Gyllenhammar till angrepp mot Gyll

BEKYMRADE MINER Volvos dåvarande vd Sören Gyll och styrelseordföranden Pehr G Gyllenhammar på en presskonferens 22 november 1993. Foto: ÅKE ERICSON Ekonomi24 publicerar i dag utdrag ur boken

Förre Volvochefen utpekar efterträdaren som svikare i ny memoarbok

I sin kommande memoarbok ”Fortsättning följer” går förre Volvochefen Pehr G Gyllenhammar till angrepp mot efterträdaren Sören Gyll.
  Gyll utpekas som den störste svikaren, mannen som stoppade Gyllenhammars stora projekt – sammanslagningen med franska Renault.
  Boken har hållits hemlig in i det längsta. Bonniers förlag har hållit boken inlåst i en särskild förvaringsbox vid bokmässan i Göteborg.
  Men i morgon fredag presenteras boken officiellt. PG Gyllenhammar själv flygs in från London för att närvara vid en presskonferens.
  Gyllenhammars språk är lågmält och helt utan personliga angrepp eller hårda ord. Men hatet och ilskan gentemot efterträdaren Gyll lyckas han inte dölja.

Ansvarig för att fusionen sprack
  För Gyllenhammar är det tydligt att Gyll är ansvarig för att fusionen sprack, eftersom han hade den direkta kontakten med både aktieägarna och Volvocheferna.
  När fusionsförhandlingarna med Renault inleddes på allvar våren 1993 utsågs Sören Gyll till ansvarig för förhandlingarna om hur stora andelar de båda bolagen skulle äga.
  I boken beskriver Gyllenhammar hur Sören Gyll under ett styrelsemöte i oktober samma år ställde till en scen som avsevärt kom att försämra styrelsens inställning till affären.
  Under mötet informerade Gyllenhammar om den så kallade ”gyllene aktie” som skulle ge den franska regeringen det avgörande ordet inför större ägarförändringar.

”Gyll ställde till en scen”
  – För mig...var detta inte sensationellt, men Gyll ställde till en scen och tyckte att det var det värsta han hört. Styrelsereaktionerna blev därför skarpa och stämningen kring affären försämrades avsevärt, skriver Gyllenhammar i boken.
  Även aktieägarna i Sverige blev allt mer negativa till fusionen, trots att Gyll under hösten skrev ett brev till Volvos ledning och anställda, där han uppmanade alla att ställa sig bakom affären.
  – Det fanns de som tyckte att jag i detta läge skulle sparka Gyll och inte acceptera det spel som uppenbarligen förekom, skriver Gyllenhammar.
  Men han lät bli. Allt för att försöka rädda affären.
  Med kort varsel kallades Gyllenhammar till ett extra styrelsemöte den andra december.

Negativa signaler från Skandia
  Under mötet förklarade Sören Gyll att hans ståndpunkt när det gällde affären hade ändrats. Negativa signaler från storägaren Skandia, tillsammans med uppgifter om att bara 32 procent av de Volvoanställda ville att fusionen skulle genomföras hade fått honom att tvivla.
  Gyll avrådde därför från att lägga fram fusionsförslaget, vilket innebar ett slut på affären.
  – Därmed kunde Gyll gå vidare som ledare för en ”intakt” Volvokoncern och fick därvid stöd från alla de aktieägare som icke trott på hans rekommendationer om Renaultfusionen, skriver Gyllenhammar.