Skogsdöden en myt, hävdar forskare
STOCKHOLM. Den beryktade skogsdöden, som ägnats spaltkilometrar i tidningarna ända sedan början av 1980-talet, har aldrig existerat.
   Det hävdar svenska och amerikanska forskare efter den största analysen hittills av den forskning som bedrivits på området.
   Forskarna, Peter Högberg, professor i marklära vid Lantbruksuniversitetet i Umeå, och Dan Binkley, professor i Colorado och expert på växtnäringsfrågor, har gått igenom forskningsrapporter från flera hundra fältförsök och experiment i Sverige, Tyskland, USA, Norge och andra länder.
   Slutsats: Kvävenedfallet och försurningen har inte orsakat några skogsskador i Sverige. Inte heller aluminium tycks ha någon effekt på träden. Den katastrofbild som i 15 år dominerat debatten är falsk.
   - Jag trodde själv att skogsdöden existerade när jag började mina egna studier på 80-talet, men till slut var det bara att erkänna att fakta inte stämde överens med vad som sades. Jag kunde inte stå där och tala osanning längre, säger Högberg, som nyligen publicerade sina resultat i den vetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management.
   Enligt Högbergs och Binkleys analys finns inga belägg för att kvävet och försurningen stressar träden och orsakar problem med näringsupptaget. Kalkning av skogsmark är helt bortkastat.
  
Falskt larm
   Luftföroreningarna skulle med andra ord inte vara någon fara för skogen. Men hur kom det sig då att alla trodde så under så lång tid?
   - Det berodde på larmrapporterna 1982 från Tyskland och Tjeckien om döende skogar. Det var en väldig press på forskarna från både politiker och från skogsindustrin. Men då fanns inga långsiktiga data och ingen visste egentligen någonting i ämnet, säger Högberg.
   - Det visade sig ju också att situationen nere i Europa inte var fullt så dramatisk som det påstods. Visst fanns det påtagliga skador lokalt, men i dag är läget mycket bättre och den egentliga orsaken till skadorna är fortfarande oklar.
   Under årens lopp har många larm hörts, bland annat om kronutglesning i svenska skogar. Var de alla falska?
   - Glesa kronor kan lika väl ha genetiska orsaker. Det viktiga är inte hur träden ser ut, utan hur de tillväxer. Man måste också komma ihåg att träd i alla tider har blivit sjuka och dött av naturliga orsaker, säger Högberg.
  
Roland Johansson/TT

FAKTA: SKOGSDÖD
   I debatten om skogsdöden har framför allt två faktorer ansetts ha stor betydelse:
   * Kvävenedfall. Kväve leder till ökad tillväxt i trädets stam och krona, vilket innebär att rötterna måste försörja en större mängd barr med vatten. Dessutom påverkas de mykorrhizasvampar som förser trädet med vatten och näring. Allt detta har många misstänkt kan leda till stress och barrförluster, men enligt Högberg och Binkley finns det inga bevis för detta.
   * Markförsurning som leder till en högre halt aluminium i jorden. Aluminium borde hämma rottillväxten och minska trädets vattenupptagning, men även här saknas bevis. Aluminium har visat sig giftigt för träd i laboratorier, men tycks inte påverka träden i skogarna.