STOCKHOLM/STENUNGSUND. Miljökonsulten Magnus Hedenmark utredde hur offentliga lokaler skulle saneras från PVC.
  Då ingrep tillverkaren Hydro Polymers.
  – De hotade mig och ville stoppa min rapport. Det var mycket obehagligt, säger Magnus Hedenmark.
  Året var 1992. Motståndet mot PVC var kompakt. Möbeljätten Ikea hade just bestämt sig för att ersätta PVC med andra plaster i sina produkter.
  PVC-industrin var hårt trängd.
  Samtidigt fick miljökonsulten Magnus Hedenmark i uppdrag av Göteborgs stad att ta fram en plan för hur PVC skulle utrotas från offentliga lokaler.
  Magnus Hedenmark föreslog att golv och tapeter innehållande PVC skulle förbjudas.
  Plastindustrin kontaktade hans uppdragsgivare och krävde ett möte.
  – De påstod att jag förvrängde sanningen, säger Magnus Hedenmark. De hotade mig och sa att jag skulle lida skada om rapporten publicerades.
  Plastindustrin företräddes av Magnus Rönnmark, produktionschef på Sveriges enda PVC-tillverkare, Hydro Polymers i Stenungsund.
  – Vi fick se rapporten och den behövde rättas på oerhört många punkter.
  Magnus Rönnmark kontaktade själv Magnus Hedenmark.
  – Jag sa till honom att det skulle bli synd om honom i forskarvärlden om han publicerade något så undermåligt. Det var ju rena smörjan.
  Men Göteborgs stad stod på sig. Och själv tog Magnus Hedenmark inte åt sig av kritiken. Han är utbildad ekotoxikolog och jobbar ofta åt Kemikalieinspektionen.
  – Plastindustrin påstod att jag saknade erfarenhet och var okunnig, säger Magnus Hedenmark.

Lobbyisterna kallades in
  Hydro Polymers anlitade en PR-byrå, Wildellgruppen i Stockholm, för bearbeta den dåvarande statliga Kretsloppsdelegationen.
  I uppdraget ingick bland annat att kartlägga det förflutna hos delegationens ledamöter. Tanken var att undergräva förtroendet för dem med argument om att de var tekniskt okunniga.
  Därför begärde Wildellgruppen ut ledamöternas skolbetyg.
  Enligt Magnus Rönnmark har kartläggningen en rent praktisk förklaring.
  – De anställda ville inte tala om vad de hade för utbildning, säger han.
  – När man förklarar kemiska processer så väljer man olika sätt. Är det kemister så går man direkt in på formler, är det humanister så förklarar man samma sak på ett annat sätt. Lika sanningsenligt.
  Magnus Hedenmark, som i dag arbetar för Standardiseringskommissionen med Svan-märkningen, tror att Hydro Polymers har skrämt andra forskare från ämnet PVC.
  – De vet ju att de riskerar att hängas ut, säger Magnus Hedenmark.
  – PVC har blivit en farlig fråga. Nästan lite pestsmittad.
  
Fotnot: Hydro Polymers hette tidigare Hydro plast.

Så farlig är PVC-plasten PVC är världens näst vanligaste plast och används i såväl styva produkter som till exempel rör och stuprännor som till mjuka produkter som golvmattor och bilklädslar.   Miljörörelsen hävdar att att PVC orsakar läckage av tungmetaller från stabilisatorer.   Dessutom bildas farliga dioxiner vid förbränning.   1990 gjorde Naturvårdsverket och Kemikalie-inspektionen en lista över farliga ämnen.   Fem svartlistade ämnen används som tillsatser i PVC-plast.   Greenpeace hävdar att PVC-plast ger upphov till hormongifter som bland annat orsakar förkrymta manliga könsorgan och infertilitet.   1994 föreslog Kretsloppsdelegationen att ”dagens mjukgjorda PVC” borde avvecklas.   I somras kom kemikommittén fram till att dagens PVC-plast senast år 2007 ska ersättas med miljöanpassat material.