|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
MALMÖ. Danskar reser till Sverige som aldrig förr sedan Öresundsbron invigdes. Det kan leda till att danskan och svenskan blir mer lika varandra. Vi anpassar mer och mer språken efter varandra, säger språkforskaren Robert Zola Christensen. Om några generationer pratar vi kanske svanska i södra Sverige. Redan nu avskaffar både danskar och svenskar vissa ord när de pratar med varandra. Det är språkliga fällor Det handlar om språkliga fällor, ord som betyder olika saker på danska och svenska. Och danskar övergår från det danska till det svenska räknesättet när de pratar med svenskar eftersom de vet att de aldrig blir förstådda annars, säger Robert Zola Christensen. Svenskar talar långsammare En svensk försöker på samma sätt göra sig förstådd genom att tala sakta och tydligt. Båda våra språk härstammar från urnordiskan, men även om integrationen i Öresundsregionen går bättre än väntat lär vi aldrig få ett gemensamt språk igen, säger Robert Zola Christensen. Det finns exempel på att svenskar och danskar lånat ord av varandra, men de lånorden är betydligt färre än inslaget av angloamerikanska ord. Inga vänner historiskt Och man får inte glömma att danskar och svenskar historiskt sett inte varit några såta vänner. Det är först från 1800-talet som vi började ha fredlig kontakt med varandra, säger Robert Zola Christensen. Danskar har framför allt lånat ord som har med arbetsmarknad och socialförsäkringssystem att göra. Svenskar har lånat danska ord som spydig, hänsyn och eftermäle. Nu väntar alla på vilka de nya lånorden blir. Men bron har bara varit öppen några månader så det är lite för tidigt ännu. Det kan så småningom, framför allt i ungdomskulturen, dyka upp ett antal gemensamma uttryck, säger Robert Zola Christensen.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
||||||||||||||||||||||||||||||
KVINNOR och PENSIONER SJUKHUSUPPRORET
VANN DU? | Lotto 1 | Lotto 2 AFTONBLADET GRANSKAR TÄVLA |