Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 15 JANUARI 2001
 
 

Text: Gunnar Fredriksson
Tyck till om Gunnar Fredrikssons kolumn
Läs mer av Gunnar Fredriksson
Överheten fick vika sig för Hiertas vilja
Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta föddes den 23 januari för 200 år sedan.
  Hierta var riksdagsman och blev storföretagare. Han gjorde sin historiska insats när Aftonbladet efter hårda strider förverkligade pressfriheten i Sverige. Men hans liberalism hade sina begränsningar.
   När Hierta startade tidningen 1830 visste han att han hade ett viktigt jobb att utföra. Sverige styrdes av en konservativ, mestadels adlig klass i förbund med hovet.
  Kungen, Karl XIV Johan, hade så kallade favoriter omkring sig. Eftersom han låg till långt fram på förmiddagen tog han emot i sängen, så styrelseskicket kallades sängkammarväldet.
Aftonbladet gav sig på kung och adel, konservativa byråkrater, rättsväsendet, Svenska akademien, hela etablissemanget. Det gällde korruption, polisvåld, egendomliga rättsfall, hemlighetsmakeri, elände och misär bland de fattiga.
   Först försökte myndigheterna åtala tidningen men det visade sig ineffektivt. Vi hade dock en tryckfrihetsförordning redan från 1760-talet, förnyad 1810.
  Då slog överheten till med ett annat knep: tidningen drogs in. Stadsfiskal Fredholm, av journalisterna kallad Krigholm, kom till redaktionen och förklarade att tidningen inte fick komma ut.
  De flesta vet hur Hierta klarade detta: han förberedde ständigt nya utgivningsbevis och nya namn, Det nya Aftonbladet och så vidare ända till Det tjugondesjätte Aftonbladet.
  Myndigheterna tvingades ge upp. Den liberala yttrandefrihetens idé hade segrat och den gäller ännu.
  
Hierta var framstegsvänlig, optimist. Detta var en tid när industrialismen bröt igenom med idéer om fri företagsamhet. Näringsfrihet hörde ihop med yttrandefrihet, religiös tolerans, läskunnighet, vidgad rösträtt och kvinnoemancipation.
  Tidningen bekämpade skråväsendet, tullskyddet och tjänstehjonstadgan och husagan.
  En medarbetare, Crusenstolpe, som brukade smäda myndighetspersoner, fälldes 1838 för majestätsbrott och dömdes till tre års fästning. När han fördes till Skeppsbron för att segla till Vaxholm utbröt de så kallade Crusenstolpekravallerna.
  Det var en borgerlig revolt, vår parallell till liknande proteströrelser på andra håll i Europa. I konservativ press, ofta betald av hovet, talade man om hamnbusar och pöbelupplopp.
  Men det framgår av titlarna på dem som förhördes att det var en medelklassrevolt: murarmästare, bokbindare, kakelugnsmästare, kryddkramhandlare, källarmästare, bokhållare, destillator...
  
Tio år senare var det kravaller på nytt, en variant av 1848 års revolter ute i Europa. Men nu dominerades demonstrationerna av arbetare.
  Till att börja med stöddes även dessa protester av Aftonbladet men snart skrevs reportagen i liknande stil som de konservativa hade gjort 1838: pöbelupplopp, ledda av enstaka uppviglare, rent av betalda av hovet för att irritera liberalerna.
Titlarna i polisprotokollet är nu annorlunda: av 18 dödade var fyra arbetare, två bomullsvävare, två gesäller, fyra lärlingar, en handelsbetjänt, en dräng. Bland de häktade var 18 gesäller, 12 lärpojkar och 6 andra arbetare. Det var en underklassrevolt.
Hierta, som snart blev storföretagare, ansåg att den liberala medelklass som växte i antal och betydelse gynnade hela folket: ”... de arbetande och producerande klasserna äro genom sina intressen på det närmaste införlivade med hela medelklassen.”
Han stödde liberala arbetarföreningar och bildningssällskap vars avsikt var att ”förädla arbetarklassen” genom att lära ut skötsamhet, sedlighet och nykterhet under liberal ledning. ”Politik” fick inte förekomma.
  Hierta gynnade också välgörenhetsföreningar, till exempel en som kronprinsessan bildat för ”öm och sedlig modervård”.
  Snart visade det sig att svenska arbetare ville bilda egna organisationer, vilket var precis vad Hierta hade fruktat. Liberalismen var inte oproblematisk.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER