Tisdag 7 april 1998
  Den nya lobotomin
HAN OPERERAR SJU VARJE ÅR Neurokirurgen Björn Meyerson har utfört den ”moderna lobotomin” i många år. Sju svenskar opereras varje år vid Karolinska sjukhuset.
Foto: JOACHIM LUNDGREN

”Den hemska varianten från förr skadade patienterna”

Det här är läkaren som än i dag behandlar svårt sjuka psykpatienter med hjärnkirurgi.
  Uppåt sju patienter om året brukar det bli.
  – De ber om det. Många ser ingreppet som en sista utväg, säger neurokirurg Björn Meyerson vid Karolinska sjukhuset i Solna.

  Det är i dag det enda sjukhuset i Sverige som utför modern ”lobotomi”.
  – Det är så få fall det är frågan om att vården har koncentrerats till ett enda specialistteam och de tar emot patienter från hela landet, säger Per Swartling, medicinalråd på Socialstyrelsen.
  Där har man diskuterat det omdebatterade ingreppet flera gånger och kommit fram till att det överensstämmer med god medicinsk vård.

”De har inget val”
  – Det handlar ju om patienter som inte har något annat val, som förgäves provat all annan behandling och ofta är så förtvivlade att de hotar ta livet av sig.
  Per Swartling anser dessutom att dagens teknik förfinats till den grad att den knappt går att jämföra med den som utfördes under 1940-, 50- och 60-talen.
  Det kallas inte ens lobotomi i dag utan kapsulotomi.
Vad är skillnaden?
  – I stället för att kapa hela pannloben går vi in till en specifik punkt och kapar just den nervbana som är kopplad till personens problem, förklarar Björn Meyerson och ritar snabbt en skiss.
  Han har gjort den här typen av ingrepp i trettio års tid och är nu överläkare vid neurokirurgiska kliniken.
  – Den grova hemska varianten från förr gjorde att nervstrukturen i hjärnan fick omfattande skador med personlighetsförändringar och känslostörningar som följd. Nu slipper vi alla sådana följder, säger han och menar att dagens patienter snarare normaliseras.
  Från att ha varit svårt ångestladdade med tvångsföreställningar blir de långsamt sig själva igen.
  – När ångesten släpper kan de börja bearbeta sina beteenden och känna att de inte längre behöver tvätta sig dygnet runt, gå tio varv runt varje stolpe de passerar eller använda fyra toarullar varje gång de går på toaletten.
Men ett ingrepp i hjärnan är väl inte helt riskfritt?
  – Nej, självklart inte. Vi har haft ett par fall av hjärnblödning men det är ytterst sällsynt och har inte lett till några skador, säger Björn Meyerson och tillägger att det är desto vanligare med patienter som är besvikna med resultatet.
  Av de 22 fall som hittills utvärderats har fem inte blivit hjälpta av operationen.
  – De sa sig inte känna någon skillnad alls. Och ingen av dem blev sämre i sin sjukdom, säger han och tycker inte det är konstigt med tanke på hur svårt sjuka de är.
  De flesta har varit sjuka i genomsnitt femton år.

4500 svenskar lobotomerades


Läs mer - alla nyhetsartiklar ur dagens Aftonbladet: