Freden på väntelista för Ehud Barak
JERUSALEM/WASHINGTON Efter det avbrutna toppmötet på Camp David är freden ännu det främsta frågetecknet för Yasser Arafat.
  Ehud Barak har en sak till att ordna: att få sitta kvar som premiärminister.
  Men ledande namn i bägge lägren ser framåt: Camp David var inte fredens sista chans.
  Läget är idag bättre än under hela fredsprocessens nio år, anser palestiniernas chefsförhandlare Saeb Erekat. Han är övertygad om att ett slutgiltigt fredsavtal uppnås till 13 september, den tidsgräns parterna satt upp för sig själva och den dag då palestinierna tänker utropa en egen stat.
  Parterna har, som Bill Clinton betonat, verkligen gett sig i kast med de svåraste frågorna: gränser, vatten, israeliska bosättningar på ockuperat område och i synnerhet de palestinska flyktingarna och Jerusalem.
  De är visserligen inte bundna av utfästelser från Camp David men har börjat "bädda" mentalt, kanske också hos sina folk, för att släppa på låsta positioner.
  För Barak väntar nu en dust med de israeliska högerpartierna, för vilka han måste visa att han inte ger efter för palestinierna. Redan på väg hem uppgavs han ha ringt Shas' partiledare Eli Yishai, vänsterpartiet Meretz' Yossi Sarid och sekulära Shinuis Tommy Lapid. Barak behöver nytt stöd av så många som möjligt, men väntas överleva en ny misstroendeomröstning i parlamentet på måndag.
  Den 6 augusti tar knesset sedan sommaruppehåll till i oktober.

Röda linjer
  Barak åkte till USA med fem "röda linjer" som inte fick överträdas:
  1) Ingen återgång till 1967 års gränser.
  2) 90 procent av bosättarna på ockuperad mark ska förbli under israelisk kontroll.
  3) Inga flyktingar tillåts återvända.
  4) Ingen utländsk armé väster om Jordanfloden godtas.
  5) Jerusalem förblir Israels eviga och odelbara huvudstad.
  Likafullt balanserade han på några av linjerna, att döma av uppgifter som blivit kända fram till onsdagen. Från israeliskt håll erbjöd man sig att lämna 88 procent av den ockuperade marken, låta ett visst antal flyktingar återvända och accepterade palestinsk överhöghet i vissa av östra Jerusalems förorter. För Gamla stan föreslogs en form av mer opolitiskt inflytande.

Nya begrepp
  Arafat avvisade enligt palestinska källor ett israeliskt förslag stött av USA som gick ut på att Israel skulle behålla den övergripande makten i östra Jerusalem, medan palestinierna skulle få ställning som skyddsmakt över vissa heliga platser, av förhandlarna kallad "custodial sovereignty". Uppenbart avsågs åtminstone moskéerna.
  Men det skulle bara ge symbolisk, inte reell makt, enligt den palestinska bedömningen. En "självstyrets korridor" från den dammiga förorten Abu Dis in till Tempelberget är också långt mindre än den huvudstad palestinierna vill ha. Arafat stod envist fast vid kravet på full suveränitet över hela arabiska, östra Jerusalem, inklusive Gamla stan utom de judiska kvarteren och Klagomuren.
  USA försökte sondera terrängen för ett delavtal, med frågan om Jerusalem skjuten på framtiden, men det föll inte i god jord hos någondera parten.

VÄDER Soligt & varmt – eller regn & rusk? Så blir vädret på din ort  KVINNA Jenny Öhlunds drömjobb: Veterinär  BOSTAD Gör ett mysigt sovloft på torpet Mathias, Gila och Ernst visar hur lätt det är  NÖJE Markoolios succé hos Lasse Berghagen på Skansen Homobröllop i ”Rederiet”  SPORT Daniel Andersson lämnar Trelleborg

SENASTE NYTT/TELEGRAM Sverige | Världen | Sport | Ekonomi Nyhetsbevakaren – med automatisk uppdatering

Anita Goldman, kolumnist: Endast den ödmjuke kan erövra Jerusalem