MUSIK Håkan Steen skriver om pop  
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
TISDAG18 JULI 2000
 
NYHETER
Sök
Tidningens förstasida
Tyck till
Wap och handdatorer
Kolumnister
Kändis-chattar
Tipsa Aftonbladet
TELEGRAM
E-POST
INNEHÅLL
SÖK
SPORT
TIPS & TRAV
NÖJE
SMS & RING-
SIGNALER
WAP &
HANDDATOR
WEBBRADIO
WEBB-TV
KVINNA
PULS
IT
EKONOMI
BÖRS
FONDER
NYA RESOR
BIL
HÄLSA
TV
VÄDER
BOSTAD
STOCKHOLM
TYCK TILL
CHATT
LEDARE
KULTUR
BOKBANKEN
WEBB-
KYRKAN
DEBATT
NYA
HOROSKOP
MAT&VIN
E-KORT
UNG
JOBBA HÄR
ANNONSERA
MEDIE-
CENTER
KONCERN-
INFO

KÖP&SÄLJ








Förnamn

Efternamn
Jag vill läsa
e-posten

Funplanet
 


I DAG: BENSKÖRHET
Benskörhet är i första hand en kvinnosjukdom.
Du kan ha den utan att du märker det – tills du ramlar och bryter benet.
är överläkare på kliniken för endoktrinologi och diabetologi på Karolinska sjukhuset i Stockholm
I dag svarar hon på frågor om den smygande sjukdomen benskörhet.

271 BRA FÖR SKELETTET Dans är inte bara roligt, det förebygger också benskörhet. Här är det Annelie Vaettinen och Reino Kinnunen som tar sig en svängom på kursen i squaredance i Brandbergen i Stockholom. Skelettet kräver belastning för att stimuleras till benbildning. Cykling och gymnastik är också bra motionsformer.
Foto: LARS OTTOSSON
Dansa så slipper du få sköra ben
Benskörhet – vad är det för sjukdom?
  
Benvävnaden har blivit skörare, mindre hållfast. Det beror på att den totala mängden ben i skelettet minskat. Skelettets finaste arkitektur har också förändrats och benet har blivit porösare.
Det medicinska namnet är osteoporos?
  
Ja, osteo är ben på grekiska och poros betyder porös – ”poröst ben” ordagrant översatt.

FLER ARTIKLAR:
Så håller du koll på blodtrycket
Orsaker till högt blodtryck
Så slipper du astma-anfall
Prostatan är mannens gissel
Men det är inte benskörheten i sig som är det viktiga utan vad den ställer till med?
  
Benskör kan man vara utan att man märker det – det är en smygande och tyst sjukdom. Men benskörheten gör att man lättare drabbas av ett benbrott. En liten ansträngning eller ett måttligt våld kan resultera i en fraktur om benstommen är tunn.
Hur vanlig är benskörhet i Sverige?
  Man uppskattar att cirka 300 000 svenska kvinnor lider av benskörhet. Frakturer på grund av benskörhet ökar och har ungefär fördubblats sedan femtiotalet. Risken för att en 50-årig kvinna under resten av sitt liv ska drabbas av en benskörhetsfraktur är cirka 50 procent. Motsvarande siffra för en man är 25 procent.
  Vi skandinaver konsumerar i genomsnitt mycket mejeriprodukter och får därför i oss mycket kalk. Men trots det ligger vi högt på Europa-listan över antalet benskörhetsfrakturer. Jag har dock ett intryck av att många av dem som får frakturer inte är några större mjölkdrickare.
Och hur många är frakturerna på grund av benskörhet?
  
