|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Skolan är beroende av lärarna för att fungera.
De flesta lärare gillar sitt jobb.
Men trots det är bristen på utbildade lärare fortfarande stor.
I en serie artiklar granskar Aftonbladet den svenska utbildningen.
I dag: lärarbristen. TIDIGARE ARTIKLAR 
Rektor: Systemet är sjukt
10 000 skolbarn döms ut varje år
Ministern: Den nya skolan har inte fungerat
Grannskolor men från skilda världar
10 000 hoppar av sitt jobb – varje år Omkring 10 000 lärare per år lämnar yrket och börjar jobba med något annat. Bara tre fjärdedelar av lärarna i årskurs fyra till nio är säkra på att de kommer att fortsätta att jobba i skolan. Lärarbristen är redan akut. Men det blir värre. Förra läsåret fattades utbildade lärare till 14 168 heltidstjänster i grund- och gymnasieskolorna. I somras hade antalet lediga lärarjobb ökat med 21 procent jämfört med förra året. – Ökningen är 3 931 tjänster. Bristen på utbildade lärare har ökat markant, konstaterar Lärarförbundets ordförande Christer Romilson. Därför försvinner lärarna från skolan Och situationen förvärras hela tiden. 
Tidig pension.
Lärare går liksom andra yrkesgrupper i pension allt tidigare. Uppskattningsvis har hälften av alla lärare gått i pension vid 61 års ålder.
Hög medelålder.
Medelåldern bland de yrkesverksamma lärarna är hög och pensionsavgångarna har börjat märkas ordentligt. Inom tio år beräknas var tredje lärare ha gått i pension.
Byter yrke.
Lärare lämnar yrket och börjar jobba med annat. 1998 var siffran nära 14 000 varav alla utom 2 000 hade pedagogisk utbildning. Många unga nyutbildade upplever att de får en dålig introduktion i yrket – många byter eller funderar på att byta redan efter några år i yrket.När Lärarförbundet nyligen gjorde en undersökning bland sina medlemmar visade det sig att 43 procent av lärarna inte ville rekommendera andra att välja yrket. Enligt en annan undersökning är det många som redan bestämt sig för att lämna lärarjobbet.
Fler sjukskrivna.
Antalet långtidssjukskrivningar har ökat dramatiskt under de senaste åren. Enligt Riksförsäkringsverket är lärarna den yrkesgrupp vars sjukskrivningar ökade kraftigast förra året. Särskilt kraftig var ökningen i gruppen mellan 55 och 59 år.Arbetssituationen har blivit mer krävande i många skolor. Neddragningarna och besparingarna är inte över på alla håll. Det finns fortfarande kommuner som skär ned på skolan. Var tionde vill sluta
Bland gymnasielärararna tror 55 procent att de kommer att fortsätta att jobba som lärare. 10 procent tror inte det.
På grundskolan ser det lite bättre ur. Två tredjedelar, 64 procent, av de utexaminerade lärarna i årskurs 4 till 9 tror att de fortsätter som lärare. 10 procent tror inte det.
