|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Säpo godkände våra operationer
KÖLN. I mitten på 70-talet kontaktade Säpo Västtysklands underrättelsetjänst och föreslog ett samarbete. Vi gjorde ett avtal och jag utgår från att svenskarna fick mer hjälp av oss än vi av dem. Det berättar Heribert Hellenbroich, dåvarande spionjägare och chef för västtyska underrättelsetjänsten, för Aftonbladet. När vi skulle operera i Sverige måste vi först ha Säpos godkännande. Sade de nej till något, så droppade vi hela saken, fortsätter Hellenbroich. Aftonbladet träffar den förre spionchefen i hans hem utanför Köln. Hellenbroich har en imponerande karriär bakom sig: 1966 jurist i verket för författningsskydd (en statlig säkerhetstjänst), 197580 chef för den byrå som jagade utländska spioner, 1983 direktör för detta verk och 1985 president i Bundesnachrichtendienst (BND) tyska Säpo. Några månader senare fick han, 48 år gammal, sparken av förbundskansler Helmut Kohl. Hellenbroich fick ta de politiska konsekvenserna av att en högt uppsatt medarbetare hoppat av till Östtyskland och avslöjat topphemlig information. Brett leende svarar Heribert Hellenbroich: Jag får väl än i dag inte säga något konkret om det. Men vi stod mitt i det kalla kriget. Och vi SKULLE rekrytera folk. I DDR och Sovjet var det svårt. Vi fick koncentrera oss på östtyska diplomater i andra länder. Kontinuerligt utbyte Han berättar om västtyskarnas samarbete med svenska Säpo. De båda säkerhetstjänsterna besökte varandra minst en gång om året. De svenska kollegorna gjorde ett starkt intryck när de vid middagar på fina restauranger serverade akvavit som vårt svenska mineralvatten. Men de var kunniga och motiverade och visste att det fanns spioner i Sverige. Ett problem för dem var att medan Norge och Danmark hade ett intimt underrättelsesamarbete med andra västländer via Nato och andra organ, stod svenskarna helt utanför. Expert på industrispionage Den västtyska säkerhetstjänsten beräknade då att det fanns cirka 3 000 Stasiagenter utomlands. I dag vet vi att det var minst fyra gånger så många. Många av dem arbetar fortfarande, för andra uppdragsgivare. Numera är Heribert Hellenbroich expert på industrispionage. Nu är det ekonomiskt och industriellt spionage som gäller. Som säkerhetsexpert upplever jag ofta en ofattbar naivitet. De flesta företag vägrar tro att de själva är föremål för spionage, trots att de vet att industrihemligheter stjäls i stor skala. Många företag är så oförsiktiga att de skickar sina viktigaste hemligheter över internet eller fax, som är otroligt enkla att avlyssna. Politiska hemligheter är efter kalla krigets slut inte så viktiga längre, avslutar Heribert Hellenbroich. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
VANN DU? Stryktips | Måltips
AFTONBLADET AVSLÖJAR SPECIALISTEN GER SVAR
AFTONBLADET GRANSKAR
BOSTAD Studenter får bo i tunnelbanan. Nytt förslag: Bygg bostäder på taken till perrongerna. Tyck till! AFTONBLADET/DOKUMENT BILDEXTRA Öga mot öga med ilsken tjur fotograf tog vågad närbild ur grodperspektiv TYCK TILL OM TV Passar riddaredalen även i vår tid? RÖSTA Sätt ditt eget betyg på partiledarna |