Polismordsdomar står fast - inget prövningstillstånd i HD

Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson. Foto: POLISEN Polismorden i Malexander 28 maj 1999: Tre män rånar Östgötabanken i Kisa. Under flykten skjuter de mot närpolischefen Kenneth Eklund. Vid byn Malexander försöker poliserna Olov Borén och Robert Karlström stoppa flyktbilen. Rånarna skjuter ihjäl dem. En av rånarna, Andreas Axelsson, skadas i eldstriden. 31 maj 1999: Förre legosoldaten Jackie Arklöv skottskadas när han grips av polisen i Tyresö. 6 juni 1999: Tony Olsson grips av polisen i Costa Rica. 26 oktober 1999: Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv åtalas. 18 januari 2000: Tony Olsson och Andreas Axelsson döms av Linköpings tingsrätt mot sitt nekande till livstids fängelse för grovt rån, mord och mordförsök. 2 februari 2000: Jackie Arklöv döms av Linköpings tingsrätt till livstids fängelse för grovt rån, mord och mordförsök. 27 mars 2000: Ny rättegång inleds i Göta hovrätt. 10 maj 2000: Rättegången avslutas. 28 maj 2000: Minneshögtid i Malexander på årsdagen av morden. 7 juni 2000: Göta hovrätt fastställer tingsrättens livstidsdom mot de tre huvudåtalade: Arklöv, Axelsson och Olsson. 18 juli 2000: Högsta domstolen beviljar inget prövningstillstånd för de tre huvudåtalade, och inte heller för Tony Olssons 24-årige teaterkollega. Prövningstillstånd i HD För att Högsta domstolen (HD) ska ta sig an ett ärende - bevilja prövningstillstånd - krävs ett prejudikatintresse: Fallet måste vara av intresse för rättsbildningen, hur lagar ska tolkas och tillämpas. HD tar upp 2,8 procent av fallen som överklagas dit. 1999 begärdes prövningstillstånd i 5 461 fall, och 150 beviljades. Prövningstillstånd avgörs av högst tre justitieråd (domare i HD). När domstolen dömer i ett ärende deltar fem justitieråd. HD tar ytterst sällan upp bevisfrågor. Därmed är det också sällsynt med brottmål, eftersom dessa ofta avgörs av bevistolkningar, vittnesmål och liknande. Brottmål överklagas ofta till HD - den dömde har mycket lite att förlora på det. Över hälften av fallen till HD är brottmål. Under 1999 togs dock bara 18 brottmål upp av HD.

STOCKHOLM Livstidsdomarna mot Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson står fast.
  Högsta domstolen tar inte upp fallet.
  Rättsprocessen är därmed över i ett av Sveriges mest uppmärksammade brottmål.
  I och med Högsta domstolens (HD) beslut på tisdagen har domarna på livstids fängelse från Göta hovrätt vunnit laga kraft. Arklöv, Olsson och Axelsson ska nu omedelbart föras över till Kriminalvårdsstyrelsens ansvarsområde för att placeras på anstalt.
  - De kommer att föras till riksmottagningen på Kumla där man ska göra en utredning, säger Per Åke Ståhl, tf chef för klientenheten inom Kriminalvårdsstyrelsen.

Nya värdar förberedda
  Vid riksmottagningen på Kumla ska bland annat en riskbedömning göras. Man ska också studera olika konstellationer på fängelserna för att hitta en lösning som innebär minimal risk för såväl de tre dömda som för medfångar och vakter.
  - Vi har förberett oss för det här. Det rör ju sig om lite speciella fångar. Vi känner ju också flera av dem sedan tidigare, säger Per Åke Ståhl till TT.
  Alla tre kommer att föras till Kumla men ska hållas avskilda från varandra.
  - Den frågan har prövats, men vi har kommit fram till att det är bäst att föra alla till riksmottagningen. Där finns resurserna och kompetensen för det som behöver göras, säger Ståhl.
  Enligt honom är det inte säkert att de tre tas emot väl i fängelset, trots att de begått gärningar som traditionellt kan ge status i sådana miljöer.
  - Några kan ha läckt lite för mycket i hovrätten, eller något sådant, men det är mina privata spekulationer. Man vet aldrig riktigt hur sådant här utvecklar sig.
  Advokaterna Peter Althin och Thomas Wastesson, som företräder Tony Olsson respektive Andreas Axelsson, uttrycker bägge oro över bristande rättssäkerhet.

Kollektiv bestraffning
  Åklagaren Lisbeth Johansson har varken i tingsrätten eller i hovrätten lyckats bevisa exakt vem som sköt poliserna Olov Borén och Robert Karlström utanför Malexander den 28 maj 1999. Trots det döms alla tre för morden.
  - Det känns inte särskilt betryggande för rättssäkerheten, säger Peter Althin till TT.
  Han tror att HD:s beslut kan leda till att fler domstolar följer linjen med vad han kallar kollektiv bestraffning.
  Thomas Wastesson talade med sin klient efter det att HD:s beslut blivit känt.
  - Andreas är mycket besviken, säger Wastesson.
  Han jämför fallet med vad som drabbat Annika Östberg i Kalifornien.
  - Många har med rätta blivit upprörda över vad som hänt henne. Här är det dock ingen som blir upprörd. Jag tror det hänger samman med Axelssons politiska uppfattning.
  - Folk känner ingen sympati för nazister.

Överåklagare stöder HD:s beslut
  Advokaternas kritik mot HD:s beslut om polismordsdomarna delas inte heller av överåklagare Sven-Erik Alhem. Han anser att det tre männen inte på något vis har dömts i kollektiv anda.
   - I Malexandermålet är det inte fråga om någon kollektiv bestraffning. I stället har såväl tingsrätten som hovrätten noga prövat på vilket sätt var och en har medverkat, såväl fysiskt som psykiskt. Sedan har man konstaterat att de tre på något sätt bidragit till att polismännen skjutits ihjäl, säger han till TT.
  Enligt Sven-Erik Alhem har lagen alltid gett möjlighet att döma till gärningsmannaskap eller medverkan i någon form, trots att domstolen inte kunnat få fram exakt vem som hållit i mordvapnet och utdelat det dödande skottet eller hugget. Han jämför med ett fall i hovrätten över Skåne och Blekinge i fjol där flera ungdomar i en rånliga dömdes för att ha varit med om att utföra rån. Några av dem hade bara stått och tittat på.
   - Även en psykisk medverkan har väldigt stor betydelse för att en gärningsman ska kunna handla. Brottsoffret påverkas när man vet att det finns många runt omkring. Självklart har brottsoffret lättare att lämna ifrån sig pengar eller mobiltelefon då, säger Sven-Erik Alhem.