Nöjdast är de som jobbar med de yngsta barnen i grundskolan, årskurs 1 till 7,77 procent vill fortsätta, 5 procent tror att de kommer att göra annat.Antal utbildade räcker inte till Många kommuner har problem att rekrytera utbildade lärare eftersom lärarstudenterna inte ökar i takt med efterfrågan. I många fall är intresset alldeles för litet. Framför allt på grundskolelärarutbildningens matte/-NO-program där bara hälften av platserna söks i första hand. Och väl i skolbänken är det långt ifrån alla som slutför sina studier. Bland grundskolelärarstudenterna tar en tredjedel aldrig sin examen, även om vissa av dem ändå arbetar som lärare. – Och naturligtvis förbättras inte situationen i skolan av att många som jobbar som lärare saknar pedagogisk utbildning, säger Anders Tollmar på Lärarförbundet. Läraren: höj lönen Grundskoleläraren Björn Santesson, 29, har redan funderat på att hoppa av. Hittills utan att ta steget. – Det värsta med jobbet är att man aldrig känner sig riktigt nöjd. Björn Santeson jobbar sedan fyra år tillbaka i Elmstaskolan utanför Norrtälje. I höst ska skolan göra ytterligare besparingar trots att tiderna är bättre. – Kommunen valde att sänka skatterna i stället för att satsa på skolan. Han har flera kolleger som är sjukskrivna på grund av den hårda arbetsbelastningen. – Man är belamrad med arbetsuppgifter och det är svårt att få tid och ork att hinna med allt. Det värsta är att man aldrig känner sig riktigt nöjd och är rädd för att inte räcka till, säger han. – Men jag gillar verkligen jobbet och vill fortsätta. Lärarbristen kan enligt Björn bara lösas genom att yrket görs mer attraktivt och att man, som han uttrycker det, ”uppvärderar” jobbet. – Det behövs lönelyft för yrkeskåren men också en förbättring av arbetsmiljön.
Arbetsgivarna i Kommunförbundet vill införa en ny, förkortad lärarutbildning. Det ska bland annat locka människor med andra yrken att bli lärare. Louise Fernstedt är chef för skolsektionen på Kommunförbundet. Hon menar att bilden av bristande intresse, stora avhopp från läraryrket och fortsatta stora nedskärningar i kommunerna är en myt. – Det finns inget som tyder på att allt fler hoppar av yrket eller att intresset för utbildningen skulle svikta. Lärartätheten har faktiskt ökat. Att lärarna skulle ha låga löner vill hon inte hålla med om. Lärarbristen ställer dock till problem för kommunerna. Därför vill Kommunförbundet öka antalet utbildningsplatser. De obehöriga lärarna ska kunna utbilda sig utan att behöva gå lika många år som de som saknar den erfarenheten. En liknande, kortare utbildning vill Kommunförbundet också ha för att kunna rekrytera människor med en gedigen arbetserfarenhet från andra sektorer på arbetsmarknaden. – Exempelvis skulle en civilingenjör kunna genomgå en kortare utbildning och sedan arbeta som teknik-, matte- eller naturvetenskapslärare. Vi vet att ett sådant intresse finns.
Utbildningsminister Thomas Östros vill höja lärarnas status genom att förändra lärarutbildningen. Vissa kan dessutom få högre lön. – Jag tror att den nya lärarutbildningen kan ge lärare en starkare förankring till yrket eftersom den utvecklar lärarutbildningens vetenskapliga bas. Och det tror jag är jätteviktigt, säger Thomas Östros. Regeringens förslag till ny lärarutbildning innebär en gemensam lärarexamen för alla lärare. Regeringen föreslår också att varje lärosäte och Vetenskapsrådet ska se till att det finns forskning och forskarutbildning inom utbildning. – Det kan höja läraryrkets status. Man kan exempelvis forska efter det att man är klar och välja att jobba halvtid som lärare och forska på halvtid, som exempelvis läkare kan, säger Östros. Var tionde vill sluta Ska du arbeta som lärare?
Svar på frågan: Har du för avsikt att arbetare som lärare i framtiden? Siffrorna anger procentandelen. Källa: Lärarnas riksförbund
Många obehöriga
År 2010 har nästan 35 000 av de lärare som arbetar i dag gått i pension. Källa: LärarförbundetTipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
 Räddningsfarkosten lyckades docka - men fick inte upp luckan. Nytt försök misslyckades i dag.
>”Jätteexplosion sänkte ubåten”. 3,5 på Richterskalan uppmättes i Oslo
Jätteexplosion sänkte ryska u-båten Kursk. 3,5 på Richterskalan uppmättes i Oslo Besättningens namn publicerades för första gången. Lista med 113 namn i rysk tidning. 40 man kan ännu vara vid liv. I dag kan syret ombord på ubåten vara slut. ”Min son är tuff - de bör lyckas rädda honom” Aftonbladet hos de anhöriga som väntar på besked i Murmansk.
|
