tisdag 14/4 1998
  Buggning föreslås som ny arbetsmetod för polisen
STOCKHOLM. I jakten på grova brottslingar ska polisen få rätt att ta sig in var som helst och placera ut hemliga mikrofoner för att avlyssna samtal.
   Det blir inga undantag ens för personer med tystnadsplikt, som till exempel präster, läkare, journalister och advokater.
   Förslaget möter dock skarp kritik.
   Utredningen om hemlig avlyssning, den så kallade buggningsutredningen, överlämnade på tisdagen sitt förslag till justitieminister Laila Freivalds.
   Polisen har länge krävt att få använda dolda mikrofoner - så kallad buggning - för att avslöja allvarlig brottslighet. Nu får man stöd av utredningen, under ledning av lagman Ulf Arrfelt i Malmö.
   -Det är angeläget att polisen får rätt att använda moderna tekniska hjälpmedel för att effektivt kunna bekämpa allvarlig brottslighet, anser utredningen.
   Den konstaterar samtidigt att buggning utan tvekan är en mycket integritetskränkande arbetsmetod.
   -Men buggning behövs och den är effektiv. Det är starka skäl och innebär sådana vinster för det allmänna att integritetsintresset inte bör hindra att metoden införs, anser utredningen.
   Polisen föreslås få rätt att bugga i alla utredningar om brott som ger minst fyra års fängelse. Dit hör bland annat mord, dråp och människorov. Buggning ska också vara tillåten vid brott som rör rikets säkerhet och brott som är av allmänfarligt slag.
  
Buggning utan undantag
   Vid buggning ska polisen få rätt att göra intrång på annans egendom och vem som helst ska kunna avlyssnas. Utredningen gör inget undantag för personer med tystnadsplikt såsom präster, läkare, journalister eller advokater. Det innebär också att en tidningsredaktion kan buggas om en medarbetare där misstänks för brott.
   -De här är personkategorier som inte ens är skyldiga att vittna i domstol om sådant som anförtrotts dem. Då blir det märkligt om polisen ska kunna plocka fram uppgifterna genom buggning, anser hovrättslagman Per Eriksson som är ordförande i Juseks (Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer) rättspolitiska råd.
   Han anser att det kan bli stora problem i meddelarfriheten och avskräcka upgiftslämnare.
   -Man kan tänka sig situationen där en journalist är buggad. När en tipsare sedan ringer med ett avslöjande om någon hög befattningshavare så vet polisen genast genom överskottsinformation vem som lämnat uppgiften, konstaterar Per Eriksson.
   Svenska journalistförbundets ordförande Håkan Carlson instämmer i kritiken.
   -Ett hot mot de grundlagsskyddade rättigheterna. Medborgarna blir lidande, anser han.
  
Domstol avgör avlyssning
   Per Eriksson är starkt kritisk till buggning och anser att det är ett så allvarligt intrång i människors privatliv att det inte ska tillåtas.
   -Men buggningen ska prövas av domstol, vilket innebär att man kommer att vara mycket restriktiv, tror Per Eriksson.
   Buggning ska enligt utredningen bara tillåtas på en plats där d en misstänkte kan komma att uppehålla sig. Det blir domstol, som på åklagares begäran, avgör tillstånd till avlyssningen. Detta får gälla i högst två veckor.
   Utredningen vill också ge polisen möjlighet att avlyssna innehållet i ett telemeddelande som finns lagrat i till exempel en röstbrevlåda hos en teleoperatör. Likaså föreslår utredningen att möjligheterna till hemlig telefonavlyssning vidgas till att avse inte bara en teleadress som innehas av den misstänkte utan även en adress dit han kan tänkas komma att ringa.
   Polisen föreslås vidare få utökade möjligheter att använda sig av hemlig kameraövervakning. I dag krävs att man kan peka ut en viss person som skäligen misstänkt för ett konkret brott. Men det vill utredningen ändra på.
   I fortsättningen ska det räcka ”med särskilda omständigheter” som gör det troligt att brottet klaras upp.
  
Yvonne Moberg/TT