|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Benvävnaden har blivit skörare, mindre hållfast. Det beror på att den totala mängden ben i skelettet minskat. Skelettets finaste arkitektur har också förändrats och benet har blivit porösare. Ja, osteo är ben på grekiska och poros betyder porös poröst ben ordagrant översatt.
Benskör kan man vara utan att man märker det det är en smygande och tyst sjukdom. Men benskörheten gör att man lättare drabbas av ett benbrott. En liten ansträngning eller ett måttligt våld kan resultera i en fraktur om benstommen är tunn. Man uppskattar att cirka 300 000 svenska kvinnor lider av benskörhet. Frakturer på grund av benskörhet ökar och har ungefär fördubblats sedan femtiotalet. Risken för att en 50-årig kvinna under resten av sitt liv ska drabbas av en benskörhetsfraktur är cirka 50 procent. Motsvarande siffra för en man är 25 procent. Vi skandinaver konsumerar i genomsnitt mycket mejeriprodukter och får därför i oss mycket kalk. Men trots det ligger vi högt på Europa-listan över antalet benskörhetsfrakturer. Jag har dock ett intryck av att många av dem som får frakturer inte är några större mjölkdrickare. Man räknar med cirka 60 000 per år. Vården av dessa frakturer är en stor post i sjukvårdens ekonomi. Kvinnor under 50 år och män under 60 år har mycket sällan benskörhetsfrakturer. Men redan i 55-årsåldern ökar antalet brott på handleden hos kvinnor. I kronologisk ordning följer sedan ryggkotor, överarm och revben. Höftfrakturer är vanligast i hög ålder. I ryggkotorna pressas det sköra benet lätt samman man talar om kotkompressioner. Ett obetydligt lyft kan vara utlösande. Det gör ont i ryggen under några veckor vilket tyvärr ofta misstolkas som ett ryggskott. Efter kompressioner på flera kotor försämras kroppshållningen, ryggen blir kutig och kroppslängden minskar. Nej, inte alls. Under en del perioder är sjukdomen begränsad till vissa kroppsdelar. Ryggkotorna är känsliga. Tunn kotpelare men samtidigt normal benvävnad i höfterna är därför vanligt hos bensköra kvinnor efter sista menstruationen. Hos en benskör åldring däremot är ofta hela skelettet påverkat. Sjukdomen är betydligt vanligare hos kvinnor. Vid de tidiga formerna i 55-årsåldern går det ungefär fem kvinnor på en man. Könsskillnaden blir så småningom mindre markant. I 80-årsåldern är det dubbelt så många kvinnor som män som bryter höften på grund av benskörhet. Den tidiga formen som huvudsakligen finns hos kvinnor brukar visa sig i 50-årsåldern. Främsta orsaken är det bortfall av östrogen som alla kvinnor i klimakteriet råkar ut för. Östrogen har nämligen en dämpande effekt på benätarcellerna en brist leder följaktligen till ökad nedbrytning av benmassa och så småningom till benskörhet. Hos en liten grupp män kan man hitta en motsvarande brist på könshormon med likartade effekter på benvävnaden. I deras fall handlar det om testosteron men bortfallet av könshormon hos männen blir sällan så drastiskt som hos kvinnorna. Det är en form av benskörhet som visar sig i 6570-årsåldern och nu är skillnaden mellan könen inte så stor. Bakgrunden är betydligt mer sammansatt än för den tidiga formen. Livet igenom tappar vi alla tillväxthormon och tillväxtfaktorer. De flesta av kvinnorna har fortfarande otillräckligt med östrogen. Nivån av D-vitamin blir kanske för låg antingen beroende på bristfällig kost eller på att man vistas för lite ute i solen. Om njurfunktionen börjar svikta reduceras D-vitaminet ytterligare. Gamlingarnas dåliga aptit kan göra att de blir både fel- och undernärda, kalcium- och proteinbalans rubbas. Bristen på fysisk aktivitet stimulerar inte till någon benuppbyggnad. Tillsammans drar alla dessa faktorer åt samma håll den totala benmassan minskar och benvävnaden blir tunnare.
Många har ett bristande intag av kalcium och D-vitamin men så långt som till en allmän rekommendation vill jag inte gå. Även åldringar är olika. Det är enkelt att räkna ut ungefär hur mycket kalcium vi får i oss. Kalcium finns i mjölk som innehåller 120 mg per deciliter och i ost som innehåller 70 mg per ostskiva. Dagsbehovet är 8001000 mg. De som äter dåligt, framför allt av mejeriprodukter, och som sällan kommer ut i friska luften behöver i princip ett tillskott. Det finns kombinationspreparat med både kalcium och D-vitamin. Men innan man börjar ta tabletterna är det klokt att rådgöra med sin doktor. Det är nämligen inte ofarligt att överdosera kalcium och D-vitamin. Jag tar upp en noggrann sjukhistoria, gör en kroppsundersökning och kompletterar med några blod- och urinundersökningar. Finns det någon oupptäckt sjukdom i bakgrunden som först borde behandlas? Vi går igenom och jag bedömer riskfaktorerna för benskörhet. Har patienten haft någon fraktur i handled, revben eller höft som utlösts av obetydligt våld? Tecken på genomgångna kotkompressioner ryggvärk, kutryggighet, längdminskning på mer än 3 cm? Om patienten tidigare haft en fraktur utan rimlig anledning eller om jag bedömer den sammantagna risken för en framtida fraktur som stor då skriver jag en remiss för undersökning av bentätheten. En undersökning av bentätheten ger en uppfattning om hur tunn och skör benvävnaden är. Det mest använda metoden är en enkel och smärtfri röntgenundersökning som koncentreras till ländrygg och höft. Nästan alla behöver ett tillskott av kalcium och D-vitamin. Kvinnor som haft sin sista menstruation kan behandlas med medelstarka östrogener. Det dämpar den ökade nedbrytningen av ben som beror på östrogenbrist. I de flesta fall rör det sig om mångårig behandling eftersom skyddet från östrogen upphör när man slutar ta preparatet. Även äldre kvinnor svarar på tillförsel av östrogen men för dem räcker sannolikt lägre doser. Hos män med konstaterad brist på könshormon ges på motsvarande sätt testosteron. Ja, de är fosfatsalter som till skillnad från östrogen bara påverkar skelettet. Bisfosfonater finns som tabletter och är förstahandsval hos äldre kvinnor och hos män som behöver aktiv behandling. Precis som östrogen bromsar de benätarcellerna. Ja, livsstilen kommer alltid först! Det gäller att minska eller eliminera de riskfaktorer som går att påverka. Skelettet kräver belastning för att stimuleras till benbildning. Därför måste du röra på dig promenader, cykling, dans och gymnastik är bra motionsformer. Simning, som inte bjuder på samma motstånd, ger mindre stimulans för benstommen. Ät varierad kost med mycket mejeriprodukter. Om du är mager försök att gå upp i vikt. Vistas utomhus minst en halvtimme varje dag. Rökning försämrar blodförsörjningen i skelettet och sänker också halten av tillfört östrogen. Ett eller två glas vin är tillåtet men låt bli större mängder alkohol. Ja, det finns mycket som kan förbättras, i synnerhet för de äldre. Se över hemmiljön, plocka bort snubbelfällorna höga trösklar, sladdar, styva mattkanter. Lägg halkskydd under mattor och i badkaret, ha stadiga och halkfria skor. Klättra inte på stegar som är en klassisk orsak till fallolyckor be i stället om hjälp. En käpp är ett bra stöd, ha alltid broddar på skorna utomhus om väglaget är slirigt. Det är viktigt att kolla syn och glasögon, inte minst för att klara trappor. Problem med balansen, yrselattacker som kräver utredning och behandling? Doktorn borde kanske justera blodtrycksmedicineringen? Det går att skaffa sig effektiva höftskydd som bärs under kläderna hela dagen. De polstrar och skyddar höften mot fraktur vid ett fall. Den gamle känner sig då i bästa fall tryggare och vågar röra på sig mer. När jag startat en behandling ber jag patienten komma tillbaka redan om några månader, mest för att höra om behandlingen gått bra och om patienten sluppit biverkningar. Efter 1,52 år träffas vi igen och gör en ny mätning av bentätheten för att värdera effekten av behandlingen. Mellankontrollerna kan mycket väl skötas av primärvården. Så myckert som möjligt av benskörheten bör skötas på vårdcentralerna, det är helt nödvändigt. Husläkarna måste ha benskörhet i åtanke när de träffar riskpatienter över 50 år till exemmpel de som haft en fraktur eller som kortisonbehandlas. Att se över den fysiska miljön på servicehus och sjukhem, ge kostrekommendationer och kanske ordinera ett tillskott av kalk och D-vitamin är andra angelägna uppgifter för primärvården.
Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
SPECIALISTEN GER SVAR
VANN DU? Stryktips | Måltips FLYGKATASTROFEN I INDIEN AFTONBLADET GRANSKAR BOSTAD Studenter får bo i tunnelbanan. Nytt förslag: Bygg bostäder på taken till perrongerna. Tyck till! BILDEXTRA Öga mot öga med ilsken tjur fotograf tog vågad närbild ur grodperspektiv TYCK TILL OM TV Hur ska huliganerna stoppas? RÖSTA Sätt ditt eget betyg på partiledarna |