  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Det har bildats ett nätverk mot politiska huliganer. I spetsen står kd-ledaren Alf Svensson. Bakgrunden är att Internationella valutafondens möte i Prag har störts av demonstranter. Under hela nittiotalet skrev IMF:s och Världsbankens ekonomer ut samma katastrofala recept till länder i tredje världen och Östeuropa. Det utgick från en lika fantasilös, som känslokall syn på vad människor och samhällen är. Tyvärr var råden också dålig ekonomi. Land efter land störtades i olycka av sina hjälpare. Den proklamerade idealmodellen är samma gamla skrangliga beläte som de svenska nätverkarna har fallit på knä inför. Att nätverkarna är uppfyllda av en stark tro på de globala kapitalströmmarnas välsignelse och i sitt upprop vittnar om en ”hoppets tid” som skall komma, är tydligt. Det vore okänsligt att ta ifrån dem deras barnatro. Men tyvärr, den här gången stöds inte övertygelsen av fakta. Sedan de internationella kapitalmarknaderna började liberaliseras i 70-talets början har tillväxten inte stigit, utan fallit. Under 80- och 90-talen (med i stort sett helt liberaliserade kapitalflöden) är tillväxten, både mätt i produktivitet och BNP, bara två tredjedelar av 60-talets (med reglerade kapitalflöden).Mellan 1980 och 1996 lyckades bara 33 länder upprätthålla ett genomsnitt på 3 procents årlig per capita-tillväxt. 80 länder har i dag lägre inkomst per capita än de hade för drygt ett decennium sedan. Nästan halva jordens befolkning tvingas leva på mindre än två dollar om dagen. Antalet människor i absolut fattigdom har ökat med 200 miljoner. Skillnaden mellan rika och fattiga ökar. Och tvärtemot vad man tror i nätverket, så är det ofta länder som varit mest öppna för de internationella kapitalströmmarna som råkat värst ut. Upplevelsen av vad som är våld är alltid ideologisk. De svenska nätverksmännen upplever inte IMF:s krisrecept som våld, trots att det har störtat miljontals familjer i Asien och Latinamerika i social misär. Ibland undrar jag om de ens upplever det vardagliga förtrycket av gäldslavar, barnarbetare, eller massprostitutionen i finanskrisernas spår, som våld. Kanske är det just detta de menar när de euforiskt talar om ett ”intensivt omvandlingstryck”. Kd-ledaren har ett upp-muntrande tillrop även till den fattige filippinske Ikea-arbetaren som står med armarna i syrabad: – Övergången till det nya är sällan lätt eller smärtfri. Däremot vet jag med säkerhet att undertecknarna upprörs starkt över att det har kastats sten i Prag. Det här är inte nyliberalism. Det här är brackans moral. Det är rakt ur Röda rummet. Inte förvånande har det stånkats av obehag på punschverandan i svensk press: Svenska Dagbladets ledarsida har uttryckt starkt ogillande över att även kyrkans män funnits med bland huliganerna på Prags gator.Det tillhör mitt och Alf Svenssons privilegium att ta avstånd från gatuhuliganers metoder och argumentation i Prag och Seattle, samtidigt som vi diskuterar en fråga som utan huliganerna aldrig hade förts upp på dagordningen. Den rika världens stora kollektiva åkomma är inte bristen på tid eller tvånget att ständigt välja, eller någon annan lyxsjukdom. Det är inlärd blindhet. Vi ser inte längre uteliggaren. Vi ser inte det nergångna förortsområdet. Till slut ser vi inte längre jordens tre miljarder fördömda. Ingen förnekar den globala kapitalismens inneboende dynamik och styrka. Men lika enögt vore att förneka att myntet har en baksida. Fullständigt oreglerade finansmarknader leder till permanent instabilitet. En instabilitet som inte betalas av globaliseringens vinnare, utan av jordens fattiga. Jag vet inte om Alf Svensson någon gång har satt sig ned att fundera över den huligan som en gång för länge sedan i raseri vräkte omkull penningväxlarnas, månglarnas, bord.Kanske har han glömt den mannens namn. Kanske har budskapet förflyktigats. Eller – det var kanske inte rätt metod? 
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
