Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 3 DECEMBER 2000
 
 

Text: Staffan Heimerson
Tyck till om Staffan Heimerssons kolumn
Läs mer av Staffan Heimerson
Engelskan är ett
perfekt EU-språk

EU samlas i veckan i Nice. Det är min önskan att EU-gubbsen tar upp frågan: Hur ska vi i fortsättningen snacka inom unionen?
  Jag har svaret.
  
EU har elva officiella språk: engelska, franska, tyska, holländska, spanska, italienska, portugisiska, grekiska, finska, danska och svenska. De hade varit ännu fler om inte österrikarna hade tyska som modersmål, irländarna engelska (och avstår från sin iriska), om belgarnas språk inte var franska och holländska och om inte luxemburgarna kräver att deras lëtzebuergesh ska finnas med.
  Språken blir än fler, när unionen om tre–fyra år utvidgas. Polen, Tjeckien, Ungern, Estland och Slovenien har alla egna språk medan Cypern nog nöjer sig med grekiska och inte insisterar på att föra med sig turkiska. I en andra våg blir Lettland, Litauen, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Malta medlemmar. Alla har egna språk (maltesiskan är en charmerande amalgam av arabiska, italienska och engelska).
  Det kan bli 27 länder och 22 språk. Redan översätts i Bryssel finska förslag till grekiska och portugisiska promemorior till svenska. En babylonsk språkförbistrings-industri sysselsätter redan tiotusentals tolkar och översättare. Med 22 språk behövs hundratusentals. Bulgariska banaliteter till maltesiska, ungerska underligheter till slovenska. Snacka om union, när alla pratar förbi varandra i stället för till varandra.
  Språk har i sig själva värden. Mångfald. Kulturarv. Klingande poesi. Men språk plockar fram kulturell xenofobi. Alla vet vi vilket som är ”ärans och hjältarnas språk”. VAM:are och Svenska akademiens ledamöter går i den frågan hand i hand.
  
Språkchauvinismen är global. Kambodja har en lag som säger, att på kareokebarer måste trettio procent av sångutbudet vara på det inhemska khmerspråket. Islänningar blir tokiga, om någon använder låneordet ”elektricitet”. Det heter ”rafmagn” (det betyder ”bärnstenskraft”).
  De enda grupper på jorden som lyckas hålla sina språk rena från främmande inflytande, är de som i praktiken lever utanför världen. Jag har mött fenomenet hos bushfolk i Kalahariöknen. I Australien har spillran av ursprungsbefolkning, aboriginer, 400 olika språk. För sju av de språken gäller att de talas av en enda person. Vem ska lyssna?
  På liknande vis i EU. Vem ska lyssna på alla de officiella språken? The Economist ville skapa debatt och skrev sitt förslag till en EU:s konstitution. Artikel två löd: ”Engelska, franska och tyska ska ha likvärdig ställning som de enda officiella språken i Unionens institutioner”.
  Bra. Tre är bättre än elva. Men det är två för många. En klok statsman, Lee Kuan Yew, som skapade välfärdsstaten Singapore, berättar i sina memoarer ”From Third World to First”, hur han brottades med tre folkgruppers språkchauvinism, kinesers, malajers och indiers. Beslut: Prata vilket språk ni vill. Men Singapore har ett arbetsspråk. Engelska. ”Det sårade inga känslor. Beslutet togs av praktiska skäl.”
  Det gick bra. EU bör i Nice säga bye-bye till grekiska och finska, tyska och franska innan det också får tjeckiska och estniska på halsen.
  
Behåll som EU:s arbetsspråk engelska och inget mer. Engelska är redan världens lingua franca. Det är mediet för teknologi, vetenskap, resor och internationell politik. Tre fjärdedelar av världens postförsändelser är skrivna på engelska. Fyra femtedelar av data lagrade i världens datorer är på engelska. Engelska tillhör alla och ingen speciell. ”Det är”, skriver Jeremy Paxman i ”The English”, ”lätt att lära och mycket lätt att tala dåligt”. Det är verktyget som bryter ner klasser, religioner, raser och kulturer.
  Engelskan är levande. Över andra språk vakar purister, som gör språken isolationistiska. Engelska har ingen språkpolis. Oxford English Dictionary dikterar inte hur ”riktig engelska” ska talas. Institutionen enbart noterar hur språket förändras. Dess ordlistors syfte är inte att slå vakt om gamla uttryck utan att erkänna nya. Engelska kan talas på många sätt. Som amerikaner talar det, eller sydafrikaner, bengaler, jamaicaner och skottar. Engelska låter både samma och olika. Alla bidrar med ord, uttryck och ny slang.
  Oscar Wilde noterade: ”Engelskan har en mirakulös kraft som förvandlar vin till vatten”. Perfekt för en Union.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER