| tisdag 31/3 1998 |
|
Sociala barn med damp klarar sig bra GÖTEBORG. Bäst går det för barn med damp som trots sina problem är omtyckta av andra barn och vuxna. Sämre går det för barn som tidigt varit aggressiva, utagerande och haft svårt att fungera socialt. Det framkom vid konferensen om damp/ADHD i Göteborg. - Social förmåga är en mycket viktig prognostisk faktor, sade psykologen Maria Råstam vid barnneuropsykiatriska kliniken vid Östra sjukhuset i Göteborg. Hon hänvisade till hur viktigt det är att kunna få vänner och bli omtyckt av lärare. Damp behöver inte på sikt medföra psykiatriska problem även om de är vanliga, visar en rad uppföljningar i både USA och Europa. De vanligaste psykiatriska problem som dessa barn stöter på under uppväxten är framför allt depressioner. Hälften av dem drabbas av sådana. Barn som tidigt visar tecken på aggressivitet, utagerande och antisocialt beteende löper större risk än andra barn med damp/ADHD att senare hamna i kriminalitet och få missbruksproble m. - Men det verkar som om många missbrukar i någon form av självmedicinering. De är inte ute efter ruseffekten, utan vill bli av med rastlösheten, ångesten och oron, sade Maria Råstam. Djupa depressioner Om barnen inte har visat något antisocialt beteende under uppväxten löper de inte större risk att bli kriminella än andra jämnåriga. Omkring 10-20 procent av barnen som fått diagnosen damp/ADHD utvecklar som vuxna manodepressiv sjukdom, med perioder av djupa depressioner och extrem överaktivitet, mani. Under senare år har fler grupper av barn med speciella problem utkristalliserats. En lite grupp barn har autistiska drag. Andra barn blir mycket tvångsmässiga, medan en grupp av dem blir mer impulsiva med åren. Gemensamt för dem alla är att de har svårt att fungera tillsammans med andra människor. - De är grupper som jag tror att man skulle kunna behandla bättre, så att de inte får så svåra problem, sade Maria Råstam. Olika prognos Maria Råstam menar då att en del av barnen skulle kunna bli hjälpta av mediciner. Det fanns en förhoppning att barnen skulle bli hjälpta av de nya medicinerna mot depression, SSRI-preparaten. Men de har inte infriat förhoppningarna. Däremot fungerar de äldre antidepressiva medicinerna, de så kallade tricykliska, bättre. Troligen har de olika grupperna av barn olika prognos. Men det har forskarna inte svar på ännu. - Kanske vi om tio år har en helt annat indelning av de här grupperna, så att damp och ADHD snarast ses som någonting övergripande, tror Christopher Gillberg, professor vid barnneuropsykiatriska kliniken vid Östra sjukhuset. Britt-Marie Johansson/TT
|