Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 22 OKTOBER 2000
 
 

” Jag grep Raoul Wallenberg”


I januari 1945 greps Raoul Wallenberg och fördes bort av den sovjetiska underrättelsetjänsten.
Sovjetisk partisan berättar 55 år efter dramat utanför Budapest
MOSKVA. Här är mannen som grep Raoul Wallenberg utanför Budapest i januari 1945. För första gången berättar han sin historia.
  – Jag tvingade Raoul Wallenberg att gå med kängorna i munnen så att han inte skulle fly, säger Bogdan Tarnavskij.
  Wallenberg greps för att han bar på ett märklig matlåda.
   Ukrainaren Bogdan Tarnavskij var sovjetisk partisan inne i grannlandet Ungern då landet ockuperats av Röda armén i januari 1945.
  I dag, 55 år senare, avslöjar han sin hemlighet:
  – Det var jag som grep Raoul Wallenberg och överlämnade honom till den sovjetiska säkerhetstjänsten.
  Han förklarar sin långa tystnad med ett tysthetslöfte han tvingades ge sovjetiska myndigheter efter gripandet.

Matlådan var annorlunda
  
Bogdan Tarnavskijs grupp kom till Ungern från Tjeckoslovakien i januari 1945. Han säger att han träffade på Raoul Wallenberg strax efteråt, knappt sju mil utanför Budapest.
  – Jag är den siste som såg Raoul Wallenberg i frihet. Jag beordrade honom att höja händerna över huvudet. Men han ville inte lyda. När jag skrek: ”Släpp matlådan och höj händerna över huvudet” förstod han och utförde ordern, säger Bogdan Tarnavskij.
  Intervjun är gjord av ukrainsk television och sändes i förrgår också ut över Ryssland.
  Bogdan Tarnavskij är gammal och lever i dag i staden Lvov i västra Ukraina, 15 mil från gränsen till Ungern.
  Hans förklaring till varför Raoul Wallenberg greps är simpel: Wallenberg stack ut från den övriga lokalbefolkningen de mötte.
  Det var matlådan som inte stämde, den kom inte från arméns förråd.
  Det räckte för att gripa honom.
  – I fickorna hade Raoul Wallenberg bara en spegel och en kam, säger Bogdan Tarnavskij.
  Men så tittade han under axelklaffarna.

”Dokument insydda i jackan”
  
– Jag upptäckte att dokument var insydda i jackan. Jag tog en kniv och skar upp. Jag såg ett svenskt och ett belgiskt pass. Båda med samma namn: Raoul Wallenberg.
  
Bogdan Tarnavskij försökte prata med honom.
  – Jag försökte på ungerska och tjeckiska, men han förstod ingenting.
  Bogdan Tarnavskij förstod inte att mannen han gripit var svensk diplomat som räddat 10 000-tals ungerska judar från att föras till Hitlers koncentrationsläger.
  Senare, när han lämnade över Wallenberg till den sovjetiska säkerhetstjänsten NKVD, anade han att Wallenberg var en viktig person.
  – Jag fick veta att det den natten skulle komma ett extrainsatt flyg från Moskva för att föra honom till Sovjet.
  Bogdan Tarnavskijs vittnesmål stämmer enligt UD inte med den utredning som pågår kring försvinnandet. Men samtidigt tas hans uppgifter på största allvar.
  – Det är nya och intressanta uppgifter. Vi kommer absolut att ta kontakt med mannen, säger ambassadrådet Mats Foyer i Moskva.

BR> 100 000 judar blev räddade – och USA betalade
Raoul Wallenbergs förmåga att förhandla räddade 100 000 judar undan Hitlers förintelseläger.
  Men den 17 januari 1945 tar Wallenbergs hjälteaktion slut. Han grips och förs bort av sovjetisk underrättelsetjänst.
  9 juli 1944 kom Raoul Wallenberg till Budapest. I bagaget fanns sovsäckar, vindrock och en svensk armépistol. Officiellt utsänd av svenska regeringen med diplomatpass och en tjänst som sekreterare på legationen i Budapest.
  I praktiken bekostade USA hela räddningsaktionen som Wallenberg startade. Han var perfekt för jobbet: uppslagsrik, okonventionell, språkkunnig, hade stark utstrålning, stor auktoritet och förmåga att organisera.
  Wallenberg gav skyddspass till judar som kunde knytas till Sverige. Han köpte eller hyrde hyreshus och hängde en svensk flagga på fasaden. 20 000 judar gömdes i husen. I januari 1945 förhindrade han att gettot med 70 000 judar sprängdes.
  Raoul Wallenberg föddes 4 augusti 1912, pappan var kusin till finansmännen Jacob och Marcus Wallenberg.
  Första officiella dödsbeskedet kom 1957, då Wallenberg sades hittats död i sin cell i Lubjanka 1947. Andra säger sig sett Wallenberg på 1980-talet i staden Vladimir.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER