Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 2 JULI 2000
 
 

Text: Staffan Heimerson
Tyck till om Staffan Heimerssons kolumn
Läs mer av Staffan Heimerson
Konformismen har försvunnit
Minns ni hur det för bara fem-sex år sedan för unga, uppåtsträvande inom till exempel SE-banken och Volvo var höjden av glassighet att kunna säga: ”Jag har 180 resdagar om året.”
  I dag då Den Nya Teknologin gett oss Den Nya Ekonomin skryter unga män: ”Jag jobbar aldrig mindre än 14 timmar om dagen.” De säger det med samma njutningslystnad som generationen tidigare hade, när den talade om svarta pister, en Big Berta eller en schyst Chardonnay.
  I det tysta har i Sverige en ungdomsrevolt ägt rum. Spontant, i motsats till en punkt i ett politiskt program, har arbetsetiken återupprättats.
  Det är en dygdernas seger. Den går att empiriskt bevisa. ”Det går bra för Sverige”, lyder statsministerns mantra – och Göran Persson skulle aldrig narras. Mätningar vid Tekniska högskolan visar, att allt färre slutför sina studier; de vill utan examen snabbt ut i arbetslivet – och de nöjer sig inte med att bli avlönade kuggar i Wallenbergsfärens monopolkapitalism. De blir entreprenörer, egna företaagare. Riskkapital finns tillgängligt. Direktör är inte längre ett skällsord.
  Jobba-jobba-jobba.
Men, kan man fråga sig, blir människor lyckligare av att sextio- och sjuttiotalens pladdersamhälle är stendött och att åttio- och nittiotalens uppgivna fritidsfixering ersätts av självförverkligande genom ökat sparande, personliga investeringar och risktagande?
  Min notering är ytlig och subjektiv, när jag säger, att inte på femtio år har jag sett Sverige i ett så harmoniskt skick, som det var när jag några junidagar satte fötterna i fosterlandet. Välmågan berodde inte på vädret; det var kyliga dagar. Det berodde inte på nationell prestige; fotbollslandslaget var i färd med att sparkas ur EM. Brännvinet hade inte blivit billigare.
  Ändå – alla såg så nöjda ut. Pojkarnas hängighet hade sopats väck. De hade nu kroppsspråk som om de just korats till veckosegrare i ett Robinsonavsnitt. Flickorna var fetare och gladare än förr. Bilarna på E4 var av nyare modell. Pressbyråkioskernas hyllor bågnade av nyetablerade inredningstidningar.
  Hur kom det sig? Jag kollade i mitt närområde – vuxna barn, släktingar och gamla vänner – och fann svaret:
  Alla hade blivit miljonärer.
Jisses! Här hade jag levt genom ett antal decennier utan att närmare känna en enda miljonär. Men när Sverige – utan att ha tillkännagett kursändring – gått från hängiven socialism till lika hängiven kapitalism var varenda kotte jag känner miljonär. Ja, fick jag veta, i Sverige är fem miljoner människor aktieägare och allt fler familjer bor i bostäder som de äger.
Några hade nu sett börskurserna stiga. Plötsligt var de därför – simsalabim – miljonärer. De flesta hade haft turen att ramla på bostadsrätter och – hokus pokus – se värdet gå genom taket. Någon hade till och med välsignats med att se optioner falla ut.
  Gemensamt för dem var att de alla några år tidigare varit maoister eller stalinister, fackliga förtroendemän, världsförbättrare och jämlikhetsprofeter.
  Kände de sig generade? Nja, möjligen över hysterin kring Teliaaktien. En nyrik släkting sa: ”Rosengren har gett begreppet kasinoekonomi ett ansikte.” En annan sa: ”Folkaktie? Ordet låter lite Hitler med sin folkbil.” Någon kände sig skuldmedveten över att ordet FONDER som löpsedelsord blivit vanligare än SEX och BANTA. Men de verkade inte förskräckta över att politiska partier mister medlemmar och att i stället nätverk blommar.
  Tjo och tjim. Världen är inte längre delad av ideologi utan av teknologi.
  Jag landade hemma i Australien, som av hävd är världens mest jämlika samhälle. Dilemmat här uttryckt i en ledare i rikstidningen: Den Nya Ekonomin skapar många jobb och spelar en viktig roll i att minska fattigdomen. Men även om ingen blivit fattigare har samtidigt många blivit så mycket rikare. Klyftan mellan fattig och rik har därigenom vuxit. Kan vi med vår jämlikhetstradition bära det?
  Konformismen har försvunnit. En yngre, smartare generation förbereder sig för att få behålla sitt plötsliga välstånd.
Staffan Heimerson

Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER