  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
Ont i ryggen är ett välfärdsproblem.
Det är vi tunga stillasittande västerlänningar som mest lider av ryggont.
är förbundsläkare i gymnastik och boxning och har startat Ryggkliniken i Stockholm.
Här berättar han vad du kan göra åt besvären.
Varför får vi ont i ryggen? Det är stora skillnader mellan olika kulturer när det gäller ryggproblem. Stillasittande arbete och brist på naturlig fysisk aktivitet i de industrialiserade länderna är säkert viktiga orsaker. Men det finns också genetiska skillnader i kroppsbyggnaden. Asiater och afrikaner är som regel lättare i kroppen, de är smidigare och deras leder är mer elastiska. De tål därför en belastning längre. Vi västerlänningar är tyngre och stelare i kroppen och belastar ryggens leder mer ensidigt. Följden blir lätt ryggvärk.
Men det handlar också om ett dåligt kroppsmedvetande?Ja, tyvärr är det ju många som helt struntar i kroppen nedanför halsen – och det får i längden konsekvenser. En duktig idrottsman vet precis vilken dos styrke- och elasticitetsträning hans rygg behöver för att slippa värk. Jag skulle önska att till exempel byggnadsarbetaren och kontoristen – två yrkesgrupper med mycket ryggont – kunde tänka i samma banor.
Så vad gör man?Man går till ett gym ett par gånger i veckan. Där finns nästan alltid duktiga sjukgymnaster och naprapater som hjälper till att utforma ett individuellt och realistiskt ryggprogram. Delar av programmet kan sedan utföras hemma. Ryggträningen kan börja redan i tjugoårsåldern. Det gäller i synnerhet om både föräldrar och far- eller morföräldrar haft ont i ryggen. Det ärftliga inslaget är påtagligt.
Vad mer kan man göra för att förebygga ryggont? Man lär sig sitta, ligga, stå och lyfta på ett sätt som inte påfrestar ryggen. Variera arbetsställningen under dagen, ta ”mikropauser”, stig upp och gå några varv i rummet då och då! Har man dålig hållning kommer besvären tidigare, det gäller att inte rasa ihop som en hösäck. Kunde vi komma in med hållningsträning tidigt i skolan skulle vi vinna enormt mycket. Försök att få bort eventuell övervikt. Sluta röka! Det är övertygande visat att rökning försämrar näringsförsörjningen i diskar och ryggmuskulatur. Gym och sjukgymnaster hjälper till med goda råd och demonstrerar hur man skonar ryggen.
De som har ont i ryggen får ibland höra att det bara är ”psykiskt”. Vad anser du om det? Ju längre jag jobbar i den här branschen desto mindre tror jag det psykosomatiska inslaget är. Det finns så gott som alltid ett kroppsligt underlag. Men går man omkring och spänner sig hela tiden därför att man har det jobbigt psykiskt eller socialt så kan det säkert förvärra besvären. Dessutom är vår förmåga att tolerera smärta mycket olika.
i sina ryggsmärtor? Det går inte att ge ett allmänt svar på den frågan för det finns ju allvarliga orsaker till ryggsmärtor. Även om de är ovanliga måste man ha dem i åtanke. Det kan röra sig om njursjukdomar, infektioner eller tumörer. För patienten är det nog omöjligt att själv avgöra om det är farligt eller inte. Har man haft ryggsmärtor i en vecka och det inte börjar bli bättre bör man söka läkare för en undersökning. Vid svåra ischiassmärtor ut i ett ben bör man söka direkt.
Vad gör jag om jag får ett akut ryggskott? Man vilar i den ställning som gör minst ont, tvingar sig inte till jobbet, tar kanske ett varmt bad och något lättare smärtstillande preparat som paracetamol eller acetylsalicylsyra. En del mår tvärtom bättre av ett kylande omslag, man kan pröva med en påse frysta ärter från frysen. Muskelavslappande preparat som bensodiazepiner har tidigare varit populära men jag tycker inte att de har någon effekt. Om ryggskottet inte blivit bra på ett par dagar försöker man hitta någon som är kunnig i ortopedisk-manuell medicin, det kan vara en sjukgymnast, kiropraktor, naprapat eller läkare. De kan snabbt och enkelt bota ett ryggskott med skonsamma handgrepp över ryggraden.
