Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TORSDAG 30 NOVEMBER 2000
 
 

Var femte svensk kan bli utan bredband
Hela utredningen finns på nätet
Bredbandsutredningen som överlämnades till näringsminister Björn Rosengren på torsdagen finns att läsa på Internet. Där kan man se vilka orter som prioriterats och hur stort stödet kan bli:

Nationellt program för IT-infrastrukturen
Det nationella IT-infrastrukturprogrammet innehåller enligt Bredbandsutredningen sex huvudpunkter:
  • Svenska kraftnät bygger stamnät till samtliga kommuner för 2,6 miljarder kronor.
  • Stöd till ett ortsammanbindande nät: drygt två miljarder kronor. Fördelas bland 2 163 kommuner med mellan 50 och 3 000 invånare efter särskild ansökan.
  • Stöd till områdesnät: 1,6 miljarder kronor till framförallt lokala områden i centralorterna.
  • Skattereduktion värd sammanlagt 1,6 miljarder kronor för anslutning av fastighetsnät. Förslaget ännu inte godkänt av riksdagen.
  • Kompetenshöjande åtgärder som forskning och utvecklingsarbete.
  • Åtgärder för en säker framtida IT-infrastruktur.
Fakta: Bredband
Bredbandsutredningen aktar sig noga för att försöka tala om vad bredband är utan talar om "multimediakapacitet av bra kvalitet". Men tidigare har man försökt ange vad "äkta bredband" är för något.
  • Bredband handlar om en tjänst för att snabbt överföra stora mängder digital information. 2 Mbit/s anses som ett minimum för att man ska tala om bredband. Det är också nivån som angavs i riksdagens bredbandssatsning. 5 Mbit/s och fördubbling inom några år är IT-kommissionens rekommendation.
  • Bredband förutsätter ingen särskild kabel. Överföringen kan lika gärna ske via satellit, kabel-tv, elnätet, radiovågor, lokala nätverk eller via telefonsladden. Samtliga tekniker erbjuds i dag från flera leverantörer.
  • IT-kommissionen och Post- och telestyrelsen har utarbetat detaljerade rapporter som fastighetsägare, hyresgäster och andra bör studera närmare för att kunna ställa de rätta kraven på dem som vill leverera tjänsten.
Gäller alla i orter med färre än 50 invånare
Var femte svensk, alla som bor på landsbygd eller i orter med färre än 50 invånare, riskerar att aldrig bli uppkopplade på det nationella bredbandsnät som nu rullas ut över landet.
  Det framkom när regeringens speciella utredare, kommunalrådet Peter Roslund från Piteå, på torsdagen presenterade Bredbandsutredningens slutbetänkande.
  Roslund beskriver i utredningen hur det så kallade ortsammanbindande nätet ska byggas. Och hur resterande drygt två miljarder kronor av totalt avsatta åtta ska fördelas i stöd till landets kommuner.
  - Kommunerna kan söka om bidrag till att bygga ut nätet till orter med mellan 50 och 3 000 invånare, berättade Roslund.
  Men eftersom cirka 17 procent av befolkningen bor i ännu mindre orter eller på enskilda platser betyder det att nästan var femte svensk, närmare 1,5 miljoner, inte kommer att få bredband.

Förlegad
  I alla fall inte via den, med pukor och trumpeter lanserade, bredbandssatsningen som skulle ge hela landet snabb Internetförbindelse.
  - Utredningens synsätt bygger på en förlegad syn på glesbygd, säger Bengt Falke, chef för Landstingsförbundets och Kommunförbundets IT-enhet.
  De som ändå kommer att hamna på "rätt" sida kan räkna med högre anslutningsavgifter ju avigare till de bor.
  - Kunde folk gladeligen betala 5 000 kronor och mer för att få kabel-tv tror jag inte att det blir några problem, menade Roslund.
  För att kunna få söka bidrag till att bygga ut bredbandsnätet måste kommunerna först prestera en beskrivning av dagsläget och planer för tio år framåt i tiden. Enligt Peter Roslund är maxkostnaden beräknad till 100 kronor per invånare under nästkommande fyra år. Kommunerna ska själva visa hur de ordnar den finansieringen av utbyggnaden för att få bidraget.

Fattig kommun utanför
  - Det kan inte vara en oöverstiglig nivå att räkna in 100 kronor per år i investeringsplanerna, säger Roslund som också anser att den här utbyggnaden är en kommunal angelägenhet likaväl som skola, omsorg och så vidare.
  - Många av våra kommuner strider om varje öre för att behålla ett dagis eller bibliotek. De kommunerna har inte en chans att vara med och ens söka bidraget, kommenterar Bengt Falke.
  - Men förslaget kommer säkert som ett välkommet bidrag till de kommuner som har bättre ekonomi och investeringsbudgetar, fortsätter han.
  Roslund har utrett bredbandsfrågan tillsammans med näringsdepartementet sedan i mars. I juni presenterades ett delbetänkande för hur det så kallade stomnätet ska byggas ut och vilka stödåtgärder som gäller för det.
  För att de nu aktuella sista dryga två miljarderna ska räcka till har kommunerna själva med länsstyrelsernas hjälp fått prioritera de 2 165 viktigaste orterna av sammanlagt 4 360 orter med mellan 50 och 3 000 invånare.




Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: [email protected]
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER