MUSIK Håkan Steen skriver om pop  
Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
MÅNDAG 17 JULI 2000
 
NYHETER
Sök
Tidningens förstasida
Tyck till
Wap och handdatorer
Kolumnister
Kändis-chattar
Tipsa Aftonbladet
TELEGRAM
E-POST
INNEHÅLL
SÖK
SPORT
TIPS & TRAV
NÖJE
SMS & RING-
SIGNALER
WAP &
HANDDATOR
WEBBRADIO
WEBB-TV
KVINNA
PULS
IT
EKONOMI
BÖRS
FONDER
NYA RESOR
BIL
HÄLSA
TV
VÄDER
BOSTAD
STOCKHOLM
TYCK TILL
CHATT
LEDARE
KULTUR
BOKBANKEN
WEBB-
KYRKAN
DEBATT
NYA
HOROSKOP
MAT&VIN
E-KORT
UNG
JOBBA HÄR
ANNONSERA
MEDIE-
CENTER
KONCERN-
INFO

KÖP&SÄLJ








Förnamn

Efternamn
Jag vill läsa
e-posten

Funplanet
 



I DAG: HÖGT BLODTRYCK

Vi vet att övervikt och stress ofta leder till för högt blodtryck.
Men högt blodtryck – är det ett problem? Ja, på sikt kan det leda till skador på hjärta, hjärna och njure.
Docent Jan Östergren (bilden) är överläkare i intern medicin vid Karolinska sjukhuset. Han har forskat om högt blodtryck i mer än 15 år
I dag svarar han på frågor om högt blodtryck – en åkomma som över 800 000 svenskar lider av.
I en serie artiklar i Aftonbladet intervjuas de närmaste dagarna Sveriges främsta läkare om våra folksjukdomar. Läkarna svarar på patienternas frågor om sjukdomen, om nya rön inom vetenskapen och behandlingar.


230 MOTION HJÄLPER Vid måttlig blodtrycksförhöjning kan det i stället för medicinsk behandling räcka med att träna, äta mindre fett och salt, och minska alkoholintaget. Pea Björklund ligger i.
Foto: LARS OTTOSSON
Så håller du koll på blodtrycket

Varför anstränger man sig att hitta dem som går omkring med högt blodtryck eller hypertoni som det heter på fackspråk – många har ju inte ens några symtom?
  
Hypertoni förstör på lång sikt kroppens blodkärl vilket i sin tur kan leda till allvarliga skador på olika organ – hjärta, hjärna, njure. Tillsammans med rökning, höga blodfetter, nedsatt sockertolerans, stress eller övervikt kan även ett måttligt förhöjt blodtryck innebära en stor risk för framtida hjärt-kärlsjukdom.

FLER ARTIKLAR:
Orsaker till högt blodtryck
Så slipper du astma-anfall
Prostatan är mannens gissel
Är du rädd för högt blodtryck?
Ja Nej
Se resultat
  Några brittiska specialister har sagt att blodtrycksmätningen är den viktigaste undersökningen av en patient. Med tanke på hur enkel mätningen är och de stora konsekvenser resultatet kan ha är det lätt att instämma.
Hur många av oss i Sverige har för högt blodtryck?
  
Omkring 10 procent brukar man ange, det blir över 800 000 personer. Av dessa bör över en halv miljon behandlas med läkemedel. Hypertoni är alltså en mycket stor folksjukdom.
Lyckas sjukvården fånga upp
alla hypertoniker?
  
Jag tycker att vi har ett väl fungerande nät i Sverige. Blodtrycket tas ju vid mönstring, graviditet och vid många besök i sjukvården. Det är bra om man känner till sitt blodtryck och det är önskvärt att även den friske gör en kontroll av blodtrycket åtminstone vart femte år.
Ska man köpa en manschett och kontrollera sitt eget blodtryck?
  
Tar man blodtrycksmediciner kan väl det vara ett bra sätt att följa behandlingsresultatet. Annars är det inte motiverat att skaffa sig en manschett.
För att ställa diagnosen hypertoni krävs en del eftertanke och omsorg?
  
Det räcker inte med att fastställa ett förhöjt blodtryck vid ett enda tillfälle såvida det inte är fråga om en kraftig blodtrycksförhöjning. Man brukar tala om ”vitrockshypertoni” när patienten inför mötet med sjukvården känner sig uppjagad och blodtrycket rusar i höjden. Handlar det om en mild förhöjning är det lämpligt att under ett par månader låta patienten komma tillbaka till syster eller doktor för ett par nya mätningar.
Det finns även möjlighet att göra långtidsregistreringar?
  
Ja, i knepiga fall kan man utrusta patienten med en apparat som kontinuerligt registrerar blodtrycket under något dygn.
Blodtrycket anges till exempel som 160/90 – vad står de siffrorna för egentligen?
  
Värdet 160 anger trycket i artärerna i mm kvicksilver när hjärtat drar sig samman. Hjärtats sammandragning kallas systole och blodtrycket i den stunden, i det här fallet 160, kallas därför systoliskt blodtryck. På motsvarande sätt anger värdet 90 artärtrycket under hjärtats avslappningsfas, diastole, och trycket i den fasen är följaktligen det diastoliska trycket. 160/90 är alltså värdena för det systoliska respektive diastoliska blodtrycket angivet i mm kvicksilver (Hg).
Så till den svåraste frågan – var dras gränserna för hypertoni?
  Den strikta definitionen av hypertoni är ett systoliskt blodtryck över 140 mm Hg. För personer över 65 år har Socialstyrelsen angivit gränsen till 160 mm Hg, eller ett diastoliskt blodtryck över 90 mm Hg – helst uppmätt vid tre tillfällen.
  I intervallet 140–160 och 90–100 m Hg kan det finnas anledning att avvakta och pröva en icke-medikamentell behandling efter att man tagit hänsyn till patientens övriga riskfaktorer.
Inställningen till förhöjt systoliskt blodtryck har drastiskt ändrats på senare tid?
  
Ja, tidigare var man mest inriktad på det diastoliska trycket. Vi vet nu att ett förhöjt systoliskt blodtryck på lång sikt faktiskt är farligare än ett förhöjt diastoliskt tryck. Även äldre som enbart har en förhöjning av det systoliska trycket bör därför få aktiv behandling.
332 GRÄNSFALL Inga Britt Andersson får sitt blotryck taget av Jan Östergren. Resultatet visade på 155/100, vilket är ett gränsfall för vidare utredning.
Foto: LARS OTTOSSON
Vad är orsaken till högt blodtryck?
  
Bara i vart tjugonde fall kan vi peka på en direkt orsak – det gäller de sekundära hypertonierna (se vidare i faktarutan). Hos de övriga, hela 95 %, hittar vi inte någon entydig förklaring till det höga blodtrycket. De får diagnosen essentiell hypertoni vilket bara betyder ”högt blodtryck utan känd orsak” på läkarspråk.
Men det finns väl teorier och spekulationer om orsaken till den essentiella hypertonin?
  
Det finns många funderingar. Vi vet att det finns ett stort ärftligt inslag. Övervikt och stress ökar risken.
  De som har anlag för essentiell hypertoni har sannolikt en bristande förmåga att utsöndra salt i njuren. Det skulle förklara varför endast vissa personer är känsliga för ett ökat saltintag.
  En obalans i det autonoma nervsystemet som bland annat reglerar cirkulationen har länge diskuterats som tänkbar förklaring. Enligt den modellen skulle ett ökat pådrag av stresshormoner öka hjärtfrekvensen och blodtrycket.
Du nämnde att högt blodtryck skadar kärlen på lång sikt? Vad är det som händer i blodkärlen?
  
Blodkärlen kan skadas på två sätt. Högt blodtryck gör att de minsta artärerna förgrovas, blodbanan blir då trängre och blodtrycket stiger. Hjärtat måste jobba hårdare och blir förstorat.
  Det andra är att högt blodtryck tillsammans med bland annat rökning och höga blodfetter påskyndar utvecklingen av åderförkalkning i kärlen. Ett åderförkalkat kärl i hjärta och hjärna blir mycket lättare säte för blodpropp och blödning, med allt vad det innebär.
Ger en moderat blodtryckshöjning några symtom?
  
