  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Man kan egentligen bara lära en enda sak av historien, nämligen att allting förändras, att ingenting är beständigt. Varje dag de senaste tio åren har jag sysslat med Sveriges historia. För mig har det varit en spännande och stundom omskakande vandring genom de cirka femton tusen år som det bott människor i det vi kallar Sverige i dag. Dagens Sverige är inte särskilt lik det Sverige som fanns för 300 år sedan eller för tusen år sedan – ändå finns det något som är gemensamt genom alla tider. En röd tråd från Olof Skötkonungs tid från cirka 980-talet till våra dagar ringlar sig mycket vingligt genom alla generationer fram till gårdagens lördagskväll – nämligen våldsamma fyllekalas. Svenska folket har i alla tider samlats och druckit sig medvetslöst berusade. Så var det under vikingatiden och så var det under stormaktstiden, då mången ambassadör rapporterade hem till Paris och London och med fasa berättade om de dryckesorgier plikten tvingade dem att övervara på Stockholms slott. De slutade i allmänhet med att ambassadören bars ut på bår. Och så är det i denna dag, fast festerna på Slottet blivit lite mer civiliserade. Ett annat typiskt svenskt drag som går igenom alla sekler är svenskars vana att i krislägen samlas till möte för att gemensamt besluta om vad som måste göras. Ibland har mötena kallats ting, ibland riksdag, ibland något annat, men under hela historiens gång har lokala, regionala och ibland riksmöten hållits med oftast männen på orten.Det är alltid några få som brukar uttala sig och styra mötet, de flesta tiger. Beslut fattas, varpå deltagarna brukar gå hem och säga att ”de var inte kloka på mötet”. Trots detta står alla efteråt fast vid det beslut som fattats, ”eftersom vi tagit det beslutet”. Detta sökande efter konsensus och enighet och skräcken för öppen konfrontation, har garanterat en i stort sett lugn och stabil utveckling i Sverige. Det finns fler oavbrutna traditioner, som monarkin. I cirka 1 000 år har vi, med korta avbrott för riksföreståndare, haft monarker som suttit på tronen. Monarkin har hela tiden förändrats, men kungarna har suttit kvar. Ungefär lika länge har svenskarna talat ett språk som kan kallas svenska, även om inte många i dag skulle förstå allt vad Olof Skötkonung sa. Språket utvecklas hela tiden. Efter en lång period med tysk påverkan, följde kraftigt fransk kryddning varpå vi kom in i den anglosachsiska perioden där vi lever nu. Ändå är grundspråket fortfarande svenska. I dag är vi medlemmar i EU. Det är illavarslande, för alla försök hittills med Sverige i union med andra länder har misslyckats. Vi slog oss med våld ut ur den Nordiska unionen (Gustav Vasa). Unionen med Norge blev fiasko. Hur kommer det att gå med EU? Sedan tidig medeltid har begreppet Sverige och svenskar funnits som ett enande begrepp för dem som bor i detta land. Sverige är inte, som en del historiker påstår, en konstruktion från 1800-talet.Sverige kommer att förändras även i framtiden, men så länge jorden består kommer det att finnas människor som känner sig som svenskar och vill kalla sig det. Det har min tioåriga vandring genom historien övertygat mig om. Nationalstaten dör aldrig. 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
