|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Kim Dae-Jung får Nobels fredspris Foto: AP
Sydkoreas president Kim Dae-Jung får Nobels fredspris år 2000. Det meddelade den norska Nobelkommittén klockan 11 på fredagsförmiddagen. - Kim Dae Jung är en central försvarare av de universella mänskliga rättigheterna, sa kommitténs ordförande Gunnar Berge i motiveringen. Kim Dae-Jung har länge funnits med i förhandsspekulationerna som en av de riktigt heta kandidaterna till fredspriset. Men konkurrensen var hård. I år har förslagen på tänkbara pristagare varit rekordmånga - totalt 150 stycken. Bland övriga tänkbara namn märktes Bill Clinton, Marrti Ahtisaari, Frälsningsarmén och Jimmy Carter. Kim Dae-Jung, 76, valdes till president i Sydkorea i december 1997. Han installerades i februari 1998 under en stor ceremoni med över 300 utländska gäster. Kämpade hårt för demokrati Hans väg till presidentposten har dock varit mycket lång. Under många år var Sydkorea en stenhård militärdiktatur. Kim Dae-Jung var då en av de som kämpade hårdast för demokrati i landet, vilket han fick betala ett högt pris för. Diktatorn Park Chung-Hee skickade sin säkerhetspolis till Tokyo för att mörda Kim, och var nära att lyckas. Dömdes till döden Näste diktator i landet dömde Kim till döden, men efter påtryckningar från USA omvandlades straffet till livstids fängelse. Redan i samband med att Kim Dae-Jung valdes till president började han tala om en försoning mellan Syd- och Nordkorea. Han inledde också ett samarbete med Internationella valutafonden IMF för att lyfta Sydkorea ur den djupa ekonomiska krisen. I juni i år inledde Kim Dae-Jung ett försoningsarbete med Nordkoreas president Kim Jong-Il. I september invigde han det historiska arbetet med en väg och en järnväg mellan Syd- och Nordkorea. Nobels fredspris är i år på tio miljoner svenska kronor. Alla tidigare pristagare 1901: Jean Henri Dunant, Schweiz och Frédéric Passy , Frankrike. 1902: Élie Ducommun och Charles Albert Gobat, Schweiz. 1903: Sir William Randal Cramer, Storbritannien. 1904: Institut de Droit International, Belgien. 1905: Bertha Sophie Felicita von Suttner, Österrike. 1906: Theodore Roosevelt, USA 1907: Ernesto Teodoro Moneta, Italien och Louis Renault, Frankrike. 1908: Klas Pontus Arnoldson, Sverige och Fredrik Bajer, Danmark. 1909: Auguste Marie Francois Beernaert, Belgien och Paul Henri Benjamin Balluet d'Estournelles de Constant, Frankrike. 1910: Den permanenta internationella fredsbyrån, Bern. 1911: Tobias Michael Carel Asser, Nederländerna och Alfred Hermann Fried, Österrike. 1912: Elihu Root, USA 1913: Henri La Fontaine, Belgien. 1914-1916: Priset var reserverat för Nobelinstitutets specialfond. 1917: Internationella Röda kors-kommittén, Genève. 1918: Pengarna reserverades. 1919: Thomas Woodrow Wilson, USA. 1920: Léon Victor Auguste Bourgeois, Frankrike. 1921: Karl Hjalmar Branting, Sverige och Christian Lous Lange, Norge. 1922: Fridtjof Nansen, Norge. 1923: Pengarna reserverades för Nobelfonden. 1924: Pengarna reserverades för Nobelfonden. 1925: Sir Austen Chamberlain, Storbritannien och Charles Gates Dawes, USA. 1926: Aristide Briand, Frankrike och Gustav Stresemann, Tyskland. 1927: Ferdinand Edouard Buisson, Frankrike och Ludwig Quidde, Tyskland. 1928: Pengarna reserverades för Nobelfonden. 1929: Frank Billings Kellogg, USA. 1930: Lars Olof Jonathan Söderblom, Sverige. 1931: Jane Adams och Nicholas Murray Butler, USA. 1932: Pengarna reserverades för Nobelfonden. 1933: Sir Norman Angell, Strobritannien. 1934: Arthur Henderson, Storbritannien. 1935: Carl von Ossietzky, Tyskland. 1936: Carlos Saavedra Lamas, Argentina. 1937: Cecil of Chelwood, Storbritannien. 1938: The Nansen International Office for Refugees, Genève. 1939-1942: Pengarna reseverades. 1943: Pengarna reseverades. 1944: Internmationella Röda korset, Genève. 1945: Cordell Hull, USA. 1946: Emily Greene Balch och John Raleigh Mott, USA. 1947: The Friends Service Council, London och The American Friends Service Committee (the Quakers), Washington. 1948: Pengarna reserverades. 1949: Baron John Boyd Orr of brechin, Storbritannien. 1950: Ralph Bunche, USA. 1951: Léon Jouhaux, Frankrike. 1952: Albert Schweitzer, Frankrike. 1953: George Catlett Marshall, USA. 1954: FN:s flyktinghögkommissariat, Gèneve. 1955: Pengarna reserverades. 1956: Pengarna reserverades. 1957: Lester Bowles Pearson, Kanada. 1958: Georges Pire, Belgien. 1959: Philip John Noel-Baker, Storbritannien. 1960: Albert John Lutuli, Sydafrika. 1961: , Dag Hjalmar Agne Carl Hammarskjöld, Sverige. 1962: Linus Carl Pauling, USA. 1963: Internationella Röda korset, Genève 1964: Martin Luther King Jr., USA. 1965: UNICEF, New York. 1966: Pengarna reserverades. 1967: Pengarna reserverades. 1968: René Cassin, Frankrike. 1969: ILO, Genève. 1970: Norman Ernest Borlaug, USA. 1971: Willy Brandt, Tyskland. 1972: Pengarna reserverades. 1973: Henry A. Kissinger, USA och Le Duc Tho, Vietnam. 1974: Seán MacBride, Irland och Eisaku Sato, Japan. 1975: Andrei Sakharov, Sovjetunionen. 1976: Betty Williams och Mairead Corrigan Nordirland. 1977: Amnesty International, London. 1978: , Mohammad Anwar Al-Sadat, Egypten och Menachem Begin, Israel. 1979: Moder Teresa, Indien. 1980: Adolfo Pérez Esquivel, Argentina. 1981: FN:s flyktinghögkommissariat, Genève. 1982: Alva Myrdal, Sverige och Alfonso García Robles. 1983: Lech Walesa, Polen. 1984: Desmond Mpilo Tutu, Sydafrika. 1985: International Physicians for the Prevention of Nuclear War, Boston. 1986: Elie Wiesel, USA. 1987: Oscar Arias Sánchez, Costa Rica. 1988: FN:s fredsbevarande styrkor. 1989: Dalai Lama Tenzin Gyatso, Tibet. 1990: Mikhail Sergeyevich Gorbachev, Sovjetunionen. 1991: Aung San Suu Kyi, Burma. 1992: Rigoberta Menchú Tum, Guatemala. 1993: Nelson Mandela och Frederik Willem de klerk, Sydafrika. 1994: Yassir Arafat, Palestina och Shimon Peres och Yitzhak Rabin, Israel. 1995: Joseph Rotblat, England och Pugwashkonferensen om vetenskap och världsaffärer. 1996: Carlos Filipe Ximenes Belo och José Ramos-Horta, Östtimor. 1997: Internationella kampanjen för förbud av landminor och Jody Williams , USA. 1998: John Hume och David Trimble, Nordirland. 1999: Läkare utan gränser. 
Webbradio: Musik dygnet runt – nyheter varje timme
Senaste nyhetssändningen Hjälpsida
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
Webbradio: 
