  | |
|
|
|
||||||
|
|
|
|
I DAG: FÖRKYLNING
I dag handlar det om vår allra vanligaste åkomma.
En sjukdom som det kanske finns lika många huskurer emot som familjer i Sverige.
Det handlar om förkylningar.
/
är öronläkare och verksamhetschef vid akutmottagningen på Karolinska sjukhuset.
Här ger han svar på de vanligaste frågorna om förkylning och avslöjar sin egen huskur.
Titta – så kan du lura förkylningen
Varför blir vi regelbundet förkylda?Hundratalet virus kan orsaka en förkylning. Man blir bara immun mot det virus som ligger bakom den aktuella förkylningen så fältet är öppet för alla de andra. En förkylning är mest smittsam i början. Viruset sprids genom luften när man talar och hostar. God handhygien kan minska risken att bli smittad.
Vad finns det för läkemedel och vaccinationer mot förkylning?I vardagssjukvården finns ännu inga metoder att förebygga eller bota förkylningar.
Men C-vitamin och vitlök är väl bra?Jag har inte sett några studier som övertygande visar att C-vitamin eller vitlök är bra vid förkylning. Det viktiga är kanske att man själv tror på det.
Vad gör du själv när du blir förkyld?Jag försöker dricka mycket och tar under ett par dagar acetylsalicylsyra. Det är väl i stort sett det enda. Förkylningen har sin gång tämligen oberoende av hur vi medicinerar. Man får välja de kurer som ökar välbefinnandet.
Ordet förkylning antyder att den framkallas av kyla?Ja, men det stämmer inte. Det finns inga belägg för att man lättare blir förkyld om man blir kall.
Förkylning och influensa är inte samma sak?Nej, inte alls. De är två helt skilda sjukdomar. Influensa orsakas av ett särskilt virus och epidemierna brukar komma i vågor kring varje årsskifte. Vid influensa är man rejält sjuk med hög feber och muskelvärk och ofta ingår förkylningssymtom i sjukdomsbilden. Mot influensa kan man vaccinera sig.
Övre luftvägsinfektioner – vad är det?Med övre luftvägsinfektioner (öli) menar man alla infektioner ovan stämbandsplanet. Det omfattar alltså infektioner i munhåla, bihålor, svalg, näsa, öron och struphuvud. Förkylning är ett exempel på en sådan infektion. Orsaken kan vara virus, bakterier eller svamp.
Är övre luftvägsinfektioner en vanlig anledning att söka läkare?Det beror lite grand på hur man räknar men det är en enormt stor andel av öppenvården. I en osorterad mottagning handlar det om 30–50 procent av patienterna.
Har övre luftvägsinfektioner en stor säsongvariation?Ja, de är betydligt vanligare under vinterhalvåret. Vi vistas inomhus mera på vintern, luften är torr och vi utsätter varandra för smittämnen i slutna rum.
Hur många förkylningar är det normalt att ha per år?De flesta vuxna har ett par, tre episoder. Hos barn kan det bli ända upp till sju–åtta stycken utan att det är något onormalt.
När finns det anledning att misstänka en bakomliggande sjukdom för att vara allergi eller immunbrist?Det är nog inte antalet förkylningar som är avgörande. En förkylning har sitt förlopp och brukar gå över av sig själv på en vecka. Om den blir långdragen och inte ger med sig kan det bero på en bakomliggande allergi. Många bakteriella komplikationer vid upprepade tillfällen kan vara ett tecken på immunbrist. 
När förkylningen pågått ett tag kryper den ofta ned i luftrören, i synnerhet hos rökare. Produktiv hosta med gröngula kladdar och kanske pip i bröstet är symtom på luftrörskatarr eller bronkit. När är det dags att behandla en sådan bronkit med antibiotika?
Man bör vara återhållsam med antibiotika vid bronkit. Ofta slutar en förkylning med en period av tjock snuva och grönaktiga upphostningar. Om de symtomen inte ger med sig på en vecka är det motiverat med en undersökning. Doktorn tittar i mun, näsa och öron, lyssnar på lungorna, gör kanske några enkla labb-undersökningar. Om besvären pågått länge kan det vara befogat med lungröntgen. Det är svårt att ge några generella regler för antibiotikabehandlingen. För mig är patientens allmäntillstånd avgörande, det tycker jag förbises ibland. Om patienten mår dåligt eller ser dålig ut finns det skäl att behandla bronkiten med antibiotika.
Har vi fortfarande en överbehandling med antibiotika? Inom området övre luftvägsinfektioner är det totalt sett så, men inte så mycket bland öron-näsa-hals-läkare. Svårigheterna ligger i primärvården som belastas hårt av övre luftvägsinfektioner. Doktorn i gemen har blivit bättre på att välja preparat, man tar inte till starkare antibiotika än nödvändigt.
En annan komplikation till förkylning är bihåleinflammation, sinuit. Ställs den diagnosen för ofta?
Ja, vi har en kolossal överdiagnostik av sinuiter. Det som bedöms som sinuit är många gånger bara en allmän slemhinnesvullnad i bihålorna på grund av förkylningen. Det finns några symtom som starkare än andra talar för en sinuit. Det är framför allt käkbihålorna som drabbas. Ett avgörande tecken är lokaliserad, ensidig värk som kan förvärras om man böjer sig framåt. Ensidig, tjock och kanske illaluktande snuva är ett annat huvudsymtom.
Hur behandlas bihåleinflammation?
Det beror återigen på vilken doktor man träffar. Själv gör jag upprepade käkspolningar och ger antibiotika. Bakterieodling tar jag först om behandlingen helt misslyckas – vi vet ju vilka bakterier som är aktuella. Vanligt penicillin är förstahandsvalet. Om det inte fungerar får man pröva andra antibiotika. En tredje komplikation till förkylning är mellanöreinflammation, mediaotit. Den är framför allt vanlig hos barn. Vid en mediaotit har man ordentligt ont i örat, smärtan är oftast ensidig, dessutom försämras hörseln. Man ställer lätt diagnosen genom att titta i örat. Antibiotikabehandling och öronkontroll efter 6–8 veckor är rutinen. Vid svår smärta och misstanke på komplikationer tar man hål på trumhinnan.
Måste alla mellanöreinflammationer behandlas med antibiotika?
I Sverige har antibiotika av tradition använts men det har ifrågasatts på sistone. Om man avstår från behandling och i stället avvaktar en spontanläkning måste man dock kontrollera den patienten mer noggrant än andra. Patienten måste få tydlig information om hur han eller hon ska bete sig vid försämring. Infektionen kan nämligen angripa benvävnaden, skada innerörat eller ge upphov till hjärnhinneinflammation. Så gott som alla bakteriella övre luftvägsinfektioner går över spontant. Men med antibiotika kan vi korta av förloppet och förhindra komplikationer.
Vilka preparat används vid mellanöreinflammation?Vanligt penicillin under fem dagar är standardbehandling. Om det inte ger någon förbättring övergår man till en annan typ av penicillin som slår bredare på bakterierna. Ibland görs då samtidigt en bakterieodling. Avsvällande näsdroppar brukar ingå i behandlingen. Tanken är att de ska minska slemhinnesvullnaden i örontrumpeten som mynnar ut i svalgets översta del. Örontrumpeten är ett rör som luftar mellanörat där infektionen sitter.
Heshet är ett vanligt delsymtom vid övre luftvägsinfektioner. Då gäller det att vara alldeles tyst?Det har diskuterats mycket bland röstspecialister men av tradition rekommenderar man röstvila. Väsande viskningar är ingen bra kompromiss, de gör säkert mer skada än hest tal. Risken för att hesheten ska bli kronisk är dock mycket liten även om man slarvar med röstvilan. Rökning och rökiga miljöer irriterar och bör därför undvikas. Hesheten beror på att stämband och struphuvud blivit inflammerade och svullna. Varm dryck brukar lindra, vid besvärande hosta kan man ge hostdämpande medel. Däremot finns det nästan aldrig skäl till att behandla med antibiotika. Om hesheten varar längre än tre veckor ska stämband och struphuvud inspekteras – främst för att utesluta tumörsjukdom. Strupcancer är ingen ovanlig sjukdom hos rökare.
Varför får man ont i halsen?Det finns mängder av anledningar, mer eller mindre vanliga. Men vi kan hålla oss till de två huvudorsakerna: 1 Halsont kan vara ett av symtomen vid en ordinär förkylning med rinnande näsa. Den framkallas av virus och kräver inga speciella åtgärder utöver sedvanligt lindrande behandling. 2 Den andra dominerande orsaken till halsont är en isolerad infektion i halsmandlarna, tonsillerna. Sjukdomen som kallas halsfluss eller tonsillit kan antingen bero på virus eller bakterier. De vanliga förkylningssymtomen med snuva brukar då saknas.
Det kan vara knepigt att ställa rätt diagnos?Ja, det kan man lugnt påstå. Vid en tonsillit har man värk i svalget, svårt att svälja, feber och som regel svullna lymfkörtlar i käkvinklarna. En tredjedel beror på virus och ska inte behandlas med antibiotika. Cirka hälften av tonsilliterna orsakas av streptokocker. De ska definitivt antibiotikabehandlas eftersom det annars kan uppträda allvarliga senkomplikationer från njurar, leder och hjärta.
Så vad gör man? Det finns i dag enkla och utmärkta snabbtester som kan påvisa streptokocker. Har man ont i halsen och det inte går över på tre–fyra dagar bör det göras ett snabbtest hos doktorn, i synnerhet om besvären inte är kombinerade med snuva. Gör det väldigt ont finns det skäl att testa omedelbart.
Tonsillerna tas ibland bort. När görs den operationen?
Efter täta tonsilliter, säg tre–fyra stycken under ett år, eller vid upprepade halsbölder. Hos mindre barn kan tonsillerna bli så stora att de hindrar andningen. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
