Klart danskt nej i EMU-omröstningen
KÖPENHAMN Det danska folket sade nej till att gå över till euron med överraskande stor majoritet, 53-47 procent.
  Trots att nej-sidan haft ledningen i opinionsmätningarna blev utslaget i torsdagens EMU-folkomröstning en chock för det danska etablissemanget.
  Nejet får eko långt utanför Danmarks gränser, det var ju första gången ett europeiskt folk fick säga vad det tycker om euron.

Vallokalsundersökningar visade redan tidigt en klar tendens för nejsidan Signerat/Jesper Bengtsson: EMU inte bara en ekonomisk fråga Vill du att Sverige går med i EMU? Ja Nej Se resultat

  Segrare blev högerpopulistiska dansk folkepartis ledare Pia Kjaersgaard och vänsterpartiet socialistisk folkepartis ledare Holger K Nielsen.
  Men det var kring den glädjestrålande Kjaersgaard som pressen svärmade entusiastiskt när det stod klart att nej-sidan hade segrat. Det blir svårt att bortse från henne i dansk politik i fortsättningen, trots att hon allmänt uppfattas som främlingsfientlig och extremt nationalistisk.
  Resultatet av den danska EMU-omröstningen kommer att påverka den svenska debatten, tror statsminister Göran Persson.
  - Valdeltagandet verkar ha varit högt och det innebär att det finns en klar demokratisk förankring, sade Persson i en första kommentar till den danska omröstningen i SVT:s Rapport.
  Det blev en bitter besvikelse för de etablerade partierna att danskarna avvisade euron och överraskande att marginalen blev så stor, efter alla förutsägelser om att det skulle bli oerhört jämnt.
  Den danska regeringen varslade före omröstningen om att den kunde bli tvungen att vidta vissa ekonomiska åtstramningsåtgärder om det blev nej i folkomröstningen, för att staga upp ekonomin.

Reviderad budget
  Den socialdemokratiske statsministern Poul Nyrup Rasmussen samtalade på torsdagskvällen med finansminister Mogens Lykketoft om dessa åtgärder. Budgeten diskuteras i folketinget i nästa vecka och budgeten kan nu revideras eftersom den skrevs utgående från att det skulle bli ett ja. Nu blev det nej vilket kan få följder också för inrikespolitiken i Danmark och ett nyval väntas inom ett år.
  Danskarna är de första som fått chansen att genom folkomröstning säga vad de tycker om EMU och om att ge upp den egna valutan. Nej-sidan hoppas att andra länder, som Sverige och Storbritannien, nu också skall säga nej och bilda en eurofri zon inom EU.
  Danmark har också förberett sig för att försvara kronan mot valutaspekulationer vid ett nej men på torsdagskvällen rapporterades inga tendenser till sådana spekulationer. I de andra EMU-länderna har beslutet fattats av parlamenten trots uttryck för missnöje från opinionen.

Skyller på euron
  Den danske utrikesministern Niels Helveg Petersen skyllde nederlaget på i första hand eurokursens fall de senaste månaderna.
  Folk har inte velat rösta på att ansluta sig till en svag valuta.
  Men i själva verket är danska kronan redan knuten till euron och i motsats till den svenska kronan flyter inte den danska kronans värde.
  Resultatet är en seger för vänsterpartiet socialistisk folkeparti (SF) och det högerpopulistiska och främlingsfientliga dansk folkeparti lett av Pia Kjaersgaard. De två parterna har lett motståndet mot euron även om de är varandras motpoler politiskt.
  - Vi vet vad vi har men inte vad vi skulle få, sade segrarinnan Kjaersgaard.
  Att dansk folkeparti fick sådant genomslag i folkomröstningen kan få följder för Danmarks politiska framtid.
  Nejet på torsdagen kommer sannolikt att stå sig länge. Ja-sidan har lovat att respektera utslaget, men till och med nej-sidan har antytt att man någon gång i framtiden kanske kan tänka sig att ha ytterligare en folkomröstning om euron trots allt blir en succé.

Så påverkas Sverige:

NEJ

Nej i Danmark stärker den svenska nej-sidan. Flera statsråd vill att den svenska folkomröstningen hålls hösten 2002, efter riksdagsvalet. Men med ett dansk nej skjuts den svenska folkomröstningen med stor sannolikhet på obestämd framtid.
  Ja-sidan tror nämligen att den svenska opinionen påverkas av ett nej i Danmark.
  Och de har inte för avsikt att förlora omröstningen, den genomförs först då man känner sig säker på att vinna. Eurons negativa utveckling påverkar också tidpunkten för omröstningen i Sverige.
  
Ekonomin: Ett nej minskar förtroendet för euron.
Det kan leda till att den långa räntan, den på obligationer och långfristiga huslån, ökar något. Och att kronan försvagas ytterligare mot dollarn. Den svenska kronan, som visserligen är helt frikopplad från euron, betraktas ändå som en EU-valuta internationellt.

JA

Ja i Danmark stärker den svenska ja-sidan. Folkomröstningen kan genomföras som planerat.
Detta dock under förutsättning att opinionsmätningarna visar att det finns en betryggande majoritet för euro och att eurons kräftgång på de internationella valutamarknaderna har hejdats.

Ekonomin: Påverkas mycket litet. Däremot kan förtroendet för euron öka.
En uppgång för euron påverkar den svenska kronan i positiv riktning.