Man räknar med cirka 60 000 per år. Vården av dessa frakturer är en stor post i sjukvårdens ekonomi.
  Kvinnor under 50 år och män under 60 år har mycket sällan benskörhetsfrakturer. Men redan i 55-årsåldern ökar antalet brott på handleden hos kvinnor. I kronologisk ordning följer sedan ryggkotor, överarm och revben.
  Höftfrakturer är vanligast i hög ålder. I ryggkotorna pressas det sköra benet lätt samman – man talar om kotkompressioner. Ett obetydligt lyft kan vara utlösande. Det gör ont i ryggen under några veckor vilket tyvärr ofta misstolkas som ett ryggskott. Efter kompressioner på flera kotor försämras kroppshållningen, ryggen blir kutig och kroppslängden minskar.
Drabbar benskörheten alltid hela skelettet?
  Nej, inte alls. Under en del perioder är sjukdomen begränsad till vissa kroppsdelar. Ryggkotorna är känsliga. Tunn kotpelare men samtidigt normal benvävnad i höfterna är därför vanligt hos bensköra kvinnor efter sista menstruationen. Hos en benskör åldring däremot är ofta hela skelettet påverkat.
Män och benskörhet?
  
Sjukdomen är betydligt vanligare hos kvinnor. Vid de tidiga formerna i 55-årsåldern går det ungefär fem kvinnor på en man. Könsskillnaden blir så småningom mindre markant. I 80-årsåldern är det dubbelt så många kvinnor som män som bryter höften på grund av benskörhet.
Det finns många anledningar till benskörhet men man talar om två dominerande former – en tidig och en sen.
  
Den tidiga formen som huvudsakligen finns hos kvinnor brukar visa sig i 50-årsåldern. Främsta orsaken är det bortfall av östrogen som alla kvinnor i klimakteriet råkar ut för. Östrogen har nämligen en dämpande effekt på ”benätarcellerna” – en brist leder följaktligen till ökad nedbrytning av benmassa och så småningom till benskörhet. Hos en liten grupp män kan man hitta en motsvarande brist på könshormon med likartade effekter på benvävnaden. I deras fall handlar det om testosteron men bortfallet av könshormon hos männen blir sällan så drastiskt som hos kvinnorna.
Den sena formen är den åldersbetingade benskörheten?
  
Det är en form av benskörhet som visar sig i 65–70-årsåldern och nu är skillnaden mellan könen inte så stor. Bakgrunden är betydligt mer sammansatt än för den tidiga formen. Livet igenom tappar vi alla tillväxthormon och tillväxtfaktorer.
  De flesta av kvinnorna har fortfarande otillräckligt med östrogen. Nivån av D-vitamin blir kanske för låg – antingen beroende på bristfällig kost eller på att man vistas för lite ute i solen. Om njurfunktionen börjar svikta reduceras D-vitaminet ytterligare. Gamlingarnas dåliga aptit kan göra att de blir både fel- och undernärda, kalcium- och proteinbalans rubbas. Bristen på fysisk aktivitet stimulerar inte till någon benuppbyggnad.
  Tillsammans drar alla dessa faktorer åt samma håll – den totala benmassan minskar och benvävnaden blir tunnare.
245 GENOMLYSNING Ann Marie Danielsson bröt handleden och nu görs en utredning för att se om hon lider av benskörhet. Genom röntgen mäts bentätheten. Marjo Salokivi ser till att patienten ligger rätt.
Foto: LARS OTTOSSON
Borde alla äldre ha ett särskilt tillskott av kalcium och D-vitamin – de behövs ju för att bygga upp benet?
  
Många har ett bristande intag av kalcium och D-vitamin men så långt som till en allmän rekommendation vill jag inte gå. Även åldringar är olika.
  Det är enkelt att räkna ut ungefär hur mycket kalcium vi får i oss. Kalcium finns i mjölk som innehåller 120 mg per deciliter och i ost som innehåller 70 mg per ostskiva. Dagsbehovet är 800–1000 mg.
  De som äter dåligt, framför allt av mejeriprodukter, och som sällan kommer ut i friska luften behöver i princip ett tillskott. Det finns kombinationspreparat med både kalcium och D-vitamin. Men innan man börjar ta tabletterna är det klokt att rådgöra med sin doktor. Det är nämligen inte ofarligt att överdosera kalcium och D-vitamin.
Hur utreder du en patient med misstänkt benskörhet?
  
