|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Hypertoni förstör på lång sikt kroppens blodkärl vilket i sin tur kan leda till allvarliga skador på olika organ hjärta, hjärna, njure. Tillsammans med rökning, höga blodfetter, nedsatt sockertolerans, stress eller övervikt kan även ett måttligt förhöjt blodtryck innebära en stor risk för framtida hjärt-kärlsjukdom.
Omkring 10 procent brukar man ange, det blir över 800 000 personer. Av dessa bör över en halv miljon behandlas med läkemedel. Hypertoni är alltså en mycket stor folksjukdom. alla hypertoniker? Jag tycker att vi har ett väl fungerande nät i Sverige. Blodtrycket tas ju vid mönstring, graviditet och vid många besök i sjukvården. Det är bra om man känner till sitt blodtryck och det är önskvärt att även den friske gör en kontroll av blodtrycket åtminstone vart femte år. Tar man blodtrycksmediciner kan väl det vara ett bra sätt att följa behandlingsresultatet. Annars är det inte motiverat att skaffa sig en manschett. Det räcker inte med att fastställa ett förhöjt blodtryck vid ett enda tillfälle såvida det inte är fråga om en kraftig blodtrycksförhöjning. Man brukar tala om vitrockshypertoni när patienten inför mötet med sjukvården känner sig uppjagad och blodtrycket rusar i höjden. Handlar det om en mild förhöjning är det lämpligt att under ett par månader låta patienten komma tillbaka till syster eller doktor för ett par nya mätningar. Ja, i knepiga fall kan man utrusta patienten med en apparat som kontinuerligt registrerar blodtrycket under något dygn. Värdet 160 anger trycket i artärerna i mm kvicksilver när hjärtat drar sig samman. Hjärtats sammandragning kallas systole och blodtrycket i den stunden, i det här fallet 160, kallas därför systoliskt blodtryck. På motsvarande sätt anger värdet 90 artärtrycket under hjärtats avslappningsfas, diastole, och trycket i den fasen är följaktligen det diastoliska trycket. 160/90 är alltså värdena för det systoliska respektive diastoliska blodtrycket angivet i mm kvicksilver (Hg). Den strikta definitionen av hypertoni är ett systoliskt blodtryck över 140 mm Hg. För personer över 65 år har Socialstyrelsen angivit gränsen till 160 mm Hg, eller ett diastoliskt blodtryck över 90 mm Hg helst uppmätt vid tre tillfällen. I intervallet 140160 och 90100 m Hg kan det finnas anledning att avvakta och pröva en icke-medikamentell behandling efter att man tagit hänsyn till patientens övriga riskfaktorer. Ja, tidigare var man mest inriktad på det diastoliska trycket. Vi vet nu att ett förhöjt systoliskt blodtryck på lång sikt faktiskt är farligare än ett förhöjt diastoliskt tryck. Även äldre som enbart har en förhöjning av det systoliska trycket bör därför få aktiv behandling.
Bara i vart tjugonde fall kan vi peka på en direkt orsak det gäller de sekundära hypertonierna (se vidare i faktarutan). Hos de övriga, hela 95 %, hittar vi inte någon entydig förklaring till det höga blodtrycket. De får diagnosen essentiell hypertoni vilket bara betyder högt blodtryck utan känd orsak på läkarspråk. Det finns många funderingar. Vi vet att det finns ett stort ärftligt inslag. Övervikt och stress ökar risken. De som har anlag för essentiell hypertoni har sannolikt en bristande förmåga att utsöndra salt i njuren. Det skulle förklara varför endast vissa personer är känsliga för ett ökat saltintag. En obalans i det autonoma nervsystemet som bland annat reglerar cirkulationen har länge diskuterats som tänkbar förklaring. Enligt den modellen skulle ett ökat pådrag av stresshormoner öka hjärtfrekvensen och blodtrycket. Blodkärlen kan skadas på två sätt. Högt blodtryck gör att de minsta artärerna förgrovas, blodbanan blir då trängre och blodtrycket stiger. Hjärtat måste jobba hårdare och blir förstorat. Det andra är att högt blodtryck tillsammans med bland annat rökning och höga blodfetter påskyndar utvecklingen av åderförkalkning i kärlen. Ett åderförkalkat kärl i hjärta och hjärna blir mycket lättare säte för blodpropp och blödning, med allt vad det innebär. I dag finns det nog belägg för att en lindrig hypertoni kan ge symtom i form av trötthet och huvudvärk som försvinner efter behandling av blodtrycket. Patienten får berätta sin sjukhistoria. Det görs en omsorgsfull kroppsundersökning, man lyssnar på hjärtat och över de stora kärlen, känner på pulsarna på fötterna, tar blodtrycket i båda armarna i både liggande och stående. Ett EKG registreras och sedan beställer man några enkla blodprover salter, njurfunktion, fetter och socker samt en urinundersökning för att se om det finns äggvita eller röda blodkroppar i urinen. Vid måttlig blodtrycksförhöjning duger ibland livsstilsförändringar som enda behandling om patienten inte är belastad med alltför många andra riskfaktorer. Gå ned i vikt, börja motionera, dra ned på salt- och alkoholintaget är åtgärder som kan ha en trycksänkande effekt. Det finns fyra grupper av förstahandsläkemedel. Beta-blockerare och diuretika är de som använts längst och som vi har störst erfarenhet av. ACE-hämmare och kalciumantagonister är preparat som fått stor användning. Tyvärr är de betydligt dyrare. De sänker blodtrycket genom att dämpa både hjärtfrekvensen och kraften i hjärtats sammandragningar. Beta-blockerarna är därför välbeprövade förstahandspreparat vid hög puls och stress-blodtryck. De har en lätt lugnande verkan och kan få en jäktad patient att gå ned i varv. Nackdelen är att den lugnande effekten kan bli så kraftig att patienten känner sig trött. Kalla händer och fötter och problem med sömnen kan förekomma ibland. Det positiva med beta-blockerarnas biverkningar är att de alla försvinner när man slutar ta medicinen. Diuretika är urindrivande medel som sänker blodtrycket genom att öka njurarnas vätske- och saltutsöndring. Ett minskat saltinnehåll i kärlväggarna bidrar också till trycksänkningen. I normalfallet börjar vi med en beta-blockerare eller en tiazid i låg dos. Patienten får komma tillbaka efter sex veckor förutsatt att blodtrycket inte är extremt högt. Om trycksänkningen då inte är tillfredställande kan man öka dosen, byta till en annan preparattyp eller kanske ännu hellre inleda en kombinationsbehandling. I svårare fall kan det krävas tillägg av en tredje typ av preparat för att komma till rätta med hypertonin. Mindre än hälften av patienterna med högt blodtryck klarar sig med endast ett preparat. I Sverige är målet att sänka det diastoliska trycket till under 90 mm Hg och det systoliska till under 140 för de äldre nöjer man sig med 160 mm Hg. Hos diabetiker försöker man nå ned till 130/85 mm Hg. Ja, i de flesta fall. Men ibland ser vi hur en drastisk förändring av livsstilen, till exempel pension, gör att patienten klarar sig utan medicinering. Om orsaken till det höga blodtrycket är en sekundär hypertoni (se faktarutan) eller om man inte klarar av att sänka blodtrycket. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
VANN DU? Stryktips | Måltips
AFTONBLADET AVSLÖJAR SPECIALISTEN GER SVAR
AFTONBLADET GRANSKAR
BOSTAD Studenter får bo i tunnelbanan. Nytt förslag: Bygg bostäder på taken till perrongerna. Tyck till! AFTONBLADET/DOKUMENT BILDEXTRA Öga mot öga med ilsken tjur fotograf tog vågad närbild ur grodperspektiv TYCK TILL OM TV Passar riddaredalen även i vår tid? RÖSTA Sätt ditt eget betyg på partiledarna |