Lars Johan Hierta På internet sedan 1994  
AftonbladetSenaste nytt. Dygnet runt.
SÖNDAG 25 JUNI 2000
 
 

Text: Herman Lindqvist
Tyck till om Herman Lindqvists kolumn
Läs mer av Herman Lindqvist
”Något slags midsommar”
Under de många år som jag var utrikeskorrespondent och kastades mellan krig och katastrofer långt bortom Ural, hände det ofta att jag missade svenska helger och högtider.
   Sålunda hände det mer än en gång att jag brinnande av iver beställde samtal till redaktionen i Stockholm (på den tiden kunde man inte ringa direkt). Efter oändlig väntetid och upprepade påminnelser kunde hotellväxeln till slut meddela att allt är stängt i Sverige. Jag påpekade då förnärmat att min redaktion, den största i Norden ALDRIG var stängd. Hotellväxeln återkom efter en ny lång väntan med beskedet: ”Det är visst något slags midsommar i Sverige...”
  Midsommar, tänkte man, är det nu? Säga vad man vill om miljarder indier och kineser, visst är dom bra på många områden, men midsommarafton har de aldrig förstått sig på.
  Runt omkring mig var det en helt vanlig dag. Jag skulle ha en synnerligen viktig intervju på eftermiddagen.
  Försänkt i djupa tanker vankade jag melankoliskt gatan fram i den tropiska midsommaraftonens eftermiddag. Monsunmolnen hopade sig vid horisonten och cikadorna rasslade i bougainvilleorna. Då upptäckte jag plötsligt den Nordiska Krogen. I varje större huvudstad med självaktning i världen finns det numera en krog med namn som Stockholm, eller Tre kronor eller åtminstone Viking. Därinne kan man äta och framför allt dricka på svenska.
  
De vill vara så autentiska som möjligt, påminna om riktigt gamla fina svenska stadshotell. Ni minns dem kanske? Vita hav av dukade bord. En ensam resande med grogg. Rad av uppställda servitriser. Tystnad. Bara klirret från den ännu inte rumsvarma groggen.
  Ett sådant ställe fick jag alltså syn på denna ensamma midsommar i tropikerna. Jag gick in. Kolsvart. Iskallt. Fyra kinesiska servitörer. Dödstyst.
  Med asiatisk precision hade matsalen i ett typiskt svenskt stadshotell från 60-talet kopierats till minsta detalj. Där stod ett smörgåsbord större än på Finlandsbåten.
  Jag laddade upp ordentligt. Det var ju i alla fall midsommar. De fyra kyparna stirrade allvarligt på mig. Så kom de rullande med en väldig vagn på vilken det stod brända och destillerade drycker från Norden. Deras immiga halsar stack upp ur ishinkar. Deras granna etiketter var täckta av rimfrost.
  ”Swedish wine?” undrades det. Det skulle det. Absolut inte. Detta var ju bara en snabb arbetslunch inför den stora, synnerligen viktiga intervjun. Fast å andra sidan. Förstås. Det är ju i alla fall midsommar. ”Ja, det skulle i så fall vara en MYCKET liten en, Swedish wine”. Jag åt mer av den goda maten. Jag var alldeles ensam. Jag åt förnöjt, smakade ”wine”, åt mera.
  
Betraktade fundersamt affischerna på väggarna med Gullers-bilder från Sverige. Badande blonda flickor. Segelbåtar. Stockholms stadshustorn. Där var visst en dansbana vid Siljan. Där Bohusläns klippor och segelbåtar. Och där stod kyparen med mer ”Swedish wine”.
Det är ju midsommar bara en gång per år! Det blev en till. En liten en. För sällskaps skull, som man säger. Jag hade ju inget sällskap, så jag kanske behövde en styrketår. Jag åt ännu mer.
   Snart blev allting mycket trevligare. Jag hörde dunket från en fiskebåt, musiken vid Siljan och klangen i Stockholms stadshustorn. De buttra kyparna hade blivit trevliga prickar. Jag försökte berätta för dem om dansen ”Små grodorna”, som alla riktiga svenskar dansar just nu. De stirrade lätt skräckslagna på mig.
  
Plötsligt stod jag ute i den tropiska hettan igen. Bländande ljus. Omedelbar imma över glasögonen. Värmen klibbade skjortan som tejpad vid kroppen. Jag sökte mig tillbaka till hotellets svalka och dunkel.
  Det blev ingen intervju den dagen. ”Efteråt vårdades jag i hemmet”, brukade min store läromästare Thorsten Ehrenmark säga. Dessvärre blev det inte så för mig. Det blev det trista hotellrummet med en luftkonditioneringsmaskin som lät som en störtande DC 3:a och ljusskygga kackerlackor som kastade sig i skydd varje gång jag tände lampan.
  ”Något slags midsommar”, hade hotellväxeln sagt, och det var exakt vad det blev.


Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se
tips: 08-411 11 11
fax: 08-600 01 77
växeln: 08-725 20 00


   

   
  FLER NYHETER