Prostitutionen ökar på nytt trots kriminalisering
Lagen om kriminalisering av sexköpare är tandlös och har inte lett till minskad prostitution.
  - Straffet är för lågt och lagen oklar, säger Rikspolisstyrelsen utredare Anders Nord till Aftonbladets nättidning.

Ska det vara straffbart att köpa sex? Ja Nej Se resultat

   Vid årsskiftet 1998/99 blev det kriminellt att köpa sexuella tjänster.
  Tanken var att försöka skrämma sexköparna och på så sätt minska prostitutionen i Sverige.
  Men så har det inte blivit.
  Anders Nord, biträdande chef för kriminalpolisen i Malmö, har på Rikspolisstyrelsen uppdrag utrett och skärskådat konsekvenserna av den nya lagen.
  Om en eller två veckor överlämnar han sin rapport.
  Och den visar att det visserligen märktes en viss skillnad direkt efter att lagen trätt i kraft, men nu är det mesta sig likt igen.
   125 000 svenskar beräknas köpa sexuella tjänster en eller flera gånger varje år.
   Det finns troligen 2 500 prostituerade i landet- av dem går 650 på gatan.
  Anders Nord säger:
  - Till en början hade lagen effekt. Men nu ser vi att prostitutionen ökar igen.

Samma påföljd som för snatteri
  Och det beror, enligt utredaren, på att lagen är alldeles för svårtolkad och uddlös. Dessutom är straffet ringa, detsamma som för snatteri.
  - I lagtexten ges möjlighet att döma någon för brott bara genom att försökt köpa sex. Men så fungerar det inte i verkligheten. Det har krävts starka bevis för att visa att sexuellt umgänge ägt rum.
  Under de snart två år lagen funnits har bara sju domar avkunnats.
  Av dessa har sex varit fällande. I fyra av fallen har den misstänkte erkänt.
  Straffet för brott mot sexköpslagen är böter eller fängelse på högst sex månader. Det är samma påföljd som för snatteri.
  - Vi kommer i utredningen att lyfta fram att det behövs en mycket klarare rättstillämpning och ifrågasätter om det är rimligt att polisen ska lägga ner så stora resurser på ett brott som inte har större påföljd, säger Anders Nord till Aftonbladets nättidning.
  Om lagen ska ändras eller straffet skärpas lämnar han till Rikspolisstyrelsen och politikerna att avgöra.
  Riksåklagaren, RÅ, har fört två fall vidare till Högsta domstolen för bedömning. I det ena fallet handlar det om straffpåföljden, i den andra om kraven på bevis.