Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TORSDAG 31 AUGUSTI 2000
 
 

Han blev lurad på 1,8 miljoner

Han ville bli rik, men blev istället lurad på 1,8 miljoner kronor. ”Nu efteråt tänker man att hur kunde jag vara så otroligt korkad”, säger han.
Foto: HENRIK HANSSON

Ett annat offer blev kidnappat
Breven skickas från Nigeria och andra afrikanska länder till företag i Europa och USA.
Mottagaren erbjuds miljontals dollar om han eller hon lånar ut sitt bankkonto för en transaktion. Några pengar kommer aldrig. Istället luras mottagaren att betala pengar till – vad de tror – omkostnader inför överföringen.
1996 kidnappades en man som hade rest till Nigeria för affärer med det påhittade företaget. Familjen tvingades betala en stor lösensumma.
Breven kallas även för 419 – four-one-nine, som syftar på brottskoden för bedrägeri i Nigeria.
Bara i Norden har organisationen hittills svindlat till sig omkring 100 miljoner kronor.

Företagaren förlorade 1,8 miljoner kronor till bedragarna.
  – Tankarna kretsade bara kring att bli rik. Jag tappade verklighetsperspektivet, säger han som annars anser sig vara en väldigt försiktig person.
  
Företagaren fick ett Nigeriabrev via e-post i november i fjol. Han lockades att svara med drömmen om att ta ett steg framåt i livet. Han kände sig utvald och speciell.
Anade du ingen oråd?
  
– Nej, de var mycket övertygande. Men jag funderade över att det hela tiden var bråttom, bråttom, bråttom.
Hur fick de dig att betala?
  
– Det började med stämpelavgifter i 100 000-kronorsklassen. Jag skuldsatte mig för att kunna betala. Sedan sa bedragarna att de behövde min signatur – i Nigeria. Jag skulle också ha med mig pengar och mutor.
Hade du några moraliska betänkligheter?
  
– Nej, jag förstod kanske att det handlade om någon sorts förskingring. Det finns mycket mutor och korruption i de här länderna.
Vad hände i Nigeria?
  
– De hämtade mig, satte mig i en taxi, ordnade hotell och lovade att jag skulle få ersättning för alla utgifter. Landet var hotfullt och man kände sig trygg hos dem. Jag skrev under en massa dokument. Jag kände mig inte lurad någon gång under färden.
När insåg du bedrägeriet?
  
– Jag ville låna pengar av en vän. Han kände till Nigeriabreven och sa ”tyvärr, du är lurad”. Jag hade bandat telefonsamtalen till Nigeria för att försäkra mig om att få min del av pengarna.

Polisen lade ner fallet
  
När jag polisanmälde trodde jag att banden, tillsammans med alla kontonummer och papper kunde utgöra bevis. Men polisen lade ner undersökningen efter bara några dagar.
Hur känns det i dag?
  
– Jag är besviken på rättsväsendet. Jag förstår att många drar sig för att polisanmäla. Nu efteråt tänker man ”hur kunde jag vara så otroligt korkad”.

Polisen varnar för Nigeria-breven
Nu ökar antalet Nigeriabrev igen. Polisen får in 150 anmälningar i månaden.
  – Vi vill genom Aftonbladet varna alla företagare, säger Eva Österman på finanspolisen.
  
Varje år luras svenska företagare på miljonbelopp av de så kallade Nigeriabreven. Tusentals nya Nigeriabrev skickades i sommar ut till småföretagare i Stockholm. Breven kommer med post, fax eller e-post.

Anmäler inte brott
  
Det är svårt att veta exakt hur många brev som skickas.
  – Bara en bråkdel av alla brev hamnar hos polisen. Mörkertalet är 99 procent, säger Eva Österman, kriminalinspektör på finanspolisen.
  De som går på bluffen vill ogärna anmäla brottet.
  – De vill inte tala om att de har blivit lurade. Det är väldigt känsligt, säger Eva Österman.
  Trots att breven har varit i omlopp sedan 1950-talet har polisen inga misstänkta. Utredningarna läggs ner då polisen saknar spaningsuppslag eller för att den som kan misstänkas för brottet befinner sig utomlands.
  Enligt Håkan Roswall, kammaråklagare i Stockholm, är den nigerianska polisen inte intresserad av att hjälpa till.
  – Inte någon i Europa har lyckats få fram någon ansvarig, säger Håkan Roswall.

WEBBRADIO Senaste nyheterna – musik dygnet runt:
Lyssna i Realplayer  Lyssna i Quicktime  Hjälpsida

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER