|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Nu erbjuder Nato assistans vid hjälparbetet Företrädare för Ryssland och Nato diskuterade eventuell hjälp från försvarsalliansen i Bryssel på tisdagskvällen, uppgav Natokällor. Men Nato väntar fortfarande på en formell begäran om assistans, enligt källorna.
Den ryska marinen började tidigt på tisdagskvällen sänka ned en räddningskapsel mot ubåten i Barents hav. Att manövrera kapseln på plats väntades dock ta fem eller sex timmar, sade källor inom flottan som uttalade sig för medierna. Enligt Itar-Tass beskrev företrädare för flottan redan efter ett par timmar försöket som misslyckat. Den ryske marinchefen Vladimir Kurojedov bekräftade att ett första försök inte hade lyckats men att man på nytt hade skickat ned räddningskapseln. Denna har en besättning på tre man med uppgift att manövrera tingesten till ubåtens räddningssluss, belägen något på sidan utmed skrovets centrala del. Fortfarande hårt väder I området var det då fortfarande stark vind, mellan tio och femton meter i sekunden. Tjugotvå fartyg fanns i katastrofområdet. De tre räddningsmännen kan manövrera kapseln manuellt eller med hjälp av tv-kameror försedda med starka strålkastare. Att anbringa kapseln på räddningsluckan är det svåraste momentet under hela operationen, särskilt som det fortfarande finns starka vattenströmmar vid ubåten. Räddningskapseln kan lyfta upp 20 personer vid varje uppdrag, oklart med eller utan operatörerna. Hårt väder med stormbyar, fem-sex meter höga vågor och starka undervattensströmmar stoppade tidigare på dagen alla försök att evakuera de 116 sjömännen i den förlista atomubåten Kursk på Barents havs botten. Redan vid 14-tiden svensk tid meddelade den ryske försvarsministern Igor Sergejev att räddningsarbetet dragits igång. Men nästan omedelbart förklarade marinchefen Vladimir Kurojedov att vädret på nytt tvingat räddningsledningen att skjuta upp operationen. - Jag hoppas att den ska kunna starta senast vid midnatt (lokal tid, 22 svensk tid), sade han. Uppgifterna om vad som hade hänt den 155 meter långa atomubåten, den nyaste och modernaste i den ryska atomubåtsflottan, hur besättningen mådde och hur själva räddningsaktionen skulle gå till växlade fram och tillbaka. Hopp och förtvivlan Kurojedov göt själv det största hoppet hos alla som spänt följer dramat då han sade att knackningar från ubåten bekräftade att alla sjömännen var vid liv, men släckte det lika fort då han dystert konstaterade att deras utsikter att räddas till livet var små. Därtill svävade amiralen på målet då han senare åter tillfrågades om det kunde finnas några dödsoffer i ubåten. Andra var emellertid mer optimistiska, inte minst biträdande premiärminister Ilja Klebanov som sade sig inte tvivla på att besättningen tryggt skulle kunna evakueras så fort vädret tillät. Klebanov har regeringsansvar för militära frågor, särskilt för försvarets utrustning, och är ordförande i den haverikommission som hastigt bildades. Räddningskapslar Under måndagen och tisdagen talades det mycket om en trådstyrd, miniubåtsliknande räddningsklocka som skulle lyfta ubåtsmännen i grupper om fem-sex man till havsytan. Men Klebanov sade att operationen skulle företas med ''räddningskapslar'' speciellt framtagna för att rädda ubåtsbesättningar i nöd långt under havsytan. Kapslarna sänks från övervattensfartygen och söker sig själva till den havererade ubåtens räddningsventil, utför en dockning och kan sedan ta ombord ett okänt antal sjömän. Hela räddningsaktionen väntades ta mellan sex och sju timmar vilket betydde att man räknade med att kunna evakuera mellan 17 och 19 sjömän i timmen. Brist på övning Den norska miljöorganisationen Bellona, som från miljöhåll närstuderat ryska norra flottan, hävdade på tisdagen att ryska marinen inte tillräckligt övat ubåtsräddningar och ansåg att Moskva borde ha tackat ja till USA:s erbjudande om assistans. Men Klebanov och en rad ryska marinexperter svarade att ryssarna förfogar över lika bra teknisk utrustning som amerikanerna och att de senares dockningsmekanism inte heller passar på de ryska fartygen. Sergejev sade att ubåten Kursk troligen hade kolliderat med ett ''annat objekt'' eller drabbats av explosion i det förligaste ut rymmet där torpeder förvaras. Klebanov framkastade teorin om att fartyget sprängts av en undervattensmina från andra världskriget. Två saker föreföll dock klara: att ubåten mycket snabbt tagit in vatten och därför tvingats till botten och att situationen för dem ombord måste vara på gränsen till vad normala människor förmår att uthärda. Thomas Hamberg/TT
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
FESTEXTRA Här är årets bästa kräftor Hitta rätt med betygen från fem tidningarTYCK TILL OM TV Blir det ett krig av andra världskrigets omfattning under 2000-talet? TÄVLA Tävla med Eva & Adam vinn videor och en Stockholms-weekend |