Jag tar upp en noggrann sjukhistoria, gör en kroppsundersökning och kompletterar med några blod- och urinundersökningar. Finns det någon oupptäckt sjukdom i bakgrunden som först borde behandlas? Vi går igenom och jag bedömer riskfaktorerna för benskörhet. Har patienten haft någon fraktur i handled, revben eller höft som utlösts av obetydligt våld? Tecken på genomgångna kotkompressioner – ryggvärk, kutryggighet, längdminskning på mer än 3 cm?
  Om patienten tidigare haft en fraktur utan rimlig anledning eller om jag bedömer den sammantagna risken för en framtida fraktur som stor – då skriver jag en remiss för undersökning av bentätheten.
Vad innebär det?
  En undersökning av bentätheten ger en uppfattning om hur tunn och skör benvävnaden är. Det mest använda metoden är en enkel och smärtfri röntgenundersökning som koncentreras till ländrygg och höft.
Vilka läkemedel används om man väl bestämt sig för aktiv behandling?
  
Nästan alla behöver ett tillskott av kalcium och D-vitamin.
  Kvinnor som haft sin sista menstruation kan behandlas med medelstarka östrogener. Det dämpar den ökade nedbrytningen av ben som beror på östrogenbrist. I de flesta fall rör det sig om mångårig behandling eftersom skyddet från östrogen upphör när man slutar ta preparatet. Även äldre kvinnor svarar på tillförsel av östrogen men för dem räcker sannolikt lägre doser.
  Hos män med konstaterad brist på könshormon ges på motsvarande sätt testosteron.
Bisfosfonater är en annan typ av preparat?
  
Ja, de är fosfatsalter som till skillnad från östrogen bara påverkar skelettet. Bisfosfonater finns som tabletter och är förstahandsval hos äldre kvinnor och hos män som behöver aktiv behandling. Precis som östrogen bromsar de ”benätarcellerna”.
Att ändra på livsstilen är viktigare än att äta mediciner – vilka råd brukar du ge?
  
Ja, livsstilen kommer alltid först! Det gäller att minska eller eliminera de riskfaktorer som går att påverka. Skelettet kräver belastning för att stimuleras till benbildning. Därför måste du röra på dig – promenader, cykling, dans och gymnastik är bra motionsformer. Simning, som inte bjuder på samma motstånd, ger mindre stimulans för benstommen.
  Ät varierad kost med mycket mejeriprodukter. Om du är mager försök att gå upp i vikt. Vistas utomhus minst en halvtimme varje dag.
  Rökning försämrar blodförsörjningen i skelettet och sänker också halten av tillfört östrogen. Ett eller två glas vin är tillåtet – men låt bli större mängder alkohol.
Fallolyckor är farliga för den som är benskör. Går de att förebygga?
  
Ja, det finns mycket som kan förbättras, i synnerhet för de äldre. Se över hemmiljön, plocka bort snubbelfällorna – höga trösklar, sladdar, styva mattkanter. Lägg halkskydd under mattor och i badkaret, ha stadiga och halkfria skor.
  Klättra inte på stegar som är en klassisk orsak till fallolyckor – be i stället om hjälp. En käpp är ett bra stöd, ha alltid broddar på skorna utomhus om väglaget är slirigt.
  Det är viktigt att kolla syn och glasögon, inte minst för att klara trappor. Problem med balansen, yrselattacker som kräver utredning och behandling? Doktorn borde kanske justera blodtrycksmedicineringen?
  Det går att skaffa sig effektiva höftskydd som bärs under kläderna hela dagen. De polstrar och skyddar höften mot fraktur vid ett fall. Den gamle känner sig då i bästa fall tryggare och vågar röra på sig mer.
Hur följs patienter med benskörhet upp?
  
När jag startat en behandling ber jag patienten komma tillbaka redan om några månader, mest för att höra om behandlingen gått bra och om patienten sluppit biverkningar. Efter 1,5–2 år träffas vi igen och gör en ny mätning av bentätheten för att värdera effekten av behandlingen. Mellankontrollerna kan mycket väl skötas av primärvården.
  Så myckert som möjligt av benskörheten bör skötas på vårdcentralerna, det är helt nödvändigt. Husläkarna måste ha benskörhet i åtanke när de träffar riskpatienter över 50 år – till exemmpel de som haft en fraktur eller som kortisonbehandlas. Att se över den fysiska miljön på servicehus och sjukhem, ge kostrekommendationer och kanske ordinera ett tillskott av kalk och D-vitamin är andra angelägna uppgifter för primärvården.



Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER
Finansminister Bosse Ringholm hoppas kunna sänka skatten för normalinkomsttagare med 200-300 kronor i månaden - men för de som tjänar över 30 000 kronor i månaden väntar ingen sänkning
 NOJE

Britney Spears filmstjärna i sin nya video

Jazzen still going strong på Skeppsholmen

 SPORT

Klart på tisdagen: Niclas Alexandersson blir klubbkamrat med ”Gazza”

 KVINNA

Bästa pappan – en bögkompis?

 VÄDER

Sol eller regn? Så blir vädret på din ort
Man hittad mördad i frisersalong i centrala Stockholm Tecken på strid inne i lokalen
Hannah Graaf friad i rätten på tisdagen - grät av lättnad sedan åtalet lagts ner
Högsta domstolen sa nej till polismördarna Livstidsdomarna mot Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson står fast
Räkna med att kaffet blir dyrt i vinter Frost i Brasilien får priserna att skena uppåt
...men bensinen blir billigare Priset sänks med åtta öre litern på onsdagen
Svåra biverkningar av vanlig medicin mot ledsjukdom - två döda i Sverige
Porrchock på öländsk dansrestaurang - gästerna bjöds på filmade samlag
  SENASTE NYTT/TELEGRAM
Sverige | Världen | Sport | Ekonomi
Nyhetsbevakaren – med automatisk uppdatering
Är det rätt att förbjuda vissa hundraser?
Ja Nej
Se resultat
Farliga hundar förbjuds i Sverige? Jordbruksminister Margareta Winberg ska undersöka om ett förbud är möjligt. Videoenkät: Så tycker hundägarna
SPECIALISTEN GER SVAR
I dag: Benskörhet Dansa så slipper du sköra ben
Behöver allmänheten agera polis
Ja Nej
Se resultat
”Vi måste patrullera själva” 130 bybor i Röstånga bevakar på natten
Adonis är förlamad efter bråk med vakter Åklagaren: Han skadade sig själv
Gravid? Akta dig för rått kött Parasiter kan skada fostret
Margaret Thatcher riskerer krigsrätt Europadomstolen granskar händelse i Falklandskriget
Grattis, Alexandra Pascalidou, - som fyllde 30 på tisdagen
Netscape spionerar på ditt surfande Uppgifter skickas i väg i smyg
Kommandogrupp erkänner mackbrand i Linköping ”Vi ville visa vårt motstånd mot Shells imperialistiska utsugning av Nigeria”
Skulle du kunna anmäla ditt barn?
Ja Nej
Se resultat
Föräldrarna anmälde sonen för knarkinnehav Kriminolog: ”Det måste handla om desperation”
Pytonorm på rymmen i Nyköping Bet man när den fångades
Värnpliktig riskerar sex års fängelse – efter skottet på slottet
Värnpliktsrådet kräver säkerhetsutredning av högvakten
Tysk polis avslöjade människosmugglare Fem irakier tros ha smugglat tusentals till Norden
Nytt läkemedel mot snarkning Samma medicin som mot Alzheimer
VANN DU? Stryktips | Måltips
FLYGKATASTROFEN I INDIEN
Sextio döda när Boeing 737 störtade i Indien Släktingar och anställda vid flygplatsen försökte gräva fram överlevande och drog kroppar ur det brinnande flygplansvraket.
Storm mot myndigheterna efter tragedin - regeringen kritiseras för att negligera flygsäkerheten

AFTONBLADET GRANSKAR
Stänger ditt sjukhus i sommar? Fyrtio procent av vårdplatserna dras in
BOSTAD Studenter får bo i tunnelbanan. Nytt förslag: Bygg bostäder på taken till perrongerna. Tyck till!

BILDEXTRA Öga mot öga med ilsken tjur – fotograf tog vågad närbild ur grodperspektiv
TYCK TILL OM TV Hur ska huliganerna stoppas?
RÖSTA Sätt ditt eget betyg på partiledarna
Tävla med ”Hälsoresan” Vinn en weekend på spa!