard Wikrén skrev i kommentaren till utlänningslagen 1995.
  Nu omvärderades helt flyktingens egna upplevelse av att vara förföljd:
  ”Välgrundad fruktan har inte något att göra med den sökandes subjektiva upplevelse.”
  ”Flyktingskapsbedömningen ska i första hand ske med beaktande av objektiva faktorer.”
  I klarspråk: Om flyktingen själv upplever sig förföljd spelar ingen, eller liten, roll.

Anses vara lögnare
  Hans Bredberg arbetade mellan 1985 och 1988 med invandrarfrågor på arbetsmarknadsdepartementet. I dag har han sadlat om och är flyktingadvokat.
  Han menar att det är just denna omskrivning av Håkan Sandesjö som satt misstron mot flyktingar i system.
  – I det tysta hade Sverige gjort en kovändning. Vi har infört omvänd bevisföring. I praktiken innebär det att en asylsökande i Sverige nu betraktas som icke trovärdig, tills motsatsen är bevisad, säger Hans Bredberg.
  Synen på asylsökande som potentiella lögnare är den största verkliga förändringen i Sveriges flyktingpolitik på 90-talet.
  I flera fall har det lett till slutsatser i utredningar som fått förödande konsekvenser.
  Håkan Sandesjö själv vänder sig starkt emot beskrivningen av honom som svensk flyktingpolitiks chefsideolog.
  – Det är nonsens. Det jag säger får en viss pondus i kraft av min erfarenhet på området, men principbesluten fattas ju inte av mig ensam.
Menar du att orden i din kommentar till utlänningslagen om vad som ska anses som ”välgrundad fruktan” saknar betydelse?
  – Nej, men det är inget jag hittat på. Jag redovisar bara internationella doktriner. De flesta länder har i dag svängt till den tolkning av ”välgrundad fruktan” som anges i kommentaren, säger Håkan Sandesjö.
  
  

Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: