  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
”Jag flyttar ihop med min hund”
RUSKSELE. Under rundresan i Västerbotten, i Rusksele, börjar kronprinsessan Victoria plötsligt berätta om sitt nya liv i Sverige. Uppståndelsen kring förhållandet med pojkvännen Daniel Collert skrattar hon åt och säger: – Nej, vi ska inte flytta ihop i någon våning – jag ska bo på Drottningholm. Själv. Fast hon får en sambo. Labradoren Jambo. Efter två dagar i hårt tempo genom fjällvärlden och längs Vindelälven blir det samling på servicehuset i Rusksele. Kaffe och frasvåfflor. Informell stämning. Victoria i svart knäppkofta, svarta långbyxor och mörkgröna stabila vandrarskor. Läge att fråga: 
Rusksele eller New York?– Ha, ha – var plats har ju sin charm. Men visst, det finns inget som New York! En sån puls och ett sånt utbud får man inte någon annanstans. Hon talar lyriskt om den frihet hon kände under studietiden i USA. Det var också där hon obesvärat kunde röra sig ute med Daniel Collert. Kort efter att Victoria började plugga på Yale-universitetet strax norr om New York 1998, drog också Daniel till New York där han först studerade teater men senare sadlade om till historia. Han hyr fortfarande en mindre våning på Manhattan. När Victoria nu talar om frihet menar hon just att slippa vara observerad hela tiden. – Det var en sorts frihet att kunna gå ut och inte alltid vara påpassad. Så var det i New York och det var skönt på ett sätt. Å andra sidan påpekar hon: – Det är väl egentligen inte heller en så stor belastning, här hemma är man ju förberedd på att folk alltid känner igen en. Och jag uppskattar att människor ger ett leende och säger hej. Om det överraskande tillkännagivandet av romansen med Daniel Collert säger hon: – Det var ingen speciell anledning till att jag berättade offentligt just nu. Någon frågar:
Du blev inte skraj för hur Daniel skulle reagera på alla stora rubriker och löpsedlar?– Jag har faktiskt inte pratat med honom om det... jag är ju här uppe och mobiltelefonerna fungerar ju lite dåligt.... Hon skrattar igen. Så rätar hon ut frågetecknen kring eventuella förlovnings- och kärleksringar: – Men det där är ju helt otroligt! Och inte sant! – Här, säger hon och visar händerna, här är en ring jag har fått av pappa, och honom är jag knappast förlovad med. Och här på högra handen har jag en ring som jag fått av mina belgiska kusiner och en ring jag köpt själv. – Armbandet har jag fått av landshövdingen (Georg Andersson). Det är samiskt konsthantverk, titta så vackert, läder och silvertrådar. Kronprinsessan ger också klart besked om var hon ska bo framöver.
Som kronprins Hakon i Norge? En våning med sambon på stan?– Nej, nej. Jag ska bo på Drottningholms slott. Själv. Nä, förresten jag ska bo ihop med en som rimmar på sambo. Jambo, han är familjens labrador. Jag trivs väldigt bra på Drottningholm. Victoria låter från hjärtat uppriktig när hon säger att de officiella plikterna här hemma känns roliga. – Ja, det är verkligen jättekul att vara hemma i Sverige igen. Nu får jag chansen att resa runt. Att lära känna sitt eget land är aldrig fel. Bara under den här rundresan har jag fått ett bra smörgåsbord av allt som bjuds här uppe.
Tråkigast och roligast i jobbet?– Att alltid behöva vara under tidspress när man är ute så här tycker jag är synd. Man hinner inte ta till sig allt och hinner inte ge något tillbaka till alla som är så vänliga. – Det roligaste är nog variationen i allt jag får se. Och att få möta så mycket glädje, så mycket energi. När hon så smått ska bryta upp och börjar spana efter sin gröna Fjällrävenjacka säger hon apropå jämförelsen Rusksele–New York: – Jag skulle inte klara av att bo i en storstad. – Jag tillhör dom som behöver naturen. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|