Men hur många doktorer behärskar ortopedisk medicin? Väldigt få, tyvärr! Det är stora regionala skillnader. I Stockholm är vi väl tillgodosedda och det gäller också många landsortsstäder. I Göteborg däremot är det betydligt sämre. Det är fler sjukgymnaster än doktorer som kan handgreppen. Läkarens roll är att förvissa sig om att det handlar om ett ryggskott och inte någon annan sjukdom. Sedan ska han kunna remittera patienten till en sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor som behärskar ortopedisk medicin. I Stockholm kan ryggskottspatienter som är kända sedan tidigare direkt vända sig till sin sjukgymnast utan att behöva gå via en doktor.
Vad är det egentligen som händer vid ett ryggskott?Vid ett ryggskott – eller akut lumbago som facktermen är – blir rörligheten nedsatt mellan två kotor (hypomobilitet) och det orsakar en akut smärta. Det har uppkommit en låsning i de så kallade facettlederna mellan två angränsande kotor. Det är den låsningen som kan lösas med speciella handgrepp. När jag behandlar patienten kan jag med fingrarna känna låsningen och när den löses upp. Om det är de omkringliggande musklerna som utlöser låsningen eller om den startar i själva facettleden, det vet vi inte.
Psoas-ställning brukar rekommenderas vid ryggsmärtor – vad är det? Man ligger på rygg, böjer höfter och knän i rät vinkel och har ett stöd för underbenen. I den här ställningen slappas en ryggmuskel som heter psoas och hos många lindras då ryggsmärtorna. Andra föredrar att ligga på sidan med uppdragna knän och ha en kudde mellan benen.
Vi lämnar ryggskottet och går över till rygginsufficiensen – en annan sjukdom som ger ryggsmärtor. Vad är typiskt för det tillståndet?Rygginsufficiens betyder mycket fritt översatt svag eller otillräcklig rygg. Den är på flera sätt motsatsen till ryggskott. Vid rygginsufficiens har man långdragna besvär och är aldrig riktigt bra. Smärtan är inte lika dramatisk och intensiv som vid ryggskott. Det handlar mer om en trötthetskänsla, ryggen känns ”avslagen”. Smärtorna är molande och gnagande över ländryggen. De brukar vara värst morgon och kväll och efter ansträngning. Typiskt är att det är svårt att vara stilla en längre stund. Sjukdomen är vanligast i trettio–fyrtioårsåldern. En del rygginsufficienta har dessutom episoder av akuta låsningar, det vill säga ryggskott.
Vad beror rygginsufficiensen på?Den beror på en överrörlighet (hypermobilitet) i ett område i ländryggen som därför utsätts för stora belastningar i ytterlägen. Bristfälligt stöd från omgivande diskar, muskler och ligament ökar rörligheten mellan kotkropparna. Det leder till trötthetssymtom, stelhet, värk och smärta. Orsakerna till sjukdomen är fortfarande oklara. Det kan bero på hållningsfel, svaga och otränade muskler, tung belastning, inaktivitet eller övervikt. Vid rygginsufficiens finns ofta defekter i diskarna mellan kotorna.
Hur behandlas rygginsufficiens? Genom att träna upp muskler och elasticitet och förbättra hållningen. Många har också nytta av en enkel resårkorsett som de kan ta på och av efter behov. Det har tidigare funnits ett motstånd mot korsetter eftersom man ansett att de försvagar muskulaturen men det finns inget som tyder på det. Korsetten gör tvärtom att man kan röra på sig mer. Träningen utförs i hemmet under minst tre månader och kontrolleras regelbundet av sjukgymnast. Den brukar bestå av tre övningar som utförs under cirka fem minuter. Det viktiga är att man tränar dagligen! Det kan dröja innan patienten märker någon effekt av den ofta tråkiga egenträningen. Därför är det doktorns viktigaste uppgift att uppmuntra till fortsatt träning. Vid rygginsufficiens finns inga genvägar till förbättring och det måste patienten klart informeras om! Annars blir del lätt en jakt på andra metoder som smärtstillande tabletter, akupunktur, sträck- och apparatbehandling. De är alternativ som sällan har bestående effekt och som ibland till och med kan förvärra tillståndet.
En tredje vanlig ryggsjukdom med smärtor är diskbråck med eller utan ischias?Ja, mellan kotkropparna finns broskskivor som dämpar och underlättar ryggradens rörelser. Broskskivorna som också kallas diskar kan skrumpna och brista så att en del av broskinnehållet pressas ut. Det är vad vi kallar ett diskbråck. Omkring en tredjedel av diskbråcken ger inga symtom och skrumpnar så småningom bort i det tysta. Övriga ryggskottsliknande besvär som hos en del kan övergå i en oftast intensiv ischiassmärta.
Ischias – vad menas med det? Om ett diskbråck i ryggraden trycker på och komprimerar en nervrot som löper ned i underlivet och benen får man de symtom som brukar sammanfattas med namnet ischias. Smärtor, stickningar, nedsatt känsel och ibland förlamningar i benet är de klassiska symtomen. Utbredningen följer distinkta gränser beroende på vilken nervrot som drabbats. Smärtorna kan ofta utlösas av hosta eller nysning. Om man böjer maximalt i höften med sträckt knä går det att framkalla eventuella ischiassymtom. Det kallas Lasègues test och används vid alla ryggundersökningar. Ordet ischias är härlett från nervus ischiadicus (höftnerven) som är benets huvudnerv.
Men all ryggsmärta som strålar ut i benen är väl inte ischias?Nej, förvisso inte. Många av dem som drabbats av ryggskott eller rygginsufficiens har smärtor som strålar ut i benen utan att någon nervrot kommit i kläm. Det brukar kallas ”referred pain”. Men om symtomen breder ut sig nedanför knäet – till exempel vid Lasègues test – så tyder det på äkta ischias med nervkompression.
Det finns former av ischias som kräver ett akut omhändertagande?Ett diskbråck med nervkompression som leder till plötsliga, outhärdliga ischiassmärtor, kontrollförlust av urin och avföring eller förlust av känselsinnet i underlivet kräver omedelbar operation för att förhindra bestående men.
Bortsett från dessa extremfall – hur behandlar du en patient med ischias?Har jag en patient med riktig ischias skickar jag honom i första hand på sträckbehandling – tre till fem gånger med ett par dagars intervall. Numera finns på de bäst utrustade klinikerna digitala sträckbänkar där patienten själv i detalj kan styra vinklarna och styrkan i sträckbehandlingen. Patienten får sedan ett personligt kretskort som han matar in vid nästa besök och den tidigare behandlingen upprepas då automatiskt.
Om det inte blir någon förbättring ens efter fem gånger?Då skickar jag patienten direkt på en MR – magnetkameraundersökning som kan bekräfta om det rör sig om ett diskbråck. Men man måste alltid förvissa sig om att diskbråckets lokalisation på MR-bilden förklarar patientens symtom. Stämmer då allting remitterar jag patienten för mikrokirurgisk behandling som är den modernaste och säkraste operationstekniken. Snittet i huden är bara omkring två centimeter och operationen utförs genom mikroskop. Ingreppet tar bara en halv till en timme. Man är på benen redan samma dag, ryggtränar ett par dagar på sjukhuset och är sedan sjukskriven en till fyra veckor beroende på vilket arbete man har. Resultaten är synnerligen goda.
Vad kan jag själv göra hemma om jag får ischias?Man kan pröva att hänga sig i armarna från överkanten av en dörr och bara ha tåspetsarna i golvet – ett slags hemmagjord sträckbehandling. En annan variant är att i ryggläge och med halvböjda knän sätta handflatorna på låren och pressa nedåt mot fötterna.
Det finns en grupp ryggpatienter som går omkring med långdragna och ständiga smärtor och de blir inte bättre. De tvingas sjukskriva sig och hamnar ofta i konflikt med läkare, arbetsgivare och försäkringskassa. Inte sällan betraktas de som simulanter och arbetsskygga.Ja, det är människor som far väldigt illa i vår sjukvårdsapparat och som känner sig svikna. Trots korrekt diagnos och många behandlingsförsök blir patienten inte bättre och jag skriver intyg efter bästa förmåga. Inte sällan blir det då kontroverser med försäkringskassan och till slut är jag som ryggläkare den ende patienten har förtroende för. Det är den svåraste delen av mitt arbete. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
LÅTER MUSKLERNA JOBBA 