I dag finns det nog belägg för att en lindrig hypertoni kan ge symtom i form av trötthet och huvudvärk som försvinner efter behandling av blodtrycket.
Om man nu konstaterat en hypertoni – vilken utredning bör göras inom primärvården före en behandling?
  
Patienten får berätta sin sjukhistoria. Det görs en omsorgsfull kroppsundersökning, man lyssnar på hjärtat och över de stora kärlen, känner på pulsarna på fötterna, tar blodtrycket i båda armarna i både liggande och stående. Ett EKG registreras och sedan beställer man några enkla blodprover – salter, njurfunktion, fetter och socker – samt en urinundersökning för att se om det finns äggvita eller röda blodkroppar i urinen.
Måste alla med behandlingskrävande hypertoni få mediciner?
  
Vid måttlig blodtrycksförhöjning duger ibland livsstilsförändringar som enda behandling om patienten inte är belastad med alltför många andra riskfaktorer. Gå ned i vikt, börja motionera, dra ned på salt- och alkoholintaget är åtgärder som kan ha en trycksänkande effekt.
Men de flesta behöver ändå blodtrycksmedicin. Vilka typer av preparat är det som används?
  
Det finns fyra grupper av förstahandsläkemedel. Beta-blockerare och diuretika är de som använts längst och som vi har störst erfarenhet av. ACE-hämmare och kalciumantagonister är preparat som fått stor användning. Tyvärr är de betydligt dyrare.
Vad har beta-blockerarna för egenskaper?
  
De sänker blodtrycket genom att dämpa både hjärtfrekvensen och kraften i hjärtats sammandragningar. Beta-blockerarna är därför välbeprövade förstahandspreparat vid hög puls och ”stress-blodtryck”. De har en lätt lugnande verkan och kan få en jäktad patient att gå ned i varv.
  Nackdelen är att den lugnande effekten kan bli så kraftig att patienten känner sig trött. Kalla händer och fötter och problem med sömnen kan förekomma ibland. Det positiva med beta-blockerarnas biverkningar är att de alla försvinner när man slutar ta medicinen.
Och diuretika?
  
Diuretika är urindrivande medel som sänker blodtrycket genom att öka njurarnas vätske- och saltutsöndring. Ett minskat saltinnehåll i kärlväggarna bidrar också till trycksänkningen.
Hur gör du rent praktiskt för att ställa in en bra och välanpassad blodtrycksmedicinering?
  
I normalfallet börjar vi med en beta-blockerare eller en tiazid i låg dos. Patienten får komma tillbaka efter sex veckor förutsatt att blodtrycket inte är extremt högt.
  Om trycksänkningen då inte är tillfredställande kan man öka dosen, byta till en annan preparattyp eller kanske ännu hellre inleda en kombinationsbehandling.
  I svårare fall kan det krävas tillägg av en tredje typ av preparat för att komma till rätta med hypertonin. Mindre än hälften av patienterna med högt blodtryck klarar sig med endast ett preparat.
Vad är målet för blodtrycksbehandlingen?
  
I Sverige är målet att sänka det diastoliska trycket till under 90 mm Hg och det systoliska till under 140 – för de äldre nöjer man sig med 160 mm Hg. Hos diabetiker försöker man nå ned till 130/85 mm Hg.
Är blodtrycksbehandlingen alltid livslång?
  
Ja, i de flesta fall. Men ibland ser vi hur en drastisk förändring av livsstilen, till exempel pension, gör att patienten klarar sig utan medicinering.
De flesta höga blodtryck kan väl skötas av primärvården. När tycker du att en patient bör skickas till specialist?
  
Om orsaken till det höga blodtrycket är en sekundär hypertoni (se faktarutan) eller om man inte klarar av att sänka blodtrycket.




Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER
Glädjebesked för Hannah Graaf: Efter en kort överläggning la rätten klockan 13.25 ner åtalet
 KVINNA

Finaste flickan – en äkta jungfru

 WEBB-TV

Snabbaste elefanten Se Europas första elefantlopp

 SPORT

Nu är Annika Sörenstam bäst i världen

 BOSTAD

Gulli: Här slipper jag myggen Bygg ett anti mygg-hus - så här gör du Tipsa!

 BIL

Alfa Sportwagon – smycke med bra balans

FLYGKATASTROFEN I INDIEN
Sextio döda när Boeing 737 störtade i Indien Släktingar och anställda vid flygplatsen försökte gräva fram överlevande och drog kroppar ur det brinnande flygplansvraket.
Storm mot myndigheterna efter tragedin - regeringen kritiseras för att negligera flygsäkerheten

VANN DU? Stryktips | Måltips

Samlad Hannah Graaf i rätten Advokaten: ”Min klient menar att allt det här är felaktigt”
Värnpliktig åtalad för dödsskjutningen på Stockholms slott - riskerar sex års fängelse
Ericsson satsar 25 miljarder kronor på nästa generations mobiltelefoner Internet och telefoni smälter samman i Sveriges hittills dyraste industriprojekt
Arvikafestivalen stoppas? Dystert drogrekord oroar polisen: ”Vi måste diskutera en nedläggning” Snabbfråga!
  SENASTE NYTT/TELEGRAM
Sverige | Världen | Sport | Ekonomi
Nyhetsbevakaren – med automatisk uppdatering
”Belgisk blå säljs i svenska köttdiskar” - hävdar Lantbrukets affärstidning Snabbfråga!
Märkning av nötkött i butiker från 1 september EU:s jordbruksministerråd enades om reglerna på måndagskvällen

AFTONBLADET AVSLÖJAR
”Säpo godkände våra operationer” Förre spionchefen i Västtyskland om samarbetet med Sverige

SPECIALISTEN GER SVAR
Är du rädd för högt blodtryck?
Ja Nej
Se resultat
Så håller du koll på blodtrycket 22 frågor och svar med experten
AFTONBLADET GRANSKAR
Stänger ditt sjukhus i sommar? Fyrtio procent av vårdplatserna dras in

VÄDRET

Sol eller regn?
Ny prognos tre gånger om dagen
Ny dödsdrog i Sverige Preparatet har krävt två dödsoffer i Danmark och ett i Norge
Husvagnsbrand hotade en hel by Ägaren stoppade elden från att spridas
Thailands kung – apan Olas stora hopp Schimpansen fortfarande fånge i buren
Sexåring avled efter lek i gunga Hittades livlös i hemmagjord repgunga
Björn gick till angrepp på nytt Kolmården undersöker nu om det är samma björn som tidigare
Hästar misshandlade med basebollträ Värst drabbade: tre små föl
Polisen tog taxi i tjuvjakten Ingen bil fanns på plats
Galna ko-sjukan i barnmat? Nytt larm från England
Emilia lurade döden Vägde bara 550 gram när hon föddes
Unga röker allt mer - lika många börjar röka som på 1980-talet Nu kräver Folkhälsoinstitutet licens för tobaksförsäljning Snabbfråga!
BOSTAD Studenter får bo i tunnelbanan. Nytt förslag: Bygg bostäder på taken till perrongerna. Tyck till!

Gunnar Fredriksson Gunnar Fredriksson, kolumnist: Orkar Victoria spela med hela livet? När stelnar hennes leende?
AFTONBLADET/DOKUMENT
På slavmarknaden i Kina säljs trettio kvinnor varje dag – för att bli fruar Jing Yi såldes för 300 dollar till en bonde
Ping, 16, såldes – blev våldtagen och misshandlad Efter sex månader är hon fri

Aftonbladet rycker ifrån 106 500 större än konkurrenten på vardagar

BILDEXTRA Öga mot öga med ilsken tjur – fotograf tog vågad närbild ur grodperspektiv
TYCK TILL OM TV Passar riddaredalen även i vår tid?
RÖSTA Sätt ditt eget betyg på partiledarna
Tävla med ”Hälsoresan” Vinn en weekend på spa!