|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
”Jag låg och höll andan”
– armen bröts av ROSKILDE. Robert Bengtsson trycktes ned av folkmassan framme vid scen, ned i dyn. – Jag låg och kämpade för att komma upp, flera andra ramlade bredvid. Jag bröt armen, jag vet inte hur, de måste ha trampat... Robert hade tur. Han lyftes upp, vaggades ovanför publiken, på deras händer. Där under föll fler och fler. Åtta av dem dog. Klockan är strax efter två på natten. Robert Bengtsson har just kommit ut från sjukstugan i Roskilde. Han har sin brutna vänsterarm i en mitella. Gyttjan på hans rygg och mage är torrt nu, men vittnar om det våldsamma tumultet två timmar tidigare. Han har ännu inte fått veta att åtta av de personer som han såg falla bredvid och under honom nu är döda. ”Är de döda? Gud, det är inte klokt” När vi berättar säger han: – Är de döda? Gud! Det är inte klokt. Det har ingen talat om för mig. – Jag hoppade runt med mina vänner, och vi höll hela tiden fast i varandra. Tills jag ramlade, gud va hemskt. Han inser nu att han kunde varit en av dem, att han haft en enorm tur som sekunderna innan det stora dödliga kaoset utbröt blivit upplyft. – Jag var längst fram vid kravallstaketet. – Mina kompisar och jag. Plötsligt blev trycket så starkt. Jag föll. – Jag låg bara och höll andan och kämpade för att komma upp, flera andra ramlade bredvid mig. Jag bröt armen, medan jag låg därnere. Jag vet inte hur det hände. Men folk har säkert trampat på den. – Så lyftes jag upp och fördes fram och tillbaka på folkmassans händer. Kunde se att folk försvann – Jag kunde se att folk försvann till höger under mig, och jag blev själv omkringkastad däruppe – ovanpå en massa människor. Det enda jag hörde var Pearl Jams musik som pumpade på – det var omöjligt att höra om folk skrek på hjälp under mig. – Man tänker inte på något annat än att komma bort därifrån. Lyckligtvis var det en sjukvårdare vid kravallstaketet som snabbt tog tag i mig och fick bort mig därifrån, berättar han och kan inte tro att folk dog under honom. Han var bland de första som fick plats i ambulanserna – bara några minuter innan de döda och skadade skickades i expressfart till Roskilde länssjukhus. Synbart skakad och beger sig Robert Bengtsson nu bort för att försöka hitta de kamrater han inte sett sedan han trycktes ned i folkmassan och bröt sin arm. Han vet inte om de också ramlade och klämdes. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
Jagar du hus i helgen? 
