|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Min son är en tuffing, en riktig karl, säger Valentin, far till kaptenen av tredje graden på Kursk, Andrej Milutin. Valentin Milutin och hans hustru Ludmila Milutina anlände i går eftermiddag med flyget från S:t Petersburg till Murmansk. De har kommit för att söka styrka och tröst hos de andra släktingarna som samlats i den hemliga militärorten Vidjajevo, Kursks hemmahamn nordväst om Murmansk. De är här för att vara nära sin 28-årige son vid stranden av Barents hav. Drömde om att jobba på ubåt Mamma Ludmila och svärdottern Valerija omfamnar varandra och börjar genast gråta när de träffas på flygplatsen. De går snabbt till en väntande bil. Ända sedan Andrej var liten drömde han om att jobba på en ubåt, berättar pappa Valentin. Andrej lyckades. Han utbildades i marinen, blev kapten och stationerades på Kursk. Min son trivs väldigt bra ombord på ubåten, säger Valentin. Redan i söndags, dagen efter olyckan och innan någon officiell information gått ut, fick hustrun Ludmila kännedom om olyckan och att sonen var ombord. Tvärtemot många andra tycker Valentin att de fått bra information om vad som händer på Kursk. Nyheterna är motstridiga ibland, men de bör lyckas med räddningsaktionen, säger Valentin och sätter sig i bilen som kör norrut mot Vidjajevo. Släktingarna till ubåtsbesättningen som i går fortsatte att komma till Murmansk med tåg och flyg var annars genomgående mycket tystlåtna och undvek att svara på pressens frågor. Vi har bett om räddning I S:t Nikolaj-kyrkan i Murmansk hölls under förmiddagen i går förbön för besättningen på Kursk: Det här känns mycket tungt. Men vi har bett om räddning och tänt ett ljus under alla sjömäns skyddshelgon Nikolaj Ugodnik, säger Natalja Glimisja, en av kyrkobesökarna. På jobbet pratar vi inte om annat än olyckan. Många hävdar att regeringen har fördröjt hjälpinsatsen med flit, säger hon. I närheten står Nina Storozjeva, 42. Vi får ingen information om olyckan. Det är precis som det var förr, på Sovjettiden. Det är olyckan för vårt land, att vi i 70 år levt utan Gud. Marinen klarar att rädda dem Prästen, fader Andrej Amelin, var i tio år besättningsman på en kryssare inom marinen. Ombord på en ubåt är alla som en familj och hjälper varandra. Jag lider med männen, en del av dem är vänner till mina vänner. Detta är en väldigt känslosam period för mig, men jag tror att marinen klarar att rädda besättningen. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|