tisdag 14/4 1998

Elektronisk tunga smakar på diskvattnet LINKÖPING. Smakar det bra - eller dåligt? Är juicen för söt?    Den elektroniska tungan kan ge exakt besked.    Tungan har utvecklas vid Linköpings universitet, rapporterar Radio Östergötland. Det var där som forskare för tio år sedan tog fram den konstgjorda näsan.    På samma sätt som näsan kan känna lukter i gaser, kan den nya tungan bedöma smaker i vätskor.    - Det finns intresse av att inte bara mäta till exempel ph-värde, utan man vill mäta tillstånd: Smakar det bra? Då passar ju näsan bra - och tungan bygger på samma princip, berättar docent Fredrik Winkvist, en av männen bakom tungan.    Han kallar det ”mjuk information”. Oselektiva sensorer ger ett mönster av ett tillstånd.    - Detta mönster kan man sedan med hjälp av datorer och matematiska program koppla till en egenskap. Man kan se en tendens i den stora datamängd man får fram. Det sker på samma sätt som för den mänskliga tungan och hjärnan - man lär sig känna igen olika smaker, säger Fredrik Winkvist till TT.    Smakar diskvatten    Tungan är ett år gammal och har redan väckt stort intresse: En tvätt- och diskmaskinstillverkare vill prova den för att känna på vattnet när disken är klar, pappers- och massaföretag vill låta den smaka på vatten och processmassa för att kunna styra processen.    Även inom livsmedelsbranschen kan tungan användas för att till exempel tala om varifrån juicen kommer, smaka på sockerlösningar för att avgöra kvaliteten och avsmaka mjölk för att avgöra om den är härsken.    Linköpingsforskarna har också utvecklat ett annat instrument - en konstgjord mun!    - Upplevelsen när man äter något är en sammansatt process, påpekar Winkvist.    - Först tittar man, sedan tar man det i handen och får en känsla för texturen och sedan stoppar man det i munnen. När man tuggar får man information om ljudet - krasljudet - och tuggmotståndet, båda mycket viktiga när det gäller hårt bröd och chips.    Chips och knäckebröd    - Ingen tycker ju att ett mjukt chips är gott - även om det smakar bra. Tuggkänslan är svår att definiera, den är något vi människor har med oss.    - Därför byggde vi en konstgjord mun, där vi kunde stoppa in chips och hårt bröd, krossa det och lyssna på ljudet och sedan göra matematik av detta. Vi kunde också mäta tuggmotståndet och på så sätt få en ganska god bild av vad krispighet är.    Knäckebrödstillverkarna är förstås intresserade, men ännu återstår mycket innan munnen kan användas.    Forskningen bedrivs på kompetenscentrum SENCE på universitetet i Linköping. Vid utvecklingen av tungan har Winkvist haft hjälp av Peter Wide vid Högskolan i Örebro.    Nils-Gunnar Berglund/TT