|
I dag ställs en 16-årig flicka inför rätta i Gävle misstänkt för att ha huggit ihjäl en man med 24 knivhugg. Det är tredje gången i år en så ung gärningsman åtalas för dödligt våld. Sedan 50-talet har det dödliga våldet i Sverige fördubblats. De ungas våld likaså. De unga mördarna skiljer sig på flera punkter jämfört med de äldre. De dödar oftare i grupp, på allmän plats, offren är obekanta. Aftonbladet har undersökt varför tonåringar blir mördare. Unga mördar för bagateller
Ett ungdomsgäng träffar på en vuxen man ute på stan. Någon frågar efter en cigarett, men han säger nej. Plötsligt ligger mannen knivhuggen och döende på marken. Så kan ett typiskt ungdomsmord se ut. Bråk om bagateller är det absolut vanligaste motivet, säger Mikael Rying, kriminolog vid Stockholms universitet som kartlagt det dödliga våldet. Sedan 1950-talet har det dödliga våldet i Sverige fördubblats. Från omkring 50 fall om året till 100. Även ungdomarnas våld har fördubblats. Däremot har deras andel som gärningsmän inte ökat. Den har legat konstant omkring 10 procent. Men morden som begås av tonåringar, 1519 år, sker av andra motiv, i andra miljöer och med andra typer av offer, visar Mikael Ryings studie av samtliga fall av dödligt våld 199096. Känner inte sina offer Under de åren dömdes 67 pojkar och en flicka för mord, dråp eller misshandel med dödlig utgång. Tonårsmördarna känner ofta inte sina offer, de dödar dessutom ofta tillsammans med andra ungdomar på allmänna platser. Det beror bland annat på att unga befinner sig mera utanför hemmet och möter fler obekanta än de vuxna. Deras offer är vanligen under 30 år, säger Mikael Rying. Har det dödliga ungdomsvåldet blivit grövre? Det är svårt att diskutera eftersom det slutat med döden oavsett vilken metod som använts. Fram till början 70-talet var det knytnävarna som gällde. Sedan tog kniven över som den dominerande våldsmetoden vid dödligt våld. Det var alltså på 50-talet som man sparkade på den som redan låg tills han dog.
Ja, de utlandsfödda utgör 10 procent av befolkningen men 34 procent av gärningsmännen. Samtidigt är utlandsfödda dubbelt överrepresenterade som offer. Det vanligaste är att man mördar någon från samma födelseland. 93 procent av de svenskfödda gärningsmännen mördar en annan svenskfödd. 61 procent av de gärningsmän som är födda i Mellanöstern/Asien mördar någon därifrån till exempel. Hur skiljer sig motiven mellan yngre och äldre? Bagatellbråk är det vanligaste motivet både bland yngre och äldre. I fyra fall av tio sker de yngres våld i gäng. Även här är det vanligt att småtjafs urartar och slutar med att någon dödas. Det finns även gängvåld som är riktat mot särskilda grupper Det kan exempelvis vara rasistiskt våld och våld mot homosexuella. I vart femte fall sker ungdomsmorden i samband med andra brott, till exempel rån. Det är vanligare att äldre mördar en kvinna. De unga mördar sällan i en kärleksrelation. Varför har det dödliga våldet ökat? Det hänger ihop med samhällsutvecklingen. De kraftigaste ökningarna skedde från mitten av 60-talet till mitten av 70-talet då nivån stabiliserades. Då kom narkotikan. Samtidigt försvann möjligheterna att ta ett tillfälligt jobb och avlönas för dagen. Utslagningen i samhället ökade. Grupper av människor hade inte någon funktion att fylla i samhället. De fick sina pengar ändå, satt och söp ihop istället, blev missbrukare, många var psykiskt störda. Konsekvenserna blev förödande. Man dödade ofta sin bäste kompis. Blivit svikna som små Även hos de unga mördarna är utanförskapet en gemensam nämnare. Aftonbladet har talat med poliser, behandlingspersonal, psykologer och läkare. De berättar om pojkar som i tidig ålder blivit svikna och kränkta, kanske sexuellt utnyttjade eller misshandlade, och senare börjat missbruka droger. Många går och bär på en ilska och aggressivitet som de plötsligt projicerar på någon de inte känner, säger Mikael Rying. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|