Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG 26 SEPTEMBER 2000
 
 

I går berättade vi om offren för tonårsrånen. I dag granskar vi gärningsmännen.
  Mellan 75 och 80 procent har invand-rarbakgrund, uppger polisen. Det finns det ingen anledning att förtiga.
  Men det finns heller ingen anledning att tro att hudfärg är en orsak till kriminalitet.
  Aftonbladets Olle Castelius och Sofia Ekström har mött gängen, inne på ungdomshem och ute i förorten.

502
TRÖTTA PÅ ATT PEKAS UT Skärholmen är just nu den förort som är mest utsatt för ungdomskriminaliteten. Men många tvivlar på polisens uppgifter. - Vi är trötta på att alltid utmålas som rånare. De flesta som bor här har inte begått några brott, säger flera ungdomar.
Foto: Sofia Ekström

”Det är skönt att råna folk”
258 N’diva Lord (till vänster), 16, har fotbollen att syssla med och håller sig borta från brott.
May Kass-Dano (till höger) letar efter sin son i Skärholmens centrum.

TYCK TILL om den nya ungdomsbrottsligheten

I GÅR
Martin, 16, rånades av ett barn. Han fick välja: busskortet eller livet.


...men pengarna är viktigare än status och makt för ton å rsr å narna
Hassan bor i Skärholmen. Han säger att han begår brott för att få pengar. Han säger också:
  – Det känns skönt att råna folk, det är min hobby. Man har makt när man kan jiddra med dem.
  
Ungdomsgänget i Skärholmen i södra Stockholm är en yvig samling tonåringar. Många av dem, troligen de flesta, aldrig har rånat någon. Men flera har en lång rad personrån bakom sig. Hassan är en av dem.
  – Jag försöker hitta människor som har dyra klockor, säger han.
  Pojkarna i Skärholmen säger att de rånar andra ungdomar för att komma över pengar och värdesaker. Alla förnekar ivrigt att det handlar om status, makt, respekt eller tuffhet.
  – Den som försöker var tuff blir snart upptäckt av polisen och åker dit, säger Salman.
  Han är sjutton år och betraktas lite som en ledare. Han har begått ett stort antal personrån, suttit på ungdomshem och misstänks av polisen för sådant som inte kunnat bevisas.
411 Ali, 17, är dömd för flera rån och sitter nu på slutet ungdomshem. – Jag ångrar vad jag gjort. Men vad ska jag syssla med när jag kommer ut? Jag kan inget och betygen räcker inte, säger han.
Foto: Sofia Ekström


Så enkelt att det känns tillåtet
  
En annan anledning till att de rånar är för att det är så enkelt att det nästan inte känns kriminellt:
  – Om jag på prov säger till en svensk kille att han ska ge mig sin telefon så gör han det, säger Salman.
  Även polisen tror att det är pengarna som lockar.
  – Tidigare trodde vi att det handlade om status, men många av ungdomarna missbrukar och behöver pengar till droger, säger Nils-Ivar Jönsson, chef för citypolisens ungdomsrotel.
  Hans uppfattning delas dock inte av kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet.
  – Visst spelar pengarna en viss roll. Men dessa brott syftar främst till att förnedra jämnåriga ungdomar eftersom det signalerar makt och överlägsenhet. Annars skulle de inte råna jämnåriga killar utan gamla tanter, säger Jerzy Sarnecki.
  Vi ställer frågan till rånarna Ali och Murat, båda 17 år, på ett ungdomshem i Mellansverige.
  – Man får inga pengar om man rånar gamla tanter, det enda de har i portmonnän är kvitton, säger Ali som är dömd till fyra månaders sluten ungdomsvård.
  Ungdomar brukar i alla fall ha något av värde på sig.
  – När Ericssons T28:a kom fick man lätt 1 500 kronor för den. Men jag rånade också för skojs skull, säger Murat som är dömd för knivmisshandel och ett tiotal våldsamma rån.


Tidpunkt för brottet:
55 procent av de anmälda personrånen sker mellan fredag och söndag. Flest rån sker på lördagar.
Majoriteten av rånen sker på kvällar och nätter varav drygt en tredjedel mellan klockan 22.00 och 02.00.
Under 1999 ökade antalet rån på eftermiddagar mellan klockan 14.00 och 17.00.

Plats för brottet:
Under 1999 begicks en stor majoritet av rånen inne i Stockholms city med Söderort, Södertörn och Västerort på andra, tredje och fjärde plats.
I år uppger dock citypolisens ungdomsrotel en nedgång av ungdomsrånen i city med 40 procent. Motsvarande nedgång finns inte registrerad i övriga länet och inom polisen talar man därför om att rånen alltmer flyttar ut i förorterna. Någon tillförlitlig statistik för 2000 finns dock inte.
Källa: Personrån inom Stockholms län 1995–1999, Länskriminalens underrättelserotel i Stockholm.


Fakta Skärholmen i Södra Stockholm
Folkmängd: 7 541 personer.
Medelinkomst 20–64 år: Knappt 13 000/mån.
Öppen arbetslöshet: 5,4 proc.
Förvärvsarbetande 20–64 år: 52,1 procent.
Utländska medborgare eller utrikes födda svenska medborgare 0–64 år: 29 procent.



Klasstillhörigheten avgörande
  
Enligt citypolisens ungdomsrotel är tre av fyra ungdomsrånare av invandrarbakgrund och bosatta i förort. Detta faktum har skapat en intensiv debatt om sambandet mellan invandrarbakgrund och kriminalitet.
  Det underblåser också främlingsfientligheten i Sverige, något som de högerextrema partierna inte varit sena att utnyttja. Bland annat har de spridit rasistiska flygblad i skolorna.
  Men Jerzy Sarnecki tror inte att förklaringen finns där.
  – Jag är övertygad om att det finns ett mycket starkare samband mellan klasstillhörighet och rån, säger han.
  Klasstillhörighet i det här sammanhanget är att bo i Skärholmen, att ha dåligt integrerade föräldrar med små ekonomiska tillgångar och väldigt få kontakter med arbetslivet. Dessutom finns kriminaliteten runt knuten.
  Många av de unga rånarna talar också om en slags uppgivenhet. Ali hänger med huvudet när han konstaterar att han ingenting kan och att betygen inte räcker till. Murat säger att han är maktlös och Massoud, som är 17 år och precis kommit ut från sjukhus efter en misshandel, konstaterar att det inte precis är någon drömtillvaro att hänga utanför t-banan i Skärholmen.
  Forskarnas tolkning av detta är ”strain”, en slags press och frust-ration som uppstår när ungdomarna inser att de inte på laglig väg kan uppnå framgång och lycka som det definieras i dagens samhälle.

Brott – ett sätt att lätta på trycket
  
– Att begå brott blir då ett sätt att lätta på trycket och stärka självkänslan, säger Jerzy Sarnecki.
  – Svenskarna blir säkert rasister av att invandrarungar begår rån. Men de gör inte det för att de är invandrare utan för att de hamnar i gäng där sånt förekommer, säger N’diva Lord, som är 16 år och aldrig har begått brott.
  Han går i skolan och tränar fotboll nästan varje dag, och anser att han är på den säkra sidan. Men han säger också att för dem som inte har idrotten kan det vara riskabelt att växa upp i Skärholmen.
  – Men jag tror att det är överdrivet med alla rånen. Vi från Skärholmen får också skulden för rån som andra gör. Förut skylldes allt på ungdomarna i Fittja och Alby – nu är det oss de hackar på, säger han.
  På torget i Skärholmen finns också en orolig mamma: May Kass-Dano som är där och letar efter sin son. Han begår inga brott men hon vet att några av hans kompisar gör det, och det gör henne orolig.
  – Det här är ett farligt ställe för barn att växa upp på. De lär sig alldeles för mycket om brott. Där borta i den affären kan du till exempel köpa vad du vill, allt är stulet i de fina affärerna i city, säger hon.
  Hennes oro är befogad:
  – De äldre lär oss så vi inte gör onödiga misstag. De säger: ”Råna inte McDonalds, i affären bredvid finns det 60 000 kronor i ett kassaskåp”, berättar Massoud.

Inkörsporten till grövre brott
  
– Personrånen är inkörsport till grövre kriminalitet. Flera av dem som i dag gör värdetransportrån hade vi här för några år sedan som personrånare, säger Peter Ågren vid citypolisens ungdomsrotel.

olle.castelius@aftonbladet.se


Fotnot: Namnen Ali, Massoud, Murat, Hassan och Salman är fingerade. Dessa pojkar heter egentligen något annat.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER