|
  | |
|
|
MUSIK Håkan Steen skriver om pop
|
|
||||
|
|
|
|
Svenskens nya
liv som börshaj
Men okej; du har bestämt dig. Du ska köpa Teliaaktier för du är upphetsad så du nästan darrar vid tanken på ditt nya liv som börshaj. Först var det Bingolotto med Loket. Förra året kom Bengt Magnusson med ”Vem vill bli miljonär” och nu är det dags för sista delen i trilogin om den nya ekonomins folkhem där Nasdaq ersätter vädret som vårt mest älskade samtalsämne. Och visst är det härligt? Arbetslösheten är som bortraderad, högkonjunkturen kokar och lanseringen av gamla Televerket i nya kläder genomförs lika sexigt som kampanjen kring en ny film av Spielberg. En ny tid är här. Ni har sett stortavlorna, ni har läst annonserna, ni har sett filmerna, ni har klickat på bannern och ni har bläddrat i broschyren där shiny happy people med mobiltelefon i hand signalerar att den är här nu: folkaktien. En oemotståndlig dröm. 9 200 kronor kostar biljetten till tåget mot framtiden. Vem vill stå kvar på perrongen? Frågan är alltså inte om man ska köpa eller inte. Och hur vi ska hantera vår stundande rikedom. För det går väl inte back? Det stod det i alla fall inget om. Jag var en av hundratusentals som häromkvällen låg och bläddrade i den 16-sidiga informationsbroschyr som skickats ut till alla hushåll. Redan efter en snabb blick på förstasidan bestämde jag mig. Inte för att köpa aktier, men för att lägga broschyren i en skokartong på vinden. Där ska den ligga bland andra tidsdokument. Ett bättre åskådningsexempel som spegling av det tidiga 2000-talet har jag svårt att tänka mig. I samma kartong ska jag förresten lägga en av veckans löpsedlar: ”Svenske Anders, 44, gifter sig med en av världens rikaste kvinnor.” Faktum är att det svindlade ett ögonblick innan jag begrep att det inte gällde mig. Min fru säger sig också ha blivit lite skakad. Nu har vi talat ut om saken. Hon är dotter till en grävmaskinist och en lärarinna och jag är mer än nöjd med min lott här i livet. Ty pengar är inte allt, även om det allt oftare förefaller så när kapitalplacering organiseras som vår tids folkrörelse. En intelligent vän uttrycker det som ”En Nolla Till”; en ny girighet som sväller så att det inte räcker med en tusenlapp, nu ska det vara tiotusen. Det är en kollektiv värdeförskjutning med börsen som nav. Nåväl; den där folkaktien. Jag vet faktiskt inte. 9 200 spänn kan jag nog klämma fram, men samtidigt kan jag utan problem göra en lista på tio alternativa investeringar som känns minst lika attraktiva: 1. En vecka på guldkrog tillsammans med hustru.Så skulle man alltså kunna använda 9 200 kronor, med både kort- och långsiktig behållning och en värdesäkring som landar i själen snarare än i plånboken. Realistiska placeringsalternativ för min personliga del. Men så ansvarslöst ska vi givetvis inte förhålla oss till 9 200 kronor, utan nu ska vi vara kloka och investera i den nya folkaktien. Det är en nationell lojalitetshandling. Eller som en kompis sa: ”Fan, det känns så trist att säga nej.” Den känslan tror jag är vägledande för dem som nu ska skaffa sin egen värdepappersdepå; vi sätter allt på rött och håller tummarna. För vi vill så hemskt gärna vara med i vinnarcirkeln. Tipsa Aftonbladets nyhetsredaktion: ettan@aftonbladet.se tips: 08-411 11 11 fax: 08-600 01 77 växeln: 08-725 20 00 |
|
 Omöjligt göra snabbt klipp på Telia - om du inte har bra bankkontakter